EEG-undersökning
Aktiviteten i hjärnans nervceller kan avläsas under en EEG-undersökning. När undersökningen görs får du ha elektroder fästa mot hårbotten. EEG gör inte ont och du mår som vanligt efteråt.
Förberedelser
En EEG-undersökning kan göras när du är vaken eller när du sover. Det finns också så kallat långtids-EEG som mäter hjärnans aktivitet under ett eller flera dygn.
Vaken-EEG
Före ett vaken-EEG krävs det inga särskilda förberedelser. Du bör tvätta håret före undersökningen eftersom elektroderna fästs mot hårbotten. Du ska också berätta om du använder några läkemedel.
Sömn-EEG
Inför ett sömn-EEG måste du hålla dig vaken natten innan undersökningen. Då är det vanligtvis lätt att somna när EEG ska genomföras. Det sker vanligen på morgonen när mottagningen öppnar. Den dag du ska genomgå ett sömn-EEG ska du inte dricka kaffe, te eller annan uppiggande dryck som gör det svårt att somna. Du bör inte heller köra bil till eller från sjukhuset eftersom du är trött.
Barn och sömn-EEG
För ett barn räcker det med att sova kortare tid natten innan ett sömn-EEG. Hur många timmar barnet bör sova natten innan undersökningen beror bland annat på barnets ålder. Ju äldre barn, desto färre sömntimmar. Små barn som fortfarande sover på dagen kan oftast sova som vanligt natten innan undersökningen.
Insomningshormon används ibland
Vid en del mottagningar kan det även förekomma andra alternativ för att kunna sova vid ett sömn-EEG. Barn kan till exempel få insomningshormonet melatonin för att lättare kunna somna inför undersökningen.
Vad som gäller inför EEG på din mottagning brukar vanligtvis framgå i den kallelse som skickas hem inför undersökningen.
Långtids-EEG
Vid ett långtids-EEG bör du undvika kläder som måste dras över huvudet. Det beror på att du då får ha elektroder i hårbotten under en längre tid.
Hur går undersökningen till?
En EEG-undersökning görs vanligtvis på sjukhusets neurofysiologiska mottagning. Ibland kan du får göra ett långtids-EEG hemma eller på en vårdmottagning på sjukhuset under ett till flera dygn.
Vaken-EEG
När du ska bli undersökt med ett vaken-EEG får du halvligga med drygt 20 elektroder fästa i hårbotten. Elektroderna hålls på plats med en klibbig gel. Från dem går tunna sladdar till en EEG-apparat med en bildskärm. I slutet kan du få andas häftigt och titta in i en blinkande lampa. Undersökningen tar cirka en timme och gör inte ont.
Sömn-EEG
Under ett sömn-EEG får du ligga och sova på mottagningen med elektroderna fästa i hårbotten. Undersökningen tar mellan en och två timmar. Efter undersökningen väcks du och elektroderna tas bort. Sedan får du åka hem och sova färdigt.
Långtids-EEG
Ett långtids-EEG kan genomföras i hemmet eller på sjukhus. Ett långtids-EEG pågår under ett eller flera dygn. Medan undersökningen pågår får du bära med dig en liten EEG-apparat i en midjeväska. Elektroderna på huvudet hålls oftast på plats med hjälp av en tunn mössa. Du kan äta och dricka som vanligt. Men du får inte tugga tuggummi och det kan vara svårt att duscha under tiden. Du får vanligen komma till sjukhuset en gång per dygn för att läsa av registreringen om undersökningen genomförs i hemmet.
Så mår du efteråt
Du mår som vanligt efter en EEG-undersökning. Du kan tillfälligt bli lite yr av den häftiga andningen som ibland behöver göras. Men det är inget allvarligt och går snabbt över. Efter ett sömn-EEG bör du inte köra bil innan du har sovit ut.
När får jag svar?
Läkaren som har beställt EEG-undersökningen får vanligtvis svaret inom ett par veckor. Hen meddelar sedan dig vad resultat har blivit.
Varför görs undersökningen?
EEG är en del i den utredning du får genomgå om läkaren misstänker att du har epilepsi. Undersökningen kan även göras för att följa hur epilepsi utvecklas eller för att utvärdera behandling.
En EEG-undersökning kan också visa om du har vissa andra sjukdomar eller tillstånd som kan påverka hjärnans funktion. Exempel är inflammation i hjärnan eller vissa typer av demenssjukdomar.
Påverka och delta i din vård
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.