Koncentrationssvårigheter

Skriv ut (ca 7 sidor)

Det är viktigt att ditt barn får stöd och hjälp om hen har svårt att koncentrera sig. Ett sätt kan vara att få hjälp med planering och att hitta rutiner i vardagen och i skolan.

Skriv ut

Den här texten riktar sig till dig som är vårdnadshavare för ett barn upp till 18 år. Texten handlar om koncentrationssvårigheter, vad som menas med det och vad du som vuxen kan göra om ditt barn har koncentrationssvårigheter.

Ibland kan barnet ha svårt att koncentrera sig om hen har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som till exempel adhd  eller  Aspergers syndrom - autismspektrumtillstånd. 

Denna text handlar inte specifikt om det. 

Vad är koncentrationssvårigheter?

Vad är koncentrationssvårigheter?

Alla barn kan ibland ha svårt att koncentrera sig. Det kan vara svårt att behålla uppmärksamheten på det som barnet behöver göra eller fokusera på. Ljud, händelser och egna tankar kan störa barnet. Koncentrationsproblem kan göra att barnet har svårt att planera aktiviteter, att komma igång och att bli klar med sådant som hen har påbörjat.

I dag förväntas barn mer och mer styra sitt eget lärande i olika former av projekt och samarbeten i skolan. Det ställer stora krav på förmågan att hålla fokus på sitt eget arbete. För en del barn kan det bli för svårt.

Det är oftast i skolan koncentrationsproblem märks. Barnet kan ha svårt att behålla uppmärksamheten tillräckligt länge. Hen kan ha svårt att komma ihåg vad läraren säger och måste fråga flera gånger. Hen kan också missa detaljer och då kan det bli fel när en uppgift ska lösas. 

Fäll ihop

Vad kan koncentrationssvårigheter bero på?

Vad kan koncentrationssvårigheter bero på?

Det finns många orsaker till koncentrationssvårigheter. Det kan till exempel vara:

  • Ditt barn har det oroligt hemma.
  • Ditt barn har en svår relation till familj eller kompisar.
  • Ditt barn trivs inte i skolan på grund av exempelvis hög ljudnivå.
  • Det barnet ska göra intresserar inte barnet.
  • Ditt barn mår psykiskt dåligt, kanske har hen ångest, är deprimerad och nedstämd, eller går igenom en kris.
  • Någon närstående kanske är sjuk eller har dött och ditt barn känner sorg och saknad.

När sådana här svåra saker sker kan det hända att tankarna bara handlar om det. Då kan ditt barn få svårt att koncentrera sig på det hen behöver klara av i vardagen, till exempel skolarbetet.

Ibland kan barnet ha svårt att koncentrera sig om hen har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd eller Aspergers syndrom - autismspektrumtillstånd. 

Fäll ihop

Vad kan jag göra som vårdnadshavare?

Vad kan jag göra som vårdnadshavare?

Som vårdnadshavare är du viktig för ditt barn. Prata med ditt barn om du märker att hen har svårt att koncentrera sig. Fråga hur barnet upplever problemet och om hen vet vad det kan bero på. Ta vara på barnets idéer.

Du kan bidra till att underlätta skolgången genom att förbereda barnet på vad som ska hända under dagen. Det underlättar ofta för barnet om tillvaron är så planerad och förutsägbar som möjligt.

Det kan till exempel vara:

  • Barnet ska gå och lägga sig eller stiga upp en viss tid.
  • Du visar barnet vad hen ska äta till frukost.
  • Du hjälper barnet med att planera vad hen behöver göra innan skolan.

Eftersom koncentrationsproblem ofta märks i skolan kan förändringar behövas där:

  • Prata med barnets lärare eller mentor. Det är skolan som ansvarar för den hjälp som behövs för att göra skolarbetet lättare. Det kan till exempel vara att barnet får sitta mer avskärmat eller i mindre grupper eller att hen får hjälp av en specialpedagog.
  • Det är viktigt med tydliga scheman och arbetsplaner. Ett sätt är att använda bilder för att enkelt visa hur dagen kommer att se ut.
  • Barnet kan behöva gå undan och vila lite under dagen.
  • Skolan kan också hjälpa till med kontakter om barnet behöver mer specialiserad vård.

Som vårdnadshavare är det bra att hålla sig informerad om hur barnet har det i skolan. Ofta behöver du vara ett stöd för barnet i skolarbetet när det till exempel gäller läxor och prov. Därför är det viktigt att ha regelbunden kontakt med skolan. 

Du kan även ta kontakt med elevhälsan och rektorn. Låt de utreda vad de kan och även göra anpassningar eller eventuellt sätta in särskilt stöd.

Om problem kvarstår kan du i dialog med elevhälsan gå vidare till andra instanser som samtalsmottagning, barnspecialistmottagning eller bup. 

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som har koncentrationssvårigheter behöver inte söka vård.

Om ditt barn går i skolan kan du kontakta elevhälsan. Är barnet under sex år kan du kontakta barnavårdcentralen, bvc.

Du kan också kontakta ungdomsmottagningen eller, om besvären är uttalade, en barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, bup.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Först och främst ska skolan och elevhälsan se till att skolmiljön fungerar. På elevhälsan kan barnet och till exempel en psykolog eller skolsköterska prata om situationen i skolan och tillsammans försöka hitta en lösning.

Om det inte räcker kan personalen på bup ta reda på vad koncentrationsproblemen beror på. Ditt barn får till exempel frågor om hur hen har det hemma, med kompisar, på fritiden och i skolan. Bup vill också ta reda på vad som vanligen gör att barnet har svårt att koncentrera sig. Utredningen kan leda till en behandling.

