Kiropraktik och naprapati

Du kan kontakta en kiropraktor eller naprapat genom att själv ringa och beställa tid. Du kan också få en remiss från en läkare.

De flesta kiropraktorer och naprapater har privata mottagningar men det finns också de som har landstingsavtal och då kostar behandlingen en patientavgift. Det är också vanligt att sjukvårdsförsäkringar täcker kiropraktik och naprapati.

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt inför ett besök hos en kiropraktor eller naprapat. Vid undersökning och behandling får du ofta ta av dig kläder och därför kan det vara skönt att ha underkläder som du känner dig bekväm i.

Ibland kan du behöva träningskläder, men i så fall får du information om det i förväg.

Innan behandlingen börjar får du svara på frågor, till exempel om

• dina nuvarande besvär
• tidigare besvär
• sjukdomar
• arbete och fritidsaktiviteter
• du tar läkemedel och i så fall vilka.

Sedan undersöker terapeuten, alltså kiropraktorn eller naprapaten, hur dina leder och muskler fungerar och hur ditt nervsystem fungerar.

Efter undersökningen ställer terapeuten en diagnos och avgör utifrån den hur du ska behandlas.  Ofta kan du få svar på vad det är som orsakat dina besvär. Det är viktigt att du förstår varför du har besvär. Då kan du också bli medveten om hur du kan undvika att få ont igen.

Om terapeuten misstänker att du har sjukdomar eller symtom som behöver utredas mer får du en remiss till en läkare.

Den behandling du får är till för att minska smärtan och för att få dina muskler och leder att fungera så bra som möjligt.  Hur behandlingen ser ut beror på vilken typ av besvär du har. Ofta inleder terapeuten behandlingen med manuella tekniker, det vill säga behandling som utförs med händerna.

Du kan också få råd om fysisk aktivitet och rörelse. Då tar terapeuten fram ett träningsprogram som är anpassat för de besvär du har.

I vissa fall kan du få träning utskrivet på recept (FaR). Du får då förslag på träning som är lämplig vid just den diagnos du har, men du får själv vara med och välja aktivitet.

Manuella behandlingar

Vid manuell behandling får du ofta ligga på en speciell behandlingsbänk som är höj- och sänkbar. Beroende på vad som har kommit fram vid undersökningen och vilken diagnos som är ställd kan du få olika slags behandling, till exempel

• ledmanipulation
• mobilisering
• muskeltöjning
• traktionsbehandling
• transkutan elektrisk nervstimulering, tens
• triggerpunktsbehandling
• massage
• akupunktur.

Ledmanipulation vanligaste metoden

Ledmanipulation innebär att terapeuten försiktigt för ut leden en liten bit. Därefter gör hen ett snabbt tryck. Ofta hörs ett litet ledknäpp. Manipulation görs med så liten kraft och så liten rörelse som möjligt och ska inte göra ont.

Terapeuten utför de flesta ledmanipulationer med händerna men det finns också hjälpmedel för att göra behandlingen.

Ledmanipulation gör att leden fungerar som den ska igen. Det gör att du får mindre ont och att musklerna slappnar av så att du kan röra dig ledigare.

Mobilisering

Vid mobilisering för terapeuten ut leden långsamt och försiktigt. I det läget får du ibland spänna emot med musklerna innan rörelsen tas ut ytterligare en bit. Skillnaden mot manipulation är att inget snabbt tryck används.  Mobilisering gör inte ont.

Mobilisering gör att musklerna slappnar av och smärtan minskar.

Muskeltöjning

Muskeltöjning syftar till att få muskler att slappna av vilket kan minska smärta och stelhet. Behandlingen går ut på att muskeln försiktigt sträcks ut och i det läget kan du få spänna emot med muskeln innan töjningen tas ut ytterligare. Det kan göra att du blir mindre stel och får mindre ont. Ofta är töjningar en del av ett helt träningsprogram.

Traktionsbehandling

Traktion betyder att terapeuten drar isär eller avlastar en led som gör ont eller är stel.  Metoden används vid vissa besvär för att ge smärtlindring och avspänning.

Transkutan elektrisk nervstimulering, tens

Vid elektrisk nervstimulering, tens, får du elektroder fastsatta på huden över eller i närheten av det område där du har ont. Svaga elektriska impulser gör att musklerna drar ihop sig och slappnar av om vart annat, detta kan leda till att musklerna känns mindre spända.

Triggerpunktsbehandling

Triggerpunktsbehandling innebär att kiropraktorn eller naprapaten trycker på ömma punkter i en muskel, så kallade triggerpunkter eller delmuskelspänningar. Detta kan lindra smärtan och få muskeln att slappna av.

Massage

Ibland kan terapeuten massera muskler, senor och bindväv. Behandlingen kan leda till minskad smärta och ökad cirkulation. Många känner välbehag och psykisk avslappning vid massage vilket också ger positiva effekter. När musklerna mjukas upp släpper värk och spänningar. Det kan göra att musklerna fungerar bättre.

Behandling med träning

När du har ont blir musklerna ibland svaga, spända och stela. Ibland tappar musklerna sin stabiliserande funktion och behöver tränas på rätt sätt för att fungera så bra som möjligt igen.

Individuella träningsprogram

Ofta får du hjälp av terapeuten med att skapa ett individuellt anpassat träningsprogram. Det kan bestå av övningar som förbättrar rörligheten och stabiliteten i din kropp. Det kan också ingå styrkeövningar av olika slag.

Du får hjälp med att hitta rätt nivå på träningen och att utföra övningarna på rätt sätt. Om du upplever att du får mer ont av att träna är det viktigt att säga till så att terapeuten kan anpassa programmet om det behövs.

