Ryggmärgsstimulering
Ryggmärgsstimulering är en behandling som kan lindra svår, långvarig smärta. Du behöver bli opererad innan behandlingen kan börja.
Den här texten riktar sig till dig som är vuxen. Barn behandlas inte med ryggmärgsstimulering.
Hur fungerar behandling med ryggmärgsstimulering?
Ryggmärgsstimulering innebär att du får svaga strömpulser till ryggmärgen. När behandlingen är igång känner du inte av smärtan, men det kan pirra lite i delar av kroppen under tiden.
Du kan styra stimuleringen med hjälp av en fjärrkontroll. Med den kan du starta, slå av, öka och minska styrkan eller byta program på stimuleringen.
För att få behandlingen behöver du bli opererad. En elektrod och en stimulator opereras in i nedre delen av ryggen.
Förberedelser
Berätta för läkaren om du tar några läkemedel. Berätta även om du lätt blöder eller får blåmärken.
Du kan behöva förbereda dig om du är rädd för nålstick. Berätta för vårdpersonalen om du känner dig orolig.
Fasta inför operationsdagen
Du behöver fasta inför operationen. Det innebär att du inte får äta och dricka samma dag som du ska opereras. Vårdpersonalen berättar för dig hur länge du behöver fasta innan operationen.
Gör ett uppehåll med rökning och alkohol
För att minska risken för komplikationer är det viktigt att inte röka eller dricka alkohol en tid före och efter operationen. Det gör också att såren läker snabbare och att du återhämtar dig snabbare.
Läs mer om levnadsvanor i samband med en operation.
Planera hur du tar dig hem
Planera för hur du kan komma hem när du lämnar sjukhuset. Du kan ha rätt till sjukresa. Du ska inte köra hem själv.
Tvätta dig med bakteriedödande läkemedel
Du behöver tvätta dig med en bakteriedödande tvållösning. Du får mer information innan operationen om hur du ska göra.
Så går operationen till
Operationen genomförs i två steg.
Första steget – operation av teststimulering
Operationen tar cirka en till två timmar.
Du är vaken under operationen och ligger på mage. Du får lokalbedövning i form av läkemedel i en spruta.
Elektroden är en tunn kabel. Läkaren för in en nål under huden för att kunna placera elektroden nära ryggmärgen. Därefter kopplar läkaren elektroden till en dator. Datorn sänder ut elektriska signaler för att testa stimuleringen. Du kan känna att det pirrar i kroppen. När det pirrar i den del av kroppen som du har ont i är elektroden på rätt plats.
Läkaren opererar in elektroden djupare in i ryggen och kopplar elektroden till en tunn förlängningskabel. Du kan få lugnande läkemedel under den här delen av operationen om du behöver. Förlängningskabeln kommer att sticka ut genom huden på sidan av ryggen och kopplas till en extern stimulator. Därefter syr läkaren ihop operationssåret.
Ibland fäster läkaren en elektrod på huden istället för att operera in elektroden under huden. Elektroden tas bort efter en till två veckor. Läkaren berättar för dig innan operationen vilken metod som kommer att användas.
Det är vanligt att prova stimuleringen
Det är vanligt att prova på ryggmärgsstimulering i en till två veckor. Du fyller i ett frågeformulär om hur ont du har, och hur mycket stimuleringen hjälper under tiden du provar stimuleringen. Sedan bestämmer du och läkaren om ryggmärgsstimulering är rätt behandling för dig.
Andra steget – operation av permanent stimulering
Om ryggmärgsstimuleringen hjälper dig så opereras en permanent elektrod och en stimulator in.
Operationen tar cirka två timmar.
Du är vaken och ligger på mage. Du får lokalbedövning i form av läkemedel i en spruta. Om du vill kan du få lugnande läkemedel. Vid behov kan du istället bli sövd.
Om du fick testa stimuleringen med elektroden på huden, så kommer läkaren operera in en permanent elektrod nära ryggmärgen. Har du redan fått en elektrod inopererad i ryggen så kopplas den till stimulatorn. Läkaren opererar in stimulatorn under huden. Vanligtvis placeras den lilla och ovala stimulatorn på rumpan eller på ena sidan av magen.
Så mår du efteråt
Efter operationen får du stanna på uppvakningsavdelningen i några timmar. De flesta kan lämna sjukhuset senare samma dag.
Innan du åker hem får du information om hur du sköter stimulatorn, förbandet och operationssåret.
Det är ovanligt, men under de första dagarna eller veckorna efter operationen kan du känna att effekten av behandlingen minskar, till exempel att du får mer ont igen. Då kan elektroden ha flyttat på sig. Om du har frågor eller besvär kan du alltid kontakta mottagningen där du opererades.
Du kan få smärtlindrande efter operationen
Du kan få ont i ryggen där du har opererats. Det kan bero på att du inte är van vid elektroden eller att du har svårt att göra vissa rörelser. Oftast blir det bättre inom några dagar efter operationen. Du får recept på smärtlindrande läkemedel som du ska använda efter operationen.
Ibland tas stygnen bort
När läkaren syr ihop operationssåret kan hen använda en tråd som löser upp sig själv. Ibland använder läkaren istället en annan sorts tråd eller en slags häftklamrar, så kallade agraffer. Då får du hjälp att ta bort dessa på en vårdcentral cirka tio dagar efter operationen.
Första tiden efter operationen
De första sex till åtta veckorna efter operationen behöver du tänka på följande saker:
- Gör inga häftiga rörelser, till exempel att vrida eller böja ryggen.
- Lyft inte armarna över huvudet.
- Gör inga tunga lyft. Du får bära max 2,5 kilo.
Om du har ett fysiskt tungt arbete kan du behöva bli sjukskriven.
Återbesök efter operationen
Du får komma på återbesök till smärtmottagningen två till tre månader efter operationen. Vid långvarig behandling får du komma på besök en gång per år för att kontrollera stimulatorn.
Komplikationer
En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller annan behandling.
Efter alla typer av operationer finns det risk för infektion. Det finns en liten risk att en nerv skadas under operationen, men det är ovanligt.
Kontakta mottagningen om en eller flera av följande saker stämmer:
- Såret blir rött och svullet.
- Du får mer ont.
- Det bildas var i såret.
- Armarna eller benen domnar eller känns kraftlösa.
Om det är bråttom
Kontakta genast mottagningen där du opererades, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får svåra smärtor i ryggen, svår huvudvärk och om du är stel i nacken.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom och hjälp med var du kan söka vård.
Så påverkas livet av behandlingen
När du får ryggmärgsstimulering är det några saker du behöver tänka på.
- Berätta alltid att du behandlas med ryggmärgsstimulering när du besöker vården eller tandvården.
- Be att få bli visiterad istället för att gå genom en metalldetektor, till exempel på flygplatser. Berätta att du behandlas med ryggmärgsstimulering och visa kortet som du fick i samband med operationen.
- Om du har stimulering där du känner pirrningar hela tiden är det bra om du stänger av stimulatorn när du kör bil.
Olika hur länge du kan använda stimulator
Stimulatorn är ett slags batteri och behöver bytas ut. Hur länge stimulatorn håller beror på vilken typ av program som du använder och vilken typ av batteri du har. Stimulatorn byts vid en mindre operation. Du är vaken under operationen och får lokalbedövning.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Ditt samtycke är viktigt
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja.
Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.
