Könsidentitet och könsuttryck

Skriv ut (ca 5 sidor)

Vilket kön du känner dig som brukar kallas för könsidentitet. Könsuttryck handlar om utseende, till exempel kläder och kroppsspråk. Det är bara du själv som kan veta vad du har för könsidentitet och vad det innebär för dig. Du ska få vara den du är.

Skriv ut

Vad är kön?

Vad är kön?

Vilket kön du själv känner dig som brukar kallas för könsidentitet. Det är inte kopplat till vilken kropp du har utan vilket kön du känner att du tillhör.

Ibland används ordet kön bara som ett annat ord för könsorgan. I andra sammanhang kan ordet betyda mer än så, och då kan det delas in i olika delar.

  • Kropp – exempelvis inre och yttre könsorgan, kromosomer och hormonnivåer.
  • Könsidentitet – vad du själv känner dig som och hur du identifierar dig.
  • Könsuttryck – till exempel kläder, frisyr och annat som har med utseende att göra.
  • Språkligt kön – till exempel vilket pronomen du använder, som hon, hen, den eller han.
  • Juridiskt kön – vilket kön du har enligt pass och andra myndighetsdokument.

Det som avgör vilket kön du har är dock inte kroppen eller vad som står i ditt pass: det är vad du själv känner som spelar roll.

Juridiskt kön

Alla barn som föds i Sverige registreras som antingen man eller kvinna. Det finns i dag ingen möjlighet att ha något annat som juridiskt kön i Sverige.

Den här indelningen går att se i de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Om den näst sista siffran är jämn är ditt juridiska kön kvinna, och har du en ojämn siffra är ditt juridiska kön man.

I ditt pass står det också en bokstav för ditt juridiska kön.

Du kan ändra ditt juridiska kön.

Pronomen

I detta fall innebär pronomen det du ord du vill att andra använder om dig när de pratar om dig i tredje person. I svenskan finns det flera pronomen som du kan använda: hen, den, hon och han är några exempel.

Du väljer själv vilket eller vilka pronomen som du vill använda om dig själv.

Du har rätt att bli kallad för det eller de pronomen du vill. Att andra använder rätt pronomen om en kan vara mycket stärkande.

Fäll ihop

Vad innebär det att vara cisperson?

Vad innebär det att vara cisperson?

Om det känns som att din kropp, din könsidentitet, ditt könsuttryck, ditt språkliga kön och ditt juridiska kön stämmer överens med varandra kanske du är en cisperson. Ordet cis betyder ”på samma sida”.

Att vara cisperson innebär till exempel att du känner dig som en man, är man enligt folkbokföringen och har en kropp som ser ut som en mans kropp förväntas göra.

Ofta förväntar sig andra att man är en cisperson. Sådana förväntningar kallas för normer.

Fäll ihop

Vad innebär det att vara transperson?

Vad innebär det att vara transperson?

Om det känns som att din kropp, din könsidentitet, ditt könsuttryck, ditt språkliga kön och ditt juridiska kön inte stämmer överens med varandra är du kanske en transperson. Det kallas också för att ha könsinkongruens.

Det är vanligt att personer som har könsinkongruens också upplever könsdysfori, som innebär att könsinkongruensen orsakar ett lidande och obehag för personen. Du kan till exempel känna en stark och ihållande känsla av att vara född i fel kön eller att kroppen inte känns rätt för dig. Många som har könsdysfori vill därför få kroppen att stämma bättre med ens kön. Om du känner så kan du få påbörja en könsidentitetsutredning på en mottagning för könsdysfori.

Det är förbjudet enlig lag att diskriminera någon på grund av att den är transperson. I lagar används begreppet ”könsöverskridande identitet eller uttryck” när det handlar om transpersoner, men också diskrimineringsgrunden "kön" täcker in många som är transpersoner.

Fäll ihop

Transperson är ett samlingsbegrepp

Transperson är ett samlingsbegrepp

Många som känner att de inte passar in i en könsuppdelning som bara består av man och kvinna kallar sig bara för transperson. Ordet transperson är ett brett begrepp som sammanfattar många olika identiteter. Här är några av dem.

Ickebinär

Ickebinär är ett ord som beskriver personer som varken identifierar sig man eller kvinna, eller ibland både och, eller inget kön alls. Ordet kan betyda olika saker för olika personer.

Du som ickebinär kan uppleva könsdysfori och då vilja förändra din kropp med hormoner eller kirurgi. Som ickebinär kan du genomgå en könsidentitetsutredning och få en könsdysforidiagnos. Med en sådan diagnos får du tillgång till könsbekräftande vård i form av exempelvis hormonbehandling och viss kirurgi.

Andra ord som kan betyda ungefär samma sak är till exempel agender, intergender och genderqueer.