Konditionsträning kan minska smärtan

Konditionen är mycket viktig, framför allt om du har smärta som sitter i länge. Promenader och andra typer av konditionsträning kan göra att du får mindre ont och att du får bättre kondition. Du kan även få hjälp med att öka din motivation och skapa nya vanor som innebär att du rör dig mer.

Träning som ger kontroll över muskler och leder

Stabiliseringsträning, eller koordinationsträning, innebär att du lär dig att hitta och använda de muskler som kontrollerar en viss led. Till exempel kan du lära dig att hitta ryggens leder, eller de muskler som kontrollerar axelleden.

Motorkontroll är ett annat sätt att arbeta med att få kontroll på musklerna. Terapeuten undersöker vad som inte fungerar i en rörelse. Sedan får du ett program för inlärning av rätt rörelsemönster. Du får alltså lära dig att göra rätt rörelser vid rätt tillfälle. 

Smärtan kan minska genom att nervsystem, muskler och leder fungerar bättre. På sikt kan du även självständigt träna stabilitet med olika redskap, hemma eller på gym. Det går också bra att träna stabilisering i bassäng, med hjälp av vattengymnastik.

Psykiska och sociala faktorer viktiga

När det gäller smärta och besvär som är kopplad till dina rörelser är det viktigt att även se till hur du mår psykiskt och hur du upplever din omgivning.  Till exempel är det viktigt att tänka på att en dålig arbetsmiljö kan orsaka smärta i bland annat nacke och axlar. Smärta kan också förstärkas av stress, oro och ångest. Då kan metoder som till exempel kroppskännedom, stresshantering och olika avslappningsövningar hjälpa.

Råd och hjälp för att hantera smärta

Du kan också få råd om vad du kan göra själv för att hantera smärtan och hur du på bästa sätt kan använda din kropp trots att du har ont. Om du till exempel har musarm eller nackbesvär kan du få råd om hur du ska sitta, gå eller ändra din hållning för att få mindre ont. Du kan också få hjälp att prova ut olika hjälpmedel som till exempel ett särskilt tangentbord eller en ergonomisk mus.

Antalet behandlingar är olika

Hur många behandlingar som behövs beror på vilken typ av besvär du får behandling för, hur länge du har haft besvär, hur du mår, hur gammal du är och hur noga du följer din behandlingsplan. Det vanligaste är att du får tre till fem behandlingar inom två till tre veckor, och sedan gör ett uppehåll.

Även om du känner en förbättring efter ett par behandlingar kan det ta längre tid att arbeta med orsaken till besvären. För att få bästa resultat av behandling med träning, behöver du lära dig och följa det träningsprogram som du har fått under behandlingen. Det är också viktigt att du följer de ergonomiska råden, till exempel hur du sitter när du arbetar. Du kan behöva göra ett återbesök om besvären kommer tillbaka efter en tid.

Efter en behandling har de flesta mindre ont och känner sig mer rörliga och mindre stela. En del kan bli trötta eller må lite illa. Du kan också få lite ont, ungefär som av träningsvärk, men det brukar gå över på några timmar.

Manuella behandlingar brukar inte göra ont men vissa tycker att det känns lite obehagligt när det knäpper i lederna. Om du redan har mycket ont kan du känna visst obehag eftersom smärtnivån redan är hög.

Den vanligaste orsaken till att söka hjälp hos en kiropraktor eller naprapat är att du har ont och att du har försämrad förmåga att röra dig. Smärtan kan sitta i ryggen, nacken eller andra områden som höfter, knän och fotleder.

Vanliga besvär är

• spänningar och värk i nacken och axlarna
• stela och spända muskler
• nackspärr
• ont i ryggen som orsakas av att muskler och leder inte fungerar som de ska.

Du kan också få behandling vid andra besvär, som idrottskador, migrän, yrsel, domningar och smärtor i armar och ben, musarm och tennisarmbåge.

Det kan också vara så att du behöver bygga upp musklerna igen efter en tids sjukdom, en skada eller en operation, dels för att musklerna ska fungera som vanligt igen och dels för att förebygga att du får ont.

Kiropraktik och naprapati fungerar nästan alltid bra, men om du har någon allvarlig skada eller sjukdom är det viktigt att berätta det för terapeuten. Då får du information om vilka olika typer av behandlingar som passar eller inte passar för dig. Om du har en hjärt-kärlsjukdom kan till exempel vissa behandlingar i halsryggen vara olämpliga.

Vid vissa sjukdomstillstånd som till exempel cancer tar terapeuten ofta kontakt med den ansvarige läkaren innan hen inleder behandlingen.

Det är viktigt att du vänder dig till en legitimerad terapeut som kan avgöra vilken typ av behandling som är lämplig.

Behandling av barn och gravida

Barn som har problem med värk från muskler och leder kan också få behandling. Behandlingen sker i samråd med föräldrar och kiropraktorn eller naprapaten anpassar den efter barnets behov och förutsättningar.

Det går bra att få behandling även om du är gravid. Terapeuten anpassar behandlingen efter de förutsättningar som finns. Till exempel kan det vara svårt att ligga på mage när du är gravid, då kan du istället få ligga på sidan under behandlingen.

Kiropraktorer och naprapater har ett liknande sätt att undersöka och behandla. Även fysioterapeuter med examen i ortopedisk manuell terapi, OMT, kan erbjuda samma typ av behandling. 

Syftet med behandlingen är att

• återställa den funktion i din kropp som har försämrats

• lindra smärta

• skapa förutsättningar för dig att själv rehabilitera och förebygga framtida besvär.

Både naprapater och kiropraktorer ägnar tid åt muskler och bindväv såväl som åt leder och metoden ledmanipulation. Ingen av de båda grupperna är ensam om någon behandlingsteknik. Du får alltså behandling för samma typer av besvär hos naprapaten som hos kiropraktorn.