AMNING OCH FLASKMATNING

Bröstmjölksersättning och tillskottsnäring

Bröstmjölksersättning kan helt eller delvis ersätta bröstmjölk under barnets första halvår. Ersättningarna är gjorda för att likna bröstmjölk så mycket som möjligt och innehåller all näring barnet behöver. Från sex månader kan barnet börja dricka tillskottsnäring istället, som ett komplement till vanlig mat.

Bebis blir matad med flaska.

Du som vet redan under graviditeten att du inte kommer att amma kan prata om det under besöken på barnmorskemottagningen. Din barnmorska kan föra informationen vidare till förlossningen.

Du kan också skriva om det i ett förlossningsbrev som personalen på förlossningen och BB kan läsa.

Vad är bröstmjölksersättning och tillskottsnäring?

Det finns flera olika sorters bröstmjölksersättning och tillskottsnäring. De som är godkända i Sverige kan köpas i livsmedelsbutiker eller på apotek. Barn ska äta det som är avsett och anpassat för deras ålder.

Ge aldrig barnet hemmagjord ersättning.

Bröstmjölksersättning

Bröstmjölksersättning ersätter bröstmjölk och är gjord för att kunna vara den enda näringen under barnets första sex månader. Bröstmjölksersättning kallas också för modersmjölksersättning, ersättning eller tillägg.

Tillskottsnäring

Barnet kan börja få tillskottsnäring från tidigast sex månaders ålder. Tillskottsnäringen är inte gjord för att vara den enda maten till barnet, till skillnad från bröstmjölksersättning. Den är tänkt att vara ett komplement när barnet börjar äta mer och mer vanlig mat.

Råd och stöd

På BB eller BVC, barnavårdscentralen, får du hjälp och instruktioner om hur du ger bröstmjölksersättning.

Det kan ta tid innan flaskmatningen fungerar bra och du kan behöva ha tålamod. Du kan kontakta BVC om du har frågor eller behöver stöd. Den första veckan efter att barnet har fötts kan du kontakta BB.

BB och BVC ger också råd om vilken sort som är bäst för varje enskilt barn. Det finns flera alternativ, så om barnet inte verkar tycka om eller tåla en sort kan du prova en annan. Prata helst med BB eller BVC innan du byter sort.

Om du är orolig för att barnet inte får i sig tillräckligt med mat bör du kontakta BVC. En del mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Vad innehåller bröstmjölksersättning och tillskottsnäring?

Det finns tydliga regler för vad bröstmjölksersättning och tillskottsnäring får innehålla, och i vilken mängd. Barn ska inte äta bröstmjölksersättning eller tillskottsnäring som inte är godkänd i Sverige. För att bli godkänd i Sverige ska produkterna ha godkänts av Europeiska kommissionen (EC) och av Livsmedelsverket.

Görs av komjölk eller getmjölk

Bröstmjölksersättning och tillskottsnäring görs av kontrollerad och godkänd mjölk, oftast komjölk. Vissa ersättningar görs av getmjölk. Mjölken bearbetas först så att proteinhalten sänks och sedan tillsätts fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer i de mängder som finns i bröstmjölk.

Ska likna bröstmjölk

Målet med bröstmjölksersättningen är att den ska likna bröstmjölk så långt det är möjligt. Däremot ger ersättningen inte samma skydd mot infektioner som bröstmjölk gör.

Barnets kropp kan inte ta upp protein och andra näringsämnen från ersättning lika lätt som från bröstmjölk. Därför är halten av dessa ofta lite högre i ersättning än i bröstmjölk.

Barn som får ersättning mår oftast lika bra som barn som ammas.

Pulver eller färdigblandade

Innan ersättningen eller tillskottsnäringen förpackas görs de vanligtvis till pulver och steriliseras. När pulvret är steriliserat innebär det att det är fritt från bakterier som kan vara skadliga för barnet.

Det finns också vakuumförpackad ersättning och tillskottsnäring som är färdigblandad och steriliserad. De får en längre hållbarhet och risken för att blanda fel eller att barnet får i sig bakterier minskar. De färdigblandade sorterna kan vara särskilt bra att använda vid till exempel resor.

En del barn är allergiska

De flesta ersättningar, vällingar och grötar till barn innehåller komjölk. Kontakta BVC eller en barnläkarmottagning om du misstänker att barnet har någon typ av allergi eller överkänslighet. Det finns specialprodukter för barn som har allergi mot komjölksprotein . De skrivs ut av en läkare eller en dietist.

Alla små barn behöver extra vitamin D

Barn under två år behöver få tillskott av vitamin D varje dag. Det ges i form av droppar, även kallade D-droppar. En del barn behöver D-droppar även efter att de har blivit två år.

I en del landsting får du D-droppar gratis på BVC, i andra får du köpa det på apotek.

