EFTER FÖRLOSSNINGEN

Besvär efter förlossningen

När du har fött barn händer det mycket i kroppen. Det kan du känna av på olika sätt. Hormoner ändras och muskler och leder belastas på ett nytt sätt. Din kropp börjar ställa om sig efter graviditeten. Här kan du läsa om besvär som du kan få efter att du har fött barn.

Det är vanligt att få lättare besvär de två första månaderna efter en förlossning. Hur man upplever besvären är olika, det finns inget som är rätt eller fel att känna.

En del får komplikationer som behöver behandling.

Vad kan jag göra själv efter förlossningen?

Vad kan du göra själv efter förlossningen?

Det kan ta ungefär sex till åtta veckor för kroppen att återhämta sig efter förlossningen. Det är bra att röra på sig. Du kan till exempel promenera.

Det är också bra med bäckenbottenträning.

Prata gärna med andra som du känner förtroende för om hur du mår. Det kan hjälpa att sätta ord på sina känslor.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Blödning efter förlossningen

Alla blöder från slidan efter en förlossning. Det är vanligare att blöda lite mer om du har fött genom slidan än om du har fött med kejsarsnitt. Blodet kommer från det sår som blir när moderkakan lossnar från livmoderväggen.

Blödningen kallas avslag. Det är vanligt att blöda i sex till åtta veckor. När du är aktiv och rör på dig kan det komma lite mer blod. Det är också vanligt att det kommer mer blod om du har legat stilla och sedan reser dig. Då kan det också komma blodklumpar.

Blödningen avtar med tiden. Fösta dagarna är det som en riklig mens. Sedan blir avslaget brunaktigt innan det till slut blir ljusare och upphör.

Vad kan jag göra själv?

För att minska risken för infektion finns det några saker att tänka på så länge du har avslag:

  • Duscha istället för att bada.
  • Använd inte mensskydd som du för in i slidan, som tampong eller menskopp.
  • Använd kondom eller femidom om du har vaginalt samlag.

När och var ska jag söka vård?

Sök vård om du blöder mycket eller är orolig. Kontakta en barnmorskemottagning eller en vårdcentral. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Där kan du också få hjälp med var du ska söka vård.

Sök vård på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning om ett eller flera påståenden stämmer in:

  • Du blöder mer än du gjorde första dygnet efter förlossningen.
  • Det kommer många eller stora blodklumpar.
  • Du blöder igenom en normalstor binda inom en timme.
  • Du har feber över 38 grader och ont i nedre delen av magen. Det känns ömt om du trycker på livmodern.

Det kan vara svårt att avgöra hur mycket blod som kommer med avslaget. Ta gärna med de senaste bindorna i en påse, då är det lättare för läkaren att avgöra hur mycket blod som kommit.

En större blödning kan bero på att livmodern inte drar ihop sig som den ska, eller att det finns rester av moderkakan inne i livmodern.

Du kan behöva ett läkemedel som ger sammandragningar så att eventuella rester kommer ut. Om det finns rester kvar av moderkakan i livmodern kan de också behöva tas bort genom en skrapning.

Bristningar och sår

Det är vanligt att få sår i slidan och mellangården under förlossningen. Det kan också hända att ändtarmens ringmuskel skadas, även om det är ovanligt.

Efter förlossningen undersöker en barnmorska eller läkare slidan. Du får bedövning, om det behövs. En del bristningar kan behöva sys ihop.

Såren i slidan behöver tid att läka. Det är vanligt att känna svullnad och obehag de första veckorna.

En del kan få besvär efteråt. Det kan vara stygn som skaver eller släpper, infektion i sår, läckande avföring eller problem vid sex.

Vad kan jag göra själv?

Det finns några saker att tänka på för att minska risken för infektion innan bristningarna har läkt:

  • Duscha istället för att bada.
  • Använd inte mensskydd som du för in i slidan, som tampong eller menskopp.
  • Använd kondomeller femidom om du har vaginalt samlag.

När och var ska jag söka vård?

Sök vård om du har besvär eller frågor om bristningar och sår. Ta kontakt med en barnmorskemottagning för att få hjälp.

Läs mer

Läs mer i texten Bristningar vid förlossning.

Eftervärkar

Eftervärkar är när livmodern drar ihop sig till sin vanliga storlek. De flesta känner av eftervärkar. Eftervärkar är ofarliga, men de kan göra ont.

Eftervärkar brukar komma i intervaller. De känns som kramp eller mensvärk. Det är vanligt att känna eftervärkar vid amning.

Första gången du föder barn brukar eftervärkarna vara lindrigare. De kan vara kraftigare om du har haft flera förlossningar.

Eftervärkar brukar gå över 3–4 dagar efter förlossningen.

Vad kan jag göra själv?

Värme kan lindra besvären. Lägg en varm vetekudde mot magen eller ta en varm dusch.

