Infektioner i njurar och urinvägar

Urinvägsinfektion hos kvinnor

Du kan få urinvägsinfektion om bakterier kommer in i urinröret och urinblåsan. Då kan du behöva kissa ofta och det kan svida. Besvären minskar oftast inom tre dagar och brukar försvinna inom en vecka.

Du kan försöka förebygga besvären om du får besvär ofta. Urinvägsinfektion kallas också för cystit eller blåskatarr. Urinvägsinfektion med feber kallas för febril urinvägsinfektion eller njurbäckeninflammation. Då har infektionen spridit sig till en njure.

Den här texten handlar om urinvägsinfektion hos kvinnor och flickor. Läs om urinvägsinfektion hos män.

Hos små barn kan sjukdomen vara svår att upptäcka. Du ska inte vänta med att söka vård om ett barn får urinvägsinfektion. Barnet kan behöva få behandling med antibiotika. Läs om urinvägsinfektion hos barn.

Symtom

Symtomen vid urinvägsinfektion utan feber skiljer sig från symtomen vid urinvägsinfektion med feber.

Du kan ha ett eller flera av de här besvären om du har urinvägsinfektion utan feber:

  • Du behöver kissa ofta.
  • Du kan känna att det svider när du kissar och precis efteråt.
  • Du kan ha ont i nedre delen av magen över urinblåsan.
  • Du kan känna dig lite småfrusen. 
  • Du kan ibland se att det finns lite blod i urinen.
  • Äldre personer som har demens kan bli oroliga av sina symtom och verka förvirrade.

Besvären minskar ofta efter en till tre dagar, och kan försvinna av sig själv inom en vecka. Vid svåra besvär kan behandling med antibiotika bli nödvändig.

Du kan ha ett eller flera av de här besvären om du har urinvägsinfektion med feber:

  • Du känner dig oftast ordentligt sjuk.
  • Du har oftast feber och kan må illa. 
  • Du har ofta ont på sidan i magen eller i ländryggen. 
  • Du kan känna att det svider när du kissar och precis efteråt. 
  • Äldre personer kan ibland bli förvirrade vid infektioner, det gäller också vid urinvägsinfektioner.

Du behöver alltid få behandling om du har urinvägsinfektion med feber.

När och var ska jag söka vård?

Du behöver inte söka vård om du har urinvägsinfektion utan feber och har lindriga symtom. Besvären brukar gå över inom en vecka. Det gäller om du är 15 år eller äldre och inte är gravid.

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du är kvinna och besvären inte har blivit bättre efter tre dagar.
  • Du har blod i urinen.
  • Du är flicka under 15 år och har symtom på urinvägsinfektion.
  • Du har flytningar från urinröret eller slidan och misstänker att du har blivit smittad genom oskyddat sex.
  • Du är gravid eller nyligen har fött barn och misstänker att du har urinvägsinfektion.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg och du är feberfri. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har stora besvär av urinvägsinfektionen.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om detta gäller för dig:

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning . Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Östergötland

Söka vård i Östergötland

Om du behöver söka vård kan du kontakta din vårdcentral eller boka ett videosamtal med en läkare hos den Digitala vårdcentralen i appen Din vård.

Innan du bokar en tid hos den Digitala vårdcentralen, ring gärna 1177 för kostnadsfri sjukvårdsrådgivning eller den kostnadsfria telefonrådgivningen på din vårdcentral.

Vad kan jag göra själv?

Du kan behandla dig själv i upp till en vecka om symtomen inte är besvärliga och du känner dig säker på att du har fått urinvägsinfektion. Det gäller om du är frisk i övrigt och inte är gravid. Besvären går ofta över av sig själv inom en vecka.

Det här kan du göra själv för att lindra besvären:

  • Du kan dricka mycket vatten. Ju mer vatten du dricker desto mer urin bildas och du kissar oftare. Bakterierna följer med urinen ut och får därför mindre tid på sig att föröka sig i urinblåsan.
  • Du kan ta smärtstillande läkemedel.

Undersökningar och utredningar

Det finns flera undersökningar och utredningar som läkaren kan göra för att ta reda på vad dina besvär beror på om proverna inte kan ge svar.

Lämna urinprov för klamydia

Du kan få lämna ett urinprov för att ta reda på om du har smittats av klamydia.

Ibland görs en gynekologisk undersökning. Då är det vanligt att andra prover också tas.

