SKADOR PÅ HÄNDER OCH FÖTTER

Benbrott i hand och fingrar

Du kan bryta ben i handen eller fingrarna om du till exempel faller och tar emot dig med handen. Skadan läker oftast av sig själv med hjälp av ett förband, men ibland behöver du opereras för att lägga skadan tillrätta.

Ett benbrott i hand och fingrar läker oftast på cirka tre veckor, men det är vanligt att vara svullen och stel en tid därefter. Hur länge du behöver vara borta från arbete och andra aktiviteter beror på hur skadan ser ut och typ av arbete.

Det brukar ta ungefär tre till sex veckor till dess att ett barn kan vara med på idrottslektioner eller annan fysisk aktivitet igen.

Symtom

Du kan få ett eller flera av följande symtom när du har skadat handen:

  • Du kan ha ont i handen.
  • Du kan se en svullnad eller blåmärken där skadan är.
  • Du kan ha svårt att greppa mindre föremål.
  • Fingret ser snett ut.

Du bör vara uppmärksam på om du klarar av att röra på fingrarna.

Ibland är det en stukning

En skada behöver inte innebära att du har brutit ett ben i handen eller fingrarna. Det kan handla om en stukning som går över med tiden. En stukning innebär att vävnader har skadats.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jourmottagning så snart det går vid följande symtom:

  • Du har svårt att greppa mindre föremål.
  • Fingret ser snett ut.

Du kan ha svårt att avgöra hur allvarlig handskadan är, eftersom huden oftast är hel. För att ta reda på det måste du undersökas.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på

  • Finska telefon 1177 vardagar klockan 8–12
  • Arabiska telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 822
  • Somaliska telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17

Vad kan jag göra själv?

När du har skadat dig är det bra att hålla handen stilla för att lindra smärtan. Du kan också linda om en elastisk binda för att stödja handen.

Du kan ta receptfria smärtlindrande läkemedel som innehåller paracetamol.

Barn ska inte äta eller dricka

När ett barn har skadat handen måste hen ibland sövas under behandlingen. Därför är det viktigt att barnet inte äter innan, eftersom det annars finns en risk att hen kräks under narkosen. Innehållet i magsäcken kan då hamna i lungorna och orsaka andningsbesvär. Om barnet inte är fastande förlängs väntetiden till dess att läkaren kan göra något.

Du kan ge barnet receptfria smärtlindrande läkemedel med paracetamol, även om hen ska vara fastande. Läkemedlen finns i olika former och dosen kan anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen. Om du ger barnet tabletter ska de sköljas ner enbart med lite vatten.

Vad händer i kroppen?

Benbrott i handen och fingrarna inträffar vanligtvis vid en kraftig stöt mot handen, när man till exempel slår handen mot en vägg eller tar emot sig själv vid ett fall. Skadan är även vanlig hos barn som håller på med idrott.

I handen finns flera olika ben. Dessa är handlovsbenen, mellanhandsbenen och fingrarnas ben.

Läs mer om skelett och leder.

Barn får andra skador än vuxna

Både barn och vuxna kan bryta ben i handen och fingrarna. Men det växande barnskelettet och det vuxna, färdiga skelettet får olika typer av skador.

Några skillnader mellan barn och vuxna:

  • Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barn är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada än vuxna.
  • På grund av att skelettet är mjukare får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Eftersom barn växer är delar i skelettet mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få förskjutningar, så kallade epifysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Barnets skelett förändras när hen växer. Därför behöver felställningar efter benbrott i hand och fingrar inte alltid läggas till rätta eller opereras. Hos barn rättas felställningar till av sig själva, medan vuxna som har samma felställningar oftast måste behandlas.
  • Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.

Undersökningar

Läkaren undersöker dig genom att känna på handen och fingrarna för att se var det gör ont och om det är svullet. Du får röra på fingrarna. Det kan göra ont när läkaren känner, böjer eller sträcker på handen eller fingrarna.

En röntgenundersökning görs om läkaren misstänker att skelettet är skadat. Då tas flera röntgenbilder som visar om skelettet är skadat och om det finns någon felställning. Det gör inte ont att ta röntgenbilder.

Som förälder eller närstående kan du vara med under hela undersökningen. Du måste ta på dig ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.

Behandling

Benbrott i hand och fingrar brukar läka av sig själv, och därför brukar läkaren inte operera eller rätta till ben i hand eller fingrar.

Beroende på var skadan är och hur den ser ut kan det räcka med att du till exempel får ett så kallat tvillingförband. Då lindas det skadade fingret så att det får stöd av fingret bredvid. Annars kan du behöva få gips.

Mindre felställningar hos barn brukar inte leda till bestående besvär. När barnet växer rätas felställningar ut. Efter ett halvt till ett års tid går det oftast inte att se någon felställning.

Benbrottet kan behöva läggas till rätta

Om ett ben i fingret ändå är så skadat att det behöver rättas till bedövas ofta fingret med hjälp av lokalbedövning. Du får en spruta med bedövningsmedel just där fingret börjar. Det behövs två nålstick. Det kan göra ont, men går snabbt över. Sedan tar det cirka 10 till 20 minuter innan fingret är bedövat. Därefter rättas felställningen till, vanligtvis genom att läkaren drar eller trycker på handen eller fingrarna.