Försöka slappna av genom att andas in genom näsan och ut genom munnen. Det kan hjälpa dig att hantera smärtan.

Du kan också prova receptfria läkemedel med paracetamol och ibuprofen, om det behövs. Ta som mest 2 tabletter paracetamol 500 mg och 1 tablett ibuprofen 400 mg var åttonde timme.

Har du tillgång till en TENS-apparat så kan det vara ett effektivt sätt att lindra smärtan.

När och var ska jag söka vård?

Du behöver inte söka vård för eftervärkar. Men du kan kontakta en barnmorska om du har frågor.

Sök vård om du har feber och det gör ont i nedre delen av magen hela tiden. Det kan vara symtom på infektion i livmodern. I så fall behöver du söka vård omgående.

Läs mer om Infektion i livmodern.

Mjölkstockning och såriga bröstvårtor

Det är vanligt att få problem med amning, särskilt de första veckorna efter barnets födsel. Det är olika hur man upplever problemen.

Du kan ha fått mjölkstockning om bröstet känns ömt och knöligt. Mjölkstockning beror på att mjölkgångar i bröstet täpps till av olika orsaker så att mjölken får svårt att komma ut. Besvären brukar komma plötsligt och du kan känna dig sjuk och få feber.

Även du som inte ammar kan få mjölkstockning innan brösten helt har slutat producera mjölk. 

Du kan få sår på bröstvårtorna om barnet inte har ett bra tag om bröstvårtan.

Vad kan jag göra själv?

För att förebygga mjölkstockning är det bra att hålla brösten varma. Se också till att barnet har ett stort tag om bröstet vid amning. 

Prova att amma oftare än vanligt, om du har fått mjölkstockning. Stryk lätt med handen över det knöliga området mot bröstvårtan för att göra det lättare för mjölken att komma ut.

Du kan få fler råd i texten om mjölkstockning och i texten om såriga bröstvårtor vid amning.

När och var ska jag söka vård?

Sök vård om det känns svårt och krångligt med brösten. Du kan få råd, hjälp och stöd på barnavårdscentralen, en amningsmottagning eller bb.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du har feber och bröstet är svullet, rött och varmt.

Läs mer

Läs mer i texten om mjölkstockning och i texten om såriga bröstvårtor vid amning.

Nedstämdhet och depression

Det är en stor omställning att få ett barn. Du behöver vila och återhämta dig. Det är vanligt att känna sig nedstämd och orolig efter en förlossning. Du kan ha svårt att koncentrera dig, vara ojämn i humöret och ha svårt att sova. Det är vanligt att känna sig som en dålig förälder och man kan skämmas över sina tankar. 

Besvären brukar bli bättre efter en till två veckor. Men om besvären inte går över kan du ha fått en depression. Då är det mycket viktigt att söka hjälp.

Vad kan jag göra själv?

Du finns saker du kan göra för att må bättre. Sömn, frisk luft, bra mat och fysisk aktivitet kan hjälpa. Försök att ta hjälp med praktiska saker.

Det brukar underlätta att prata med någon som du känner förtroende för. Men ibland hjälper inte det och du kan behöva läkarhjälp, läkemedel, kurator eller psykolog. 

När och var ska jag söka vård?

Sök vård om du känner dig nedstämd eller om du känner dig som en dålig förälder. Kontakta barnmorskemottagningen eller BVC för att få hjälp.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du mår mycket dåligt.

Läs mer

Läs mer i texten om Depression i samband med att du får barn.

Blodbrist

Det är vanligt att få blodbrist under graviditet och förlossning. Då har du för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Blodbristen kan göra att du känner dig trött, yr eller mår dåligt. Då behöver du mer järn för att kroppen ska kunna tillverka röda blodkroppar.

Vad kan jag göra själv?

Ät mat som innehåller järn, exempelvis bönor, kött eller grovt bröd. Du kan också ta järntabletter. Läs mer hos Livsmedelsverket om kostråd för ammande.

När och var ska jag söka vård?

Sök vård på en vårdcentral eller en barnmorskemottagning om du misstänker att du har blodbrist.

Läs mer

Läs mer i texten om Blodbrist.

Hemorrojder

Det är vanligt att få hemorrojder, både som gravid och efter en förlossning. Hemorrojder är när små kuddar av bindväv och blodkärl i ändtarmen blir förstorade. Det kan blöda, klia och svida runt ändtarmsöppningen. Det kan läcka slem eller avföring och du kan känna något som buktar ut vid ändtarmsöppningen. Hemorrojder läker ofta utan någon behandling.

Vad kan jag göra själv?

Ät fiberrik mat och drick mycket väska. Tvätta eller duscha huden runt ändtarmsöppningen med ljummet vatten. Det finns också läkemedel som kan hjälpa. Du kan fråga om läkemedel på apoteket.

När och var ska jag söka vård?

Sök vård om hemorrojderna växer eller blir mycket smärtsamma. Kontakta en barnmorska eller en vårdcentral.