Läs mer hos Livsmedelsverket om D-vitamin till barn.

Hur länge behöver barnet få bröstmjölksersättning?

Före sex månaders ålder ska barn inte äta annat än bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. Däremot kan barnet få pyttesmå smakprov av mat.

Bröstmjölk och ersättning ger barnet all näring hen behöver och är anpassade till vad barnets kropp kan ta hand om.

Från sex månader

Från sex månaders ålder kan du börja ge barnet vanlig mat. Portionerna kan ökas efter hand. Du kan då också börja ge barnet tillskottsnäring i stället för bröstmjölksersättning. Tillskottsnäringen täcker inte hela barnets näringsbehov. Den kan användas som komplement när barnet börjar äta mer vanlig mat.

Barnet kan äta tillskottsnäring tills hen är ett år, eller längre om du vill. Vill du hellre fortsätta med bröstmjölksersättning går det också bra. Då behöver du tänka på att barnet ska få i sig tillräckligt med järn.

Att blanda bröstmjölksersättning och tillskottsnäring

Det är viktigt att vara noga med hygienen när du ger ersättning till ett spädbarn.

Följ instruktionerna på förpackningarna om hur du ska blanda. Att dosera fel kan vara skadligt för barnet.

Nappar och nappflaskor

Det finns många olika modeller av nappar och nappflaskor. Nappar kan vara gjorda i exempelvis gummi och latex, flaskor i exempelvis glas eller plast. Pröva er fram till en modell som passar för barnet.

När det gäller flaskor och nappar är det bra att tänka på följande:

  • Välj en flaska som rymmer minst 250 ml. Det ska finnas plats för vatten, pulver och möjlighet att skaka ihop ersättningen i flaskan.
  • Det ska vara lätt att läsa graderingen på flaskan. Prova med hjälp av decilitermått att den stämmer.
  • Kontrollera att det inte finns sprickor i nappen genom att dra i den.
  • Byt flaska om den är repig.
  • Välj gärna en flaska som är utformad så att risken minskar för att barnet sväljer luft. Barnet kan annars få ont i magen.
  • Välj en napp som är lagom stor. När nappen är för stor kan ersättningen rinna ner för snabbt, och när nappen är för liten blir det svårt för barnet att få i sig någonting.
  • När du håller flaskan upp och ner ska det knappt droppa ur den. När barnet blir större behöver du byta till en napp med ett större hål, så att ersättningen rinner snabbare.

Flaskor med bisfenol får inte längre säljas

En del plastflaskor har innehållit bisfenol A, som är ett giftigt ämne. Dessa flaskor får inte längre säljas inom EU. Det kan vara bra att veta att du inte ska använda nappflaskor av polykarbonplast. Sådana flaskor är ofta märkta med förkortningen PC eller med en 7:a i en triangel, men inte alltid. Fråga gärna i butiken vilken plast nappflaskan är tillverkad av.

Viktigt att tänka på

Spädbarn har ett outvecklat immunförsvar och är mer mottagliga för virus och bakterier än äldre barn och vuxna. Barns magar är känsliga och det finns en liten risk att det finns bakterier i ersättningspulvret trots att det har steriliserats.

Tänk på följande när du blandar ersättning:

  • Tvätta händerna. Se till att det är rent på den yta där du håller till innan du gör i ordning ersättningen eller tillskottsnäringen.
  • Var noga med att flaskor och nappar är rena.
  • Använd kallt vatten ur kranen. Låt vattnet rinna en stund så att det inte har stått stilla i ledningen. Du som tar vatten ur egen brunn bör först kontrollera vattnets kvalitet. För att få instruktioner om hur du gör det kontaktar du kommunen.
  • Följ tillverkarnas instruktioner som finns på paketet.
  • Det är viktigt att hålla sig till doseringen som anges på förpackningen. Överdosera inte pulvret och använd det medföljande doseringsmåttet.
  • Vattnet som används ska inte stå framme i mer än 30 minuter.
  • Du som använder vatten som först har kokats kan förvara det i ett kärl med lock på. Ha vattnet i kylskåpet och ta fram det när det är dags att göra bröstmjölksersättningen eller tillskottsnäringen.
  • Prova temperaturen på ersättningen genom att hälla några droppar från flaskan på armen. Ersättningen ska vara ljummen.
  • Värm helst inte ersättningen i mikrovågsugnen. Den kan då bli ojämnt uppvärmd och för varm på vissa ställen.

Vakuumförpackad ersättning

Färdigblandad ersättning i små vakuumförpackningar som du kan köpa i affären behöver inte tillagas på något sätt. Du kan värma innehållet i vattenbad eller i kastrull på spisen. Du ska inte värma förpackningen i mikrovågsugn.

