Dålig andedräkt

Kontakta en tandmottagning om du har följande problem:

• Du tycker att andedräkten luktar illa.
• Du har en beläggning på tungan som du inte kan få bort själv.
• Du har haft muntorrhet en längre tid.
• Du tänker mycket på att du har dålig andedräkt.

Misstänker du att det är läkemedel som gör att du har dålig andedräkt är det bra att tala om det för läkaren som skrev ut medicinen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Dålig andedräkt uppstår oftast i munnen. Det är inte så vanligt att dålig andedräkt kommer från magen som många tror.

I saliven finns olika typer av bakterier. När bakterierna bryter ner proteiner uppstår en gas som innehåller svavel och luktar illa. Proteinerna kommer från maten du ätit och från munnen, i form av döda celler. Det är svavelföreningarna som ger den speciella lukt som uppfattas som dålig andedräkt.

Det är ett vanligt problem att andedräkten luktar sämre om salivproduktionen minskar. Det beror på att bakteriebeläggningarna i munnen ökar.

Har du muntorrhet blir saliven också mer trögflytande och förlorar sin rengörande effekt och skyddande egenskaper i munnen.

Beläggning skyddar bakterierna

På tungans ovansida har man korta, täta små strån som kallas papiller. Mellan papillerna kan matrester och döda celler fastna. Tillsammans med bakterier bildar de en beläggning där bakterierna kan ligga kvar.

Bakterierna trivs i beläggningen, där de kan föröka sig och producera illaluktande ämnen. Beläggningen ger tungan en färg som ofta är gråvit, gul eller brunaktig.

Mediciner och sjukdomar kan ge dålig andedräkt

Mediciner kan orsaka dålig andedräkt. Många mediciner gör att du blir torr i munnen och då trivs bakterierna. En del mediciner kan ge upphov till illaluktande ämnen som utsöndras genom lungorna och ger dålig andedräkt. Antibiotika och vissa vitaminer kan ge dålig andedräkt.

Sjukdomar som diabetes, njursvikt och skrumplever kan ibland ge sämre andedräkt på grund av att du andras ut ämnen som utsöndras via lungorna. Det gäller även tumörsjukdomar och andra sjukdomar i luftvägar och lungor som bihåleinflammation, luftrörskatarr, astma och lungemfysem.

Besvär med sura uppstötningar och kräkningar kan också göra att andedräkten försämras.

Beläggning på halsmandlarna

Halsmandlarna, som även brukar kallas tonsillerna, har ofta inbuktningar, veck och fåror. När halsmandlarna är förstorade, till exempel för att du har en infektion, blir utrymmena särskilt djupa. Det uppstår skyddade utrymmen där bakterieplack kan samlas och orsaka dålig andedräkt.

Infektioner i näsa och bihålor

Dålig lukt kan också komma från näsan. Det kan till exempel bero på att näsans slemhinnor är torra eller att det sekret som ska rengöra halsen hindras av något, som polyper.  

Bihålorna i överkäken står i förbindelse med respektive näsgång. Om du har varbildning i bihålan kan det göra att var kommer mot svalget genom näsgången. På så sätt kommer utandningsluften i kontakt med illaluktande var, och det kan ge dålig andedräkt.

Maten påverkar ganska lite

Det är ovanligt att det du äter gör att du får långvarig dålig andedräkt. Mjölkprodukter, kött och fisk innehåller proteiner innehåller svavelföreningar, som kan frigöras av bakterierna i munnen.

Vitlök och starka ostar kan påverka andedräkten i flera timmar efter det att du ätit det. Den karakteristiska lukten av vitlök beror inte på bakterier i munnen utan på att ämnen i vitlöken når blodet och sedan går ut genom lungorna.

Skarp lukt från en del ostar kan påverka andedräkten en stund. Det beror oftast på att ostrester finns kvar i munnen, till exempel mellan tänderna.

Dålig andedräkt hos små barn

Små barn kan ibland ha dålig andedräkt. Det beror på att de får i sig mycket mjölk och mjölkprodukter, till exempel bröstmjölk och välling, som innehåller mycket svavelhaltiga proteiner. När kosten blir mer omväxlande försvinner lukten ur munnen.