Läs mer

Läs mer i texten om hemorrojder.

Framfall

Efter en förlossning kan livmodern eller slidväggarna sjunka ned. Det kallas framfall. Livmodern kan bukta fram i slidöppningen och det kan kännas tungt och skava. Du kan också få svårt att kissa och bajsa. De flesta blir av med framfallet inom ett år efter förlossningen. 

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker som du kan göra för att lindra besvären:

  • Träna bäckenbotten.
  • Undvik att bli förstoppad.
  • Undvik att hoppa, springa och tunga lyft tills du tränat upp bäckenbotten.
  • Knip ihop bäckenbotten när du lyfter eller gör annan ansträngning.

När och var ska jag söka vård?

Sök vård på en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om du besväras mycket av att det buktar, tynger eller skaver i slidöppningen och om du har svårt att kissa eller bajsa.

Du kan också kontakta en fysioterapeut för att få hjälp med bäckenbottenträning.

Läs mer

Läs mer i texten om Framfall.

Problem med avföring

Det kan ta några dagar innan magen kommer igång efter en förlossning. Du kan få olika problem med avföringen:

  • En del får avföringsinkontinens, det vill säga att det läcker ut bajs. Ibland kan besvären bero på att slutmuskeln har skadats i samband med förlossningen. 
  • Andra får problem med förstoppning. Det är särskilt vanligt om du äter järntabletter.

Vad kan jag göra själv?

Dricka mycket vätska. Gå på toaletten när det behövs. Rör på dig. Ät lämplig kost, exempelvis fibrer. Det finns också läkemedel som kan hjälpa.  

När och var ska jag söka vård?

Sök vård om du får besvär som inte går över. Du kan få hjälp på en vårdcentral eller hos en läkare som utreder och behandlar tarmsjukdomar. Du kan också kontakta en barnmorskemottagning eller en gynekolog.

Urinvägsinfektion

Urinvägsinfektion är vanligare de första två månaderna efter en förlossning än annars. Vanliga symtom är att det svider när du kissar och att du behöver kissa ofta. Du kan också känna dig frusen och trött. 

Vad kan jag göra själv?

Lindra besvären genom att dricka mycket vätska och ta smärtstillande tabletter. Ofta går infektionen över av sig själv, men en del kan behöva behandling med antibiotika. 

När och var ska jag söka vård?

Sök vård på en vårdcentral eller barnmorskemottagning om symtomen blir besvärliga.

Sök vård direkt på en akutmottagning om du får ont i nedre delen ryggen.

Läs mer

Läs mer i texten om Urinvägsinfektion. 

Rektusdiastas – delade magmuskler

Efter förlossningen börjar magens muskler att dra ihop sig igen. Rektusdiastas är när musklerna inte drar ihop sig tillräckligt mycket. Det kan göra ont och kännas obehagligt. Magen kan puta utåt och du kan vara svag i magmusklerna och få en dålig hållning.

För att musklerna ska växa ihop behöver du träna. En del som har stora besvär kan behöva opereras, men det är ovanligt.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en fysioterapeut eller barnmorska för råd och tips om träning. Hen kan även bedöma om du behöver träffa en läkare för att få behandling.

Vad kan jag göra själv?

Det är viktigt att träna om du har rektusdiastas. Ta hjälp av en fysioterapeut för att få ett träningsprogram som är anpassat för dig.

Blodpropp

Blodets förmåga att stelna förändrar sig när du är gravid. Blodet levrar sig lättare. Det är ett skydd mot blödningar. Men det gör också att du har större risk att få blodpropp, även om det är ovanligt. Den förhöjda risken att få blodpropp finns kvar i ett par veckor efter förlossningen.

Vad kan jag göra själv?

Rör på dig så gott du kan, för att undvika blodproppar i benen. Det är bra att använda stödstrumpor om du sitter eller ligger stilla länge. 

När och var ska jag söka vård?

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om ditt ben känns tungt och värker, vaden svullnar och blir varm och öm.

Läs mer

Läs mer i texten om blodpropp i benen.

Infektion i livmodern

Direkt efter förlossningen släpper moderkakan från livmoderväggen. Då blir det som ett sår. Det kan bli infektion i såret. Vid infektion får du ont i nedre delen av magen. Den behandlas med antibiotika. Infektion i livmodern är ovanligt.

Vad kan jag göra själv?

Det finns några saker att tänka på för att minska risken för infektion så länge du har avslag:

  • Duscha istället för att bada.
  • Använd inte mensskydd som du för in i slidan, som tampong eller menskopp.
  • Använd kondomeller femidom om du har vaginalt samlag.

När och var ska jag söka vård?

Sök vård direkt på en akutmottagning eller en gynekologisk akutmottagning om du får ont i magen och feber. 

Läs mer

Läs mer i texten om Infektion i livmodern.

Till toppen av sidan