Påbörjad ersättning ska inte sparas

Blanda ny ersättning eller tillskottsnäring för varje måltid. Spara i högst en timme om det blir något över efter en måltid.

Så gör du rent flaskan och nappen

Det är bra att skölja bort rester med kallt vatten på en gång efter att barnet har ätit, eftersom det annars lätt växer bakterier i resterna. Diska med diskmedel i varmvatten och använd en diskborste som kommer åt i hela flaskan. Det går att diska flaskan i diskmaskinen, men nappen bör alltid diskas för hand så att den inte förstörs.

Flaskor och nappar behöver inte kokas eller steriliseras efter användning. Det räcker att diska dem noggrant. 

Hur ger jag bröstmjölksersättning och tillskottsnäring?

Barnet ska få äta när hen verkar hungrig. Tänk på att du behöver göra i ordning ersättningen eller tillskottsnäringen innan barnet matas och att det kan ta en stund.

Hur märker jag att barnet vill äta?

Barnet brukar visa att hen vill äta på olika sätt. Först genom små tecken eller signaler som blir allt kraftigare ju mer otålig barnet blir.

Tecknen kan se ut så här:

Barn ändrar sina matvanor

Alla barn är olika och kan ha varierande aptit från tillfälle till tillfälle, eller från dag till dag. Det är vanligt att barn ändrar sina matvanor och sovvanor och det behöver inte innebära att du ska byta ersättning eller börja ge vanlig mat.

Till en början brukar inte barnet påverkas och störas så mycket av omgivningen när hen ska äta. Däremot kan barnet störas om det är för mycket aktiviteter runt omkring när hen blir äldre.

Om barnet är täppt i näsan

När barn blir sjuka påverkas ofta de vanliga rutinerna. Det kan till exempel vara svårt för barnet att äta ur nappflaska om hen är förkyld eller täppt i näsan. Det kan hjälpa att ge koksaltlösning i näsan strax innan barnet ska äta. Koksaltlösning finns att köpa på apotek.

Ha ögonkontakt och låt det vara en lugn stund.

När barnet verkar missnöjd

Barnet kan visa att hen är missnöjd till exempel så här:

  • Barnet släpper flaskan.
  • Barnet vrider bort huvudet.
  • Barnet gnäller och gråter.

Ta en paus om barnet verkar missnöjd och fundera på vad det kan bero på. Det kan till exempel vara något av följande:

  • Innehållet i flaskan kommer för fort.
  • Innehållet i flaskan kommer för sakta.
  • Barnet vill inte ha mer.
  • Barnet behöver rapa.

Mata tills barnet verkar nöjd

Det är oftast bäst om barnet får suga tills hen själv släpper taget. Dra helst inte ut nappen ur munnen. Om du ändå vill få barnet att släppa taget om nappen, kan du försiktigt sätta in ett finger i barnets mungipa. Då kommer det in luft i barnets mun och greppet lossnar.

Ge inte barnet allt innehåll i flaskan om hen inte vill ha det. Friska barn kan tidigt själva reglera hur mycket de behöver äta. Det är viktigt att inte ge för mycket, eftersom det kan leda till att barnet får ont i magen.

Om barnet vill fortsätta suga

Små barn har ett stort behov av närhet. När barnet får bröstmjölksersättning eller tillskottsnäring kan du inte trösta eller stilla sugbehovet genom att ta fram nappflaskan. Du får då prova andra sätt att stilla barnets sugbehov. Du kan till exempel se till att barnet får närhet genom att ha det i famnen och låta det suga på dina rena fingrar, en napp eller sin tumme.

Barnets läppar är utvikta så att de slutar sig om nappen.

Matstunden mer än att ge näring

Barn har lika mycket behov av närhet, trygghet och beröring som av att få mat. Matstunden är därför också en stund för att stärka relationen mellan barn och förälder eller vårdnadshavare och skapa närhet och trygghet.

Skapa närhet under matningen

För att skapa så mycket närhet som möjligt under matningen kan du till exempel göra följande:

  • Håll barnet tätt intill dig.
  • Använd mjuka kläder så att det känns skönt för barnet.
  • Ta av dig på överkroppen så att barnet får hudkontakt.
  • Ha ögonkontakt med barnet.
  • Småprata med barnet.
  • Ta pauser i matningen, så att barnet får tid att äta.

Film: Viktor och Anna matar Elsa med flaska

Anna Gustafsson har ammat sin dotter Elsa från födseln, men hon och hennes man Viktor har också gett dottern Elsa bröstmjölk och bröstmjölksersättning i flaska. Här berättar de om hur det har varit, och visar hur du gör när du matar med flaska.

Att amma och ge bröstmjölksersättning

När barnet får ersättning som tillägg till amning är det bra att först amma och sedan ge ersättningen. Då suger barnet ordentligt på bröstet och stimulerar mjölkproduktionen.

