Att känna oro inför ett vårdbesök

Det finns flera saker du kan göra för att underlätta ditt vårdbesök.

Berätta hur du känner för den du ska träffa

Du kan kontakta den vårdgivare du är kallad till och berätta hur du känner.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.

Prata med någon om hur du känner

Du kan prata med någon om hur du känner, det kan vara vän, en familjemedlem, en läkare eller sjuksköterska. De kan hjälpa dig att förstå vad det är som orsakar rädslan, ge råd om hur du kan hantera den och hitta en lösning som fungerar för dig.

Ta med någon

Du kan be en vän eller en familjemedlem att följa med dig om du har svårt att gå på vårdbesök. Det kan göra det lättare att klara av besöket.

Förbered dig inför besöket

Du kan förbereda dig genom att tänka igenom vad som kommer att hända under besöket. Du kan fråga läkaren eller sjuksköterskan om det finns något du är orolig för. Att få information och förstå vad som kommer att hända kan göra det lättare att klara av besöket.

Förbered frågor

Skriv eventuella frågor på ett papper så att du inte glömmer vad du ville säga. Läs mer om hur du kan förbereda dig inför ett vårdbesök.

Vänta på svar från din läkare

Idag kan de flesta logga in på 1177.se och läsa sina egna provsvar. Det kan leda till oro. Undvik att själv läsa dina provsvar och vänta i stället på svar från behandlande läkare. Din läkare kan förklara resultaten för dig.

Det finns olika typer av behandlingar som kan hjälpa mot rädsla för vårdbesök. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en vanlig metod. Där får du lära dig att ändra dina tankar och beteenden relaterade till rädslan.

Avslappningsmetoder som yoga eller meditation som kan hjälpa till att hålla känslor av ångest under kontroll.

Här hittar du avslappningsövningar och meditationer som du kan pröva.

Det är viktigt att du känner förtroende för den personal du möter när du kontaktar vården. Du ska känna dig trygg och våga prata öppet om de besvär eller symtom du har. Därför har alla som arbetar inom hälso- och sjukvården tystnadsplikt.

Vårdpersonal är vana att möta människor i olika svåra och utsatta situationer och hanterar detta professionellt.

Läs mer om tystnadsplikt och sekretess - 1177.

Vård och behandling ska erbjudas på lika villkor och med gott bemötande till alla oavsett kön, genus, könsidentitet, sexuell läggning, ålder, funktionsvariation, utbildning, bostadsort, social ställning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde.

Du som tillhör en minoritet eller lever på annat sätt än normen kan vara orolig för att vården inte ska ha kunskap om din livssituation. Det är vanligt att vara orolig för att få ett sämre bemötande och att bli ifrågasatt.

Du kan lämna synpunkter eller klagomål om du har varit med om något inom vården som du inte är nöjd med. Det kan du göra både som patient och närstående. Dina synpunkter kan bidra till att vården blir bättre och säkrare.

För att kunna vara delaktig i din vård behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen.

Du ska också få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning eller synnedsättning. 

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.

Att vara orolig

Att känna oro inför ett vårdbesök

Hitta en psykolog eller psykoterapeut

Tandvårdsrädsla

Att vara rädd för nålstick

När du känner dig rädd eller orolig för en gynekologisk undersökning