Hormonförändringar hos kvinnor påverkar

Kvinnor kan ha sämre andedräkt under menstruation, graviditet och i klimakteriet. Det beror på hormonförändringar i kroppen. Hormonerna når saliven där de påverkar bakteriesammansättningen i munnen.

Det är viktigt att borsta alla tandytor rena morgon och kväll för att undvika beläggningar av bakterier. Med tandtråd, mellanrumsborstar eller tandstickor kan du få bort beläggningar mellan tänderna.

Tandborstning eller användning av tandtråd ska inte göras så hårt att det blöder. Om du har en infektion i tandköttet ska du borsta försiktigt. En tandläkare eller tandhygienist kan ge råd om tandköttet ofta blöder när du rengör tänderna.

Förutom att hålla tänderna rena finns det fler saker du kan göra för att undvika dålig andedräkt:

• Skrapa tungan.
• Undvik muntorrhet.
• Ät mat som behöver tuggas och drick vatten.
• Tugga sockerfritt tuggummi.
• Använd munsköljningsmedel.

Skrapa bort beläggningar på tungan

Beläggningen på tungan kan du ta bort med en tungskrapa när du borstar tänderna.

En vanlig mjuk tandborste fungerar också, men tungskrapan är speciellt utformad för att skrapa hela tungan i ett drag. Skrapan är lätt att göra ren.  

Var försiktig med tungskrapning om du har någon sjukdom i tungan eller lider av muntorrhet.

Det är inte nödvändigt att skrapa tungan om det inte finns någon beläggning och om andedräkten inte luktar.

Din tandläkare kan ge råd om du har en känslig tunga som gör ont eller blöder när du använder skrapan. Då kan du i stället använda ett särskilt munsköljningsmedel för att behandla dålig andedräkt.

Skydda saliven

Om du har problem med muntorrhet bör du låta en tandläkare undersöka dig och mäta din salivproduktion. Hen kan också ge råd om hur tänderna skyddas och ge dig en remiss till en läkare för undersökning.

Många läkemedel orsakar muntorrhet. Är du osäker om din medicin orsakar muntorrhet kan du hitta information i bipacksedeln, som följer med läkemedlet. Du kan också fråga din läkare eller apotekspersonal.

Trögflytande eller seg saliv kan det vara ett tecken på att salivproduktionen är låg. Då fastnar näshålans sekret i svalget i stället för att sväljas ner med saliven. Det ökar risken för att bakterier ska fastna i svalget och ge dålig andedräkt.

Du kan använda en nässpray med koksaltlösning för att lösa upp sekretet så att det kan sväljas ner. Tala med din tandläkare eller tandhygienist innan du gör det.

Ät och drick med jämna mellanrum

Andedräkten brukar vara sämst på morgonen. Det beror på att kroppen drar ner på salivproduktionen under natten och då luktar du mer ur munnen.

Samma sak inträffar mellan måltiderna. Saliven utsöndras när du äter, både genom tuggningen och genom matens smak, doft och utseende. Ett bra råd är att äta på regelbundna tider och att äta mat som behöver tuggas.

Det är också bra att dricka vatten eller använda ett salivstimulerande medel mellan måltiderna. Salivstimulerande medel finns att köpa på apotek.

Du kan få sämre andedräkt om du talar mycket i ditt arbete eller andas mycket genom munnen. Då blir du torr i munnen. Då hjälper det att dricka vatten eller äta en frukt.

Tugga tuggummi är bra efter maten

Du kan använda sockerfritt tuggummi eller sugtabletter om du har dålig andedräkt eller muntorrhet. Att tugga tuggummi efter en måltid rengör tänderna och minskar även risken för hål i dem.

Munvatten och zink kan hjälpa

Det finns munsköljningsmedel som innehåller zink. De minskar den dåliga andedräkten genom att binda svavelföreningar.

Munsköljningsmedel som innehåller en kombination av zinksalt och bakteriedödande medel kan också minska lukten ur munnen.