En del barn föredrar att bli matade med flaska. Det kan vara bra att tänka på om du både ammar och ger ersättning. En anledning kan vara att ersättningen ofta rinner snabbare ur flaskan än vad bröstmjölken rinner ur bröstet. Amning och flaskmatning innebär också olika sugtekniker.

Det kan vara bra att ge maten i en kopp eller snipa om du ska mata med ersättning eller urpumpad bröstmjölk tillfälligt. Annars kan det vara svårt att få barnet att suga på bröstet igen.

Hur vet jag att barnet får i sig tillräckligt?

Låt barnet äta så mycket hen vill och när hen vill. Precis som ammade barn kan en del barn behöva mer mat än andra, till exempel barn som är stora eller rör sig mycket.

Du vet att barnet får i sig tillräckligt med mat om hen verkar nöjd och ökar i vikt enligt sin viktkurva. Bästa sättet att veta är att följa viktutvecklingen på BVC-kontrollerna.

Titta i blöjan

Du kan också se på blöjans innehåll om barnet verkar få i sig tillräckligt. Att spädbarn kissar så att man får byta blöja åtminstone sex gånger per dag brukar vara ett tecken på att hen äter tillräckligt. Blöjan ska då vara blöt med gult kiss vid varje byte.

Små barn rapar, hickar och kräks

Håll barnet mot din kropp och låt ansiktet vila mot din skuldra.

Det är vanligt att små barn rapar, hickar och kräks i samband med att de får mat.

Det är bra om barnet får möjlighet att rapa. De kan då göra sig av med luft som de får i sig när de äter. Det bästa sättet är att hålla upp barnet i famnen och låta ansiktet vila mot din skuldra. Genom att klappa på stjärten och smeka över huvudet kan barnet slappna av, och många barn rapar då.

Det är ganska vanligt att barn kräks i samband med att de äter. Småkräkningar är helt naturliga och påverkar inte barnets vikt.

Att barnet hickar beror förmodligen på att muskeln i mellangärdet dras samman när maten passerar genom matstrupen. Barnet mår inte dåligt av hickan och den brukar sluta av sig själv. När barnet blir äldre brukar hickningarna komma mer sällan.

Att ge bröstmjölksersättning och tillskottsnäring till tvillingar

Innan du har lärt känna dina barn och fått bra rutiner kan det kännas svårt att hinna med att mata båda barnen. Det kan vara stressande att vilja ge båda barnen mat samtidigt, men att inte hinna.

Kan behöva förbereda lite mer

Det tar längre tid att mata två barn än att mata ett barn, men de flesta kommer fram till en lösning som fungerar. Du kan till exempel förbereda och göra i ordning flaskor och nappar i förväg.

Du kan ge mat samtidigt eller vid olika tillfällen. Barnen får oftast samma rutiner och det kan också kännas enklare om du gör i ordning mat till båda samtidigt. När du ger barnen mat är det bra att försöka ha kroppskontakt, men det är inte alltid det är möjligt. Det är däremot viktigt att inte lämna barnen själva när de äter.

Bajset hos barn som får bröstmjölksersättning eller tillskottsnäring

De första dagarna efter födseln bajsar barnet så kallad mekonium som är väldigt mörkt. Efter en vecka brukar barnets bajs vara ljusgult eller gulbrunt.

Nyfödda barn bajsar oftast varje gång de äter. Efter en tid brukar de flesta börja bajsa mer sällan. När barnet börjar äta vanlig mat är det vanligt att barnet bajsar ett par gånger om dagen.

Bajset hos barn som bara får ersättning är ofta fastare än hos barn som bara får bröstmjölk. Färgen är oftast gul, men den kan också vara lite grön. Det är stor variation mellan olika barn hur bajset är.

Trög mage och gaser

Barn som får bröstmjölksersättning eller tillskottsnäring kan ibland få besvär med trög avföring. Det brukar gå över inom en eller två veckor.

Det är helt naturligt att barnet får gaser i magen under de första två månaderna. Du kan hjälpa barnet genom att hålla det lite upprätt efter matningen. Du kan också ta upp barnet och låta det få en paus under matningen. Att lägga barnet över sin axel hjälper ofta barnet att rapa och prutta, så att luft som barnet har svalt kan komma ut.

Att ge bröstmjölksersättning på resa

Ta helst med ersättning eller tillskottsnäring hemifrån när du ska resa utomlands.

I en del länder är det viktigt att blanda pulvret med vatten som har köpts på flaska. Ta reda på vad som gäller för landet innan du reser. Nappflaskor och nappar kan du koka i vatten i fem minuter så att de är rena. Se skötselråden för nappflaskan och nappen.

Du kan ta med dig färdigblandad ersättning till resor över dagen. Den behöver inte tillagas och kan ätas kall.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan