Ett besök på akutmottagningen kan gå till på olika sätt beroende på dina symtom eller din skada. 

Anmäl ditt besök

Du anmäler först ditt besök på akutmottagningen. Följ skyltarna på mottagningen. På vissa sjukhus ska du ta en nummerlapp innan du anmäler dig. På en del sjukhus finns personal som visar hur du ska göra.

Du får kort beskriva varför du söker akut vård. Ibland får du svara på en hälsodeklaration. En hälsodeklaration är ett papper med frågor om hur du mår.

Efter att du har anmält dig får du vänta på att träffa vårdpersonal.

Vårdpersonalen bedömer vilken hjälp du behöver

Du träffar vårdpersonal som avgör hur allvarlig din situation är. Ditt behov avgör vem eller vilka som du träffar. Behöver du träffa flera kan du behöva vänta mellan mötena.

Du får berätta om hur du mår och vad som har hänt. Personalen undersöker dig. De kan till exempel också mäta din kroppstemperatur, puls och ditt blodtryck. Du kan ibland behöva lämna prover eller bli undersökt mer. Det kan till exempel vara urinprov, blodprov, röntgen eller ultraljud.

Därefter bedömer vårdpersonalen vilken hjälp du behöver och hur snabbt du behöver vård. Det kan till exempel vara att:

• Du får råd om hur du tar hand om dig själv hemma för att må bättre.
• Du får ett recept på läkemedel som du ska ta hemma.
• Personalen ber dig att i stället söka vård på din vårdcentral eller på en kvälls- och helgmottagning.
• Du får behandling på akutmottagningen för att sen kunna gå hem.
• Du behöver stanna på sjukhuset och få vård på en avdelning. I så fall får du hjälp med rena kläder och tandborste. 

Ibland kan du behöva vänta på akutmottagningen. Det går inte att veta i förväg hur många som söker vård eller hur sjuka de är. Därför kan inte personalen svara på hur länge du behöver vänta.

Exempel på när du kan behöva vänta:

• Du har lättare besvär. Oftast blir du hänvisad till din vårdcentral eller en kvälls- och helgmottagning i stället.
• Sjukare personer kommer in och behöver få vård direkt.
• Du ska lämna prover eller har lämnat prov. Proverna ska bland annat analyseras och det kan ta tid innan du får resultaten.
• Du ska röntgas eller har blivit röntgad. Ibland får du vänta eftersom många patienter på sjukhuset röntgas på mottagningen.

Allt som händer på akutmottagningen syns inte heller alltid. Ibland kan det se ut som att någon går före i kön. Det kan bero på att personen behöver ta prover eller att hen har en smittsam sjukdom och behöver ett eget rum.

Även andra saker på sjukhuset kan påverka om du behöver vänta. Till exempel hur många lediga sängplatser det finns på avdelningarna, om du behöver stanna för att få mer vård.

Om du har blivit hänvisad till akutmottagningen

Personalen på akutmottagningen avgör hur allvarligt sjuk du är och vilken hjälp du behöver. Det gäller även om du blir hänvisad till akutmottagningen från din vårdcentral, en kvälls- och helgmottagning eller om du har ringt 1177 på telefon. 

Om du har lättare besvär får du vänta längre. Du kan också bli hänvisad till att söka vård på en vårdcentral eller kvälls- och helgmottagning i stället.

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska eller om du har en hörselnedsättning.

Tolk om du inte pratar svenska

Tolk om du har en hörselnedsättning

Det är du som söker vård på akutmottagningen som ska vara i fokus vid ditt besök. Besöket ska vara lugnt, säkert och tryggt för både dig och personalen. Därför får bara en person följa med dig in på akutmottagningen. Om många söker vård samtidigt kan det dock ändras. Då är det bara i vissa fall som någon får följa med dig.

Till exempel i de här fallen:  

• Du är under 18 år. 
• Du behöver ha med en personlig assistent.
• Du har svårt att uttrycka dig och behöver ha med någon som stöd.
• Du får vård i livets slutskede. 

Personer som du hade velat ha med dig kan delta via röstsamtal eller videosamtal på din telefon.

Sjukhusen kan ha olika regler för vad som gäller för besök. Det beror bland annat på risken för smittspridning. Följ därför alltid informationen som du får på akutmottagningen.

Säg alltid till personalen om du mår sämre än när du kom till akutmottagningen.

Till exempel om du

• plötsligt får ont över bröstet
• får svårt att andas 
• får så ont att du inte står ut.  

Personalen bedömer då igen hur snabbt du behöver vård.  

Du kan bli hungrig eller törstig om du behöver vänta länge på akutmottagningen. Berätta alltid för personalen om du vill äta eller dricka något. Ibland behöver du nämligen vara fastande och får då inte äta eller dricka.

Till exempel i de här fallen:

• Du har sökt vård för att du har ont i magen.  
• Du behöver göra vissa undersökningar.  
• Du ska opereras.   

Du bestämmer själv om du mår bättre och därför vill lämna akutmottagningen. Men berätta alltid för personalen om du lämnar mottagningen. Då behöver personalen inte leta efter dig.  

Du får för det mesta själv ta dig hem från akutmottagningen. Det kan du till exempel göra med Skånetrafikens bussar och tåg, med privatbil eller taxi som du betalar själv.

Du kan få en sjukresa om du har medicinska skäl till det. En sjukresa är en resa till och från sjukvård. Det är vårdpersonalen som avgör om du har rätt till en sjukresa. I så fall skriver personalen ett intyg åt dig. Du betalar alltid en del av sjukresan själv.

Sjukresor i Skåne 

Läs om vad du betalar för ditt besök på akutmottagningen.

Patientavgifter i Skåne

Vill du lämna synpunkter eller klagomål på vården? Vänd dig direkt till akutmottagningen eller till patientnämnden.

Om du inte är nöjd med vården