Användning av sköljmedel bör alltid kombineras med noggrann rengöring av tänder och tunga. Att enbart använda munsköljningsmedel hjälper bara kortvarigt mot dålig andedräkt.

När du går till tandläkaren eller tandhygienisten får du först fylla i ett frågeformulär. I formuläret finns frågor om munhygien, sjukdomar, läkemedel, matvanor och arbetssituation.

En del frågor är särskilt riktade till kvinnor eftersom hormonförändringar under menstruation, graviditet och klimakterium kan påverka andedräkten.

Ibland kan du få anteckna och redovisa för tandläkaren vad och när du har ätit och druckit under minst ett dygn. Du skriver upp när på dygnet andedräkten varit som bäst och sämst.

Tandläkaren åtgärdar de också de ställen i munnen där det kan finnas bakterier. Det kan till exempel vara tandsten, otäta fyllningar, infekterade sår eller andra infektioner i munnen.

Utandningsluften mäts

Dålig lukt från munnen kan komma från många olika gaser. Tandläkaren använder olika metoder för att kunna säga om och i vilken koncentration luktämnen finns.

De vanligaste instrumenten suger in utandningsluft genom ett sugrör. Andelen svavelhaltiga föreningar i luften anges direkt. Sugröret kan hållas i munnen eller i näsborren och ger en uppfattning om varifrån lukten kommer.

Det går också att undersöka om lukten i huvudsak kommer från tunga eller halsmandlar. En sådan undersökning gör inte ont.

Du kan behöva hjälp av din tandläkare eller tandhygienist att skrapa bort beläggningar. Det kan vara svårt att komma åt själv, särskilt på tungans bakre delar där beläggningen oftast är som tjockast.

Om du har haft en beläggning på tungan länge kan den ha packats och bildat en hård kaka som inte går att ta bort på egen hand genom tungskrapning. Då kan en tandläkare eller tandhygienist hjälpa till att lösa upp den hårda beläggningen och ta bort den.

Efter en sådan behandling får du på egen hand fortsätta med noggrann rengöring av tänder och tunga morgon och kväll under ett par veckor. Målet är att får bort bakterierna som orsakar dålig lukt minskat så mycket att lukten inte märks.

Flera behandlingar kan krävas

Behandlingen av dålig andedräkt kan kräva flera besök om du samtidigt har problem eller sjukdomar i tänder och tandkött. Det kan till exempel vara att du har hål i tänderna, karies, eller en tandlossningssjukdom. Då måste infektioner i tänderna eller tandköttet behandlas samtidigt. Du kan också bli rekommenderad att använda speciella munsköljningsmedel.

Du får en remiss till en läkare om tandläkaren misstänker att orsakerna till att du har dålig andedräkt finns i näsan eller bihålorna. Även vid infektioner i öronen, halsen, lungorna, matstrupen och magen remitteras du till läkare för undersökning och behandling. Det gäller också om du har muntorrhet.

Återbesök

När du har undersökts och behandlats för dålig andedräkt och eventuella tandproblem får du efter fyra till åtta veckor en tid för återbesök. Då får du och din tandläkare tillfälle att samtala om de frågor du har och ni kan bedöma hur effektiv behandlingen har varit. Ibland kan det behövas längre tid för att bli av med dålig andedräkt.

Det är viktigt att du tar kontakt med en tandläkare eller tandhygienist om du tycker att du har en andedräkt som påverkar hur du mår och dina relationer till andra.

Efter en undersökning och behandling kan du bli av med den oro du känner för att lukta illa ur munnen. Din sociala situation kan bli bättre så att du inte undviker andras sällskap.

Halitofobi

Det kan hända att du tycker att andedräkten är mycket sämre än den är.

Att tro att man har dålig andedräkt fast man inte har det kallas halitofobi. För dig som har halitofobi kan problemet vara lika stort som för en person som har dålig andedräkt.

Det är viktigt att du blir tagen på allvar och blir undersökt av en tandläkare eller tandhygienist. Du kan behöva hjälp för att utesluta att du har dålig andedräkt. Om det behövs kan du få en remiss av tandläkaren för att få hjälp av till exempel en psykolog eller läkare.