Vilken hjälp och behandling bup föreslår beror på vad som är orsaken till att barnet har svårt att koncentrera sig. Barnet får vara med och bestämma hur behandlingen ska läggas upp.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Om du prövat att prata med barnet, och om du trots det och trots kontakt med elevhälsa och rektor ändå inte ser en förändring till det bättre kan du gå vidare till andra instanser som samtalsmottagning, barnspecialistmottagning eller bup.

När koncentrationssvårigheterna tydligt påverkar förmågan till inlärning kan barn och unga med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, till exempel adhd, få prova behandling med läkemedel. 

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Barnets möjlighet att vara delaktigt beror på barnets mognad.

Ju äldre barnet är, desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Du och ditt barn har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Du har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

UMO om koncentrationssvårigheter

UMO om koncentrationssvårigheter

UMO är din ungdomsmottagning på nätet. Här kan du läsa mer om olika situationer då man kan ha svårt att koncentrera sig. Det kan till exempel vara om man är nedstämd eller har ångest .

Ibland kan man ha svårt att koncentrera sig om man en neuropsykiatrisk funktionsstörning. Läs om hur du kan få hjälp och stöd vid adhd och Aspergers syndrom.

Fäll ihop

Sök hjälp och stöd i Skåne - vuxen

Skåne

Sök hjälp och stöd i Skåne - vuxen

Vid livshotande tillstånd ska du ringa 112, inte till psykiatrisk akutmottagning.

Hjälp och stöd om du mår dåligt psykiskt

Mår du dåligt?

Både sjukvården och socialtjänsten kan hjälpa dig och det finns många stödgrupper, föreningar och organisationer som är bra att prata med. Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten har tystnadsplikt. Nedan hittar du information om vart du kan vända dig om du behöver hjälp.

vårdcentralen kan du få hjälp av en kurator eller av en psykolog. Om det behövs, kan du få remiss till specialistpsykiatrin.

Om du mår så dåligt att du behöver hjälp direkt ska du vända dig till en psykiatrisk akutmottagning.

Patient- och närståendeorganisationer

Patient- och stödföreningar kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation.

I Skåne finns många patient- och närståendeorganisationer för personer som har kontakt med psykiatrin. Där finns möjligheten att träffa andra i liknande situationer.

Telefonjourer

Om du inte vill prata med någon närstående kan det vara en bra början att tala med någon i en telefonjour.

Telefonjourer och rådgivning

Fäll ihop

Sök hjälp och stöd i Skåne - barn och unga

Skåne

Sök hjälp och stöd i Skåne - barn och unga

Vid livshotande tillstånd ska du ringa 112, inte till psykiatrisk akutmottagning.

Hjälp och stöd för barn och unga

Mår du dåligt? Eller mår ditt barn dåligt? Är du lärare, kompis eller finns nära ett barn som du tror mår dåligt? Du som är barn eller ungdom kan få rådgivning, hjälp och stöd i olika situationer. För dig som vill hjälpa ett barn i din närhet finns också stöd att få.

På skola och förskola finns kurator, skolsköterska eller psykolog som du kan prata med.
Både sjukvården och socialtjänsten kan hjälpa dig och det finns många stödgrupper, föreningar och organisationer som är bra att prata med. Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och i socialtjänsten har tystnadsplikt.

Nedan hittar du information om vart du kan vända dig om du behöver hjälp.

I Region Skåne

Till alla barnavårdscentraler finns en psykolog knuten. Barnavårdscentralen tar emot barn upp till 6 års ålder.

vårdcentralen kan du få hjälp av en kurator eller av en psykolog.

En väg in heter barn- och ungdomspsykiatrins telefonnummer för barn och unga (0-18 år) med psykisk ohälsa samt vårdnadshavare. Du kan ringa dit för hjälp eller rådgivning på telefonnummer 020-51 20 20, vardagar 08.00-16.30. Där svarar personal som kan hänvisa dig vidare, antingen till en så kallad Första linjen-mottagning eller till en annan mottagning som passar dina behov.

I din kommun

Din kommun kan ofta hjälpa till om du har det svårt. Via länken nedan hittar du stöd och hjälp inom socialtjänsten för dig som är ung eller är vårdnadshavare i Skånes alla kommuner.

Hjälp och stöd i din kommun

I skolan

På alla skolor, från lågstadiet till gymnasiet, har man tillgång till elevhälsa. De som arbetar där är skolsköterska, skolläkare, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog. Alla skolor måste erbjuda sina elever elevhälsa.

Patient- och närståendeorganisationer

Patient- och stödföreningar kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. I Skåne finns många patient- och närståendeorganisationer för personer som har kontakt med psykiatrin. Där finns möjligheten att träffa andra i liknande situationer.

Telefonjourer och hjälp via internet

Om du inte vill prata med någon närstående kan det vara en bra början att tala med någon i en telefonjour. Du kan också få hjälp och rådgivning på internet, till exempel genom Fråga UMO eller BRIS

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-02-19
Skribent och redaktör:

Anna-Maria E. Alsand, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Martin Jägervall, barnläkare, barnneurolog och bvc- och skolläkare.


Skåne
Tillägg uppdaterade:
2018-02-19
Redaktör:
Sara Frostberg Lowery, 1177 Vårdguiden, Region Skåne
Granskare:
Susanna Rosander, kommunikatör, Psykiatri Skåne, Annika B Nilsson, verksamhetsutvecklare, barn- och ungdomspsykiatrin Region Skåne