Transsexuell och transsexualism

Transsexualism är ett tillstånd där din kropp inte stämmer överens med det kön du tilldelades vid födseln, du upplever könsdysfori och du har en vilja att förändra kroppen med exempelvis kirurgi eller hormonbehandling. Du som är transsexuell vill kanske också ändra ditt juridiska kön.

Transsexualism är en av de könsdysforidiagnoser som används i Sverige. Du kan bara få diagnosen transsexuell om du själv söker den genom att gå en könsidentitetsutredning hos ett utredningsteam. Du får sedan tillgång till könsbekräftande vård genom bland annat hormonbehandling och kirurgi. Du kan även ansöka om att ändra ditt juridiska kön.

Som transsexuell kan du vara FtM eller MtF. FtM är en förkortnings för Female to Male och innebär att du känner dig som en man men tilldelades könet kvinna vid födseln. MtF är en förkortning för Male to Female och innebär att du känner dig som en kvinna men tilldelades könet man vid födseln.

Transvestit

Transvestism innebär att ibland eller ofta använda sig av ett könsuttryck som associeras till ett annat kön än det man själv har. Det kan handla om kläder, smink, hår, kroppsspråk eller röstläge. Att vara transvestit handlar inte om att vilja ändra sin kropp med hormoner eller operationer, utan endast om att ibland eller ofta ändra ens könsuttryck.

Läs mer
Det finns inget rätt eller fel sätt att vara transperson på. Du kan läsa mer om olika transidentiteter på RFSL Ungdoms sida Transformering.se. Där kan du också ställa frågor.

Transammans är en förening för personer med olika erfarenheter av trans. De har många bra tips om böcker, filmer, radioprogram och sociala medier som handlar om trans.

Fäll ihop

Hur vet jag vilket kön jag har?

Hur vet jag vilket kön jag har?

Hur du ser på ditt kön och vem du är kan ändras under livet. Men många har också en uppfattning om sitt kön som känns självklar och som inte ändras.

För vissa är det viktigt att veta hur man identifierar sig, och för andra spelar det ingen roll.

Vissa funderar över sin könsidentitet under en kort period, medan andra gör det hela livet. En del börjar fundera över sitt kön tidigt medan kan andra gör det senare.

En del tycker att det är skönt att prata med någon om sina tankar kring kön, andra kommer fram till sitt kön genom att läsa berättelser eller prata med andra som har liknande funderingar. För vissa handlar det om att prova olika uttryck för att se vad som känns rätt.

Fäll ihop

Du bestämmer själv

Du bestämmer själv

Det är bara du själv som kan veta om du är cisperson eller transperson, och vad det innebär för dig.

Fäll ihop

Det handlar inte om sexuell läggning

Det handlar inte om sexuell läggning

Det är inte en sexuell läggning att vara cisperson eller transperson. Könsidentitet och könsuttryck handlar om ditt eget kön och inte könet hos den eller de du blir sexuellt attraherad av eller kär i.

Både cispersoner och transpersoner kan vara bisexuella, homosexuella, heterosexuella, queera eller något annat. Du bestämmer själv vilka ord du vill använda om din sexualitet.

Fäll ihop

Hur gör jag om jag vill prata med någon om min könsidentitet?

Hur gör jag om jag vill prata med någon om min könsidentitet?

Att fundera på sin könsidentitet kan ibland kännas ensamt. Då kan det hjälpa att försöka hitta personer med liknande erfarenheter. Det finns många platser på internet där du kan träffa andra och diskutera könsidentitet och könsuttryck.

Du kan också kontakta RFSL eller RFSL Ungdom för att höra vilka aktiviteter eller organisationer som finns där du bor. RFSL är förbundet för homosexuella, bisexuella, transpersoners och queeras rättigheter. RFSL Ungdom är ungdomsförbundet för hbtq-personers rättigheter och riktar sig till dig som är under 30 år.

Kontakta en vårdcentral eller en allmänpsykiatrisk mottagning om du känner att du vill prata med någon om dina funderingar kring din kropp eller din könsidentitet. Där kan du också få hjälp med en remiss för att kunna påbörja en könsidentitetsutredning för att kunna få könsbekräftande behandling om du vill ha det.

Vissa landsting har mottagningar speciellt för hbtq-personer som du kan ta kontakt med.

Du kan också kontakta en ungdomsmottagning för att få prata med någon eller få hjälp med en remiss till en könsidentitetsutredning. Den övre åldersgränsen för att gå dit är ofta 23 år, men det kan vara olika i olika landsting.

Stockholms län

Vill du ha råd via telefon, ring nummer 1177. Du kan ringa dygnet runt. 

Råd på andra språk

Klockan 8 - 22 kan du även få råd på arabiska och somaliska och klockan 8 -12 på finska.

 
Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-07-22
Redaktör:

Kalle Persson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Edward Summanen, socionom och genusvetare, projektledare RFSL Ungdoms förbundskansli


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-08-17