Mindre barn kan ha svårt att acceptera lokalbedövning. De kan ibland få lustgas att andas in innan benbrottet läggs till rätta. Ibland kan barnet behöva sövas med narkos, till exempel om det gör mycket ont. När barnet är sövd kan läkaren rätta till felställningen.

Operation

Det kan ibland vara svårt att få benbitarna på plats utan en operation. Det vanliga är då att operationen görs någon vecka efter skadan.

Operationen görs efter att du har fått narkos eller lokalbedövning. Under operationen kan läkaren behöva sätta in metallstift eller skruvar för att hålla benbitarna i rätt läge.

Slutligen sätts ett förband runt handen eller fingret. Förbandet kan vara allt från en elastisk binda till ett gipsförband. Syftet är att stabilisera handen eller fingrarna, och ibland hålla ett metallstift på plats. När läkaren måste gipsa eller linda två fingrar intill varandra läggs en kompress mellan fingrarna. På så vis undviks att hud ligger mot hud.

Om du har varit sövd får du komma till en så kallad uppvakningsavdelning när operationen är klar och du har fått ditt bandage eller gips. Du får ligga kvar tills du vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar.

Som förälder eller närstående till ett opererat barn går det bra att sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa när de vaknar.

Du får åka hem samma dag

De flesta som genomgår en handoperation får åka hem samma dag. Men om det gör mycket ont eller om du har blivit sövd kan du behöva stanna på sjukhuset en natt.

Håll armen högt

Det är viktigt att hålla armen högt under de första dagarna, så att den och handen inte svullnar. Var uppmärksam på om du får svullna eller blåa fingrar. Det kan vara ett tecken på att armen har svullnat och att gipset sitter för hårt. Prova i första hand att hålla handen högt, men hjälper inte det kan du kontakta akutmottagningen eller vårdcentralen där skadan har behandlats.

Kan göra ont i början

Första dagarna efter operationen kan du ha ont och känna obehag. Då kan det vara bra att ta någon form av smärtlindrande läkemedel med paracetamol. Ibland kan läkaren skriva ut starkare smärtstillande läkemedel. Det är också bra om du försöker sova med handen på en kudde de första nätterna.

Det finns inget som hindrar att man återgår till skola eller arbete under tiden man är gipsad om du inte störs av gipset. Det viktiga är att gipset hålls torrt och inte belastas.

Du kan behöva röntgas igen efter en vecka för att läkaren ska kunna se om benbrottet fortfarande ligger i ett bra läge.

Benbrottet läker

Ett benbrott i handen eller fingrarna brukar läka på cirka tre veckor.

Läkningen av det brutna benet i handen eller fingret sker genom att det bildas mjukt ben runt benbrottet som ger stabilitet. I början kan det kännas som en hård knöl, men det mjukare benet ombildas inom ett år till vanlig benvävnad.

Det är viktigt att handskador läker på ett sätt som behåller fingrarnas funktion och rörlighet.

Viktigt att träna efteråt

När du har fått gipset eller förbandet borttaget är handen ofta stel och det kan göra ont att röra på den. För vuxna är det ofta av stort värde att träna handen efter att gipset har tagits bort. Du kan börja genom att till exempel böja och sträcka på fingrarna och lyfta lätta saker. Det kan också vara bra att få hjälp och tips av en arbetsterapeut, fysioterapeut eller sjukgymnast.

Barn behöver sällan någon speciell träning för att få upp styrkan och rörligheten, även om det kan kännas ovant till en början. Vardagliga rörelser som att klä på sig, äta och leka brukar räcka.

Skador på fingrar ger ofta en svullnad som kan finnas kvar under lång tid efter skadan. Vid fingerskador kan vissa felställningar bli kvar.

Hur länge du behöver vara borta från arbete och andra aktiviteter beror både på skadan och typ av arbete.

Det brukar ta ungefär tre till sex veckor från skadan till dess att ett barn kan vara med på idrottslektionerna i skolan igen.

Hur kan jag minska risken för benbrott?

Det är svårt att förebygga benbrott i handen eller fingrarna, som kan inträffa när du till exempel idrottar. Du kan minska risken för skador genom att använda lämpliga skydd.

Läs mer om barnsäkerhet.

Fysisk aktivitet och bra kost kan ge starkare skelett

Du kan förebygga benbrott genom att hålla ditt skelett starkt genom hela livet. Du lägger en god grund för ett bra skelett om du rör på dig regelbundet.

Uppbyggnaden av skelettet kräver bland annat kalcium och D-vitamin. En hälsosam kost som innehåller grönsaker och mjölkprodukter ger tillräckligt med kalcium. D-vitamin bildas naturligt i huden när du är ute i dagsljus.

Du bygger upp ditt skelett genom att röra på dig och använda benen. Om du är äldre kan du stärka dina muskler och förbättra din balans genom att röra på dig en stund varje dag, till exempel med en promenad eller någon annan fysisk aktivitet.

Att undvika rökning och mycket alkohol bidrar också till ett starkare skelett. Du kan få hjälp att sluta röka och ändra alkoholvanor.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Så kan du förbereda barnet hemma

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.

Till toppen av sidan