Undersökningar om du får urinvägsinfektion ofta 

Ibland kommer urinvägsinfektion tillbaka flera gånger. Då kan läkaren göra fler undersökningar. Då kan hen se om det finns någon annan sjukdom som orsakar besvären och du kan få behandling för det.

Vanliga undersökningar om urinvägsinfektion kommer tillbaka flera gånger är till exempel de här:

·        Du kan bli undersökt med ultraljud om läkaren vill se om det finns urin kvar i blåsan efter att du har kissat. 

  • Du kan bli undersökt med röntgen om njurarna behöver undersökas.
  • Du kan få göra en undersökning som kallas cystoskopi. Då undersöks urinblåsan genom urinröret.
  • Du kan bli undersökt gynekologiskt, till exempel om du är äldre och läkaren misstänker att urinblåsan inte töms helt på grund av framfall.

Undersökningar när du är gravid

Du brukar få lämna urinprov om du har urinvägsinfektion och är gravid. Bakterier tar sig lättare genom urinvägarna till njurarna under graviditeten.

Du får behandling med antibiotika om du har bakterier i urinen. Efter behandlingen får du lämna ett nytt urinprov för att kontrollera att bakterierna försvunnit. 

Du får också lämna ett urinprov för att se om infektionen orsakats av GBS. GBS kallas också för Grupp B-streptokocker och är en vanlig bakterie som många har i tarmen. Du behöver få behandling med antibiotika direkt i blodet under förlossningen om du har GBS. Det är för att barnet inte ska smittas.

Behandling

De flesta som har urinvägsinfektion med lindriga besvär behöver ingen behandling. Det är för att besvären oftast minskar efter en till tre dagar och försvinner inom en vecka. Du får behandling om dina besvär inte har minskat. Vilken behandling du får beror på vad proverna och undersökningarna har visat och om du har feber eller inte.

Olika slags antibiotika

Du kan få behandling med olika slags antibiotika när du har urinvägsinfektion. Vilket läkemedel du får beror på om du har feber eller inte.

Du kan ibland få läkemedel som är anpassat till de bakterier som orsakar infektionen. Det gäller om läkaren misstänker att de vanligaste antibiotika mot urinvägsinfektion inte hjälper. Då får du lämnat ett urinprov som sedan skickas till ett laboratorium där personalen gör en så kallad urinodling. Resultatet av odlingen kan visa vilka bakterier det gäller. Då får du antibiotika som hjälper mot dessa.

Behandling om du inte har feber

Du kan behöva behandling om du har svåra besvär av urinvägsinfektion. Det är vanligt med behandling i tre till fem dagar med antibiotika.

Behandling när du är gravid

Du som är gravid och har urinvägsinfektion har en större risk att få njurbäckeninflammation. Därför måste du få behandling med antibiotika, även om du inte har feber. Du får information från läkaren om vilket antibiotika du ska ta.

Behandling när du ammar 

Du får antibiotika som du kan ta utan risk för att barnet påverkas. Vissa antibiotika bör du inte ta så länge barnet är under en månad. Du får information om detta av din läkare.

Förebyggande behandling om du får besvär ofta

Du kan få förebyggande behandling om du ofta får besvär av urinvägsinfektion. Läs under rubriken Hur kan jag förebygga att få urinvägsinfektion?

Behandling om du har feber 

Oftast beror urinvägsinfektion med feber på njurbäckeninflammation. Behandlingen är då antibiotika mellan sju och tio dagar. Det gäller om du inte är gravid. Du tar antibiotikan som tabletter. Det är viktigt att du tar alla tabletterna i behandlingen.

Du behöver komma till sjukhus och få behandling om du får hög feber och är mycket påverkad inflammationen. Då får du behandling med antibiotika direkt i blodet.

Du som är gravid och får feber

Du som är gravid och får feber får behandling på sjukhus med antibiotika direkt i blodet. Du får stanna på sjukhuset tills febern har gått ner och du känner dig pigg igen.

Bakterier i urinen utan symtom 

Ibland kan det finnas bakterier i urinen utan att det ger några besvär. Det är vanligare ju äldre du blir. Det brukar inte behandlas med antibiotika.

Ett viktigt undantag är om du är gravid. Då behöver du behandling med antibiotika eftersom det annars finns risk att få njurbäckeninflammation. Det är bland annat därför du får lämna urinprov på barnmorskemottagningen, mvc.

När du får urinvägsinfektion flera gånger

Många får urinvägsinfektion flera gånger under livet. Det kan bero på olika saker. Det är vanligt att du som är äldre får urinvägsinfektion flera gånger. Allra vanligast är det om du är i 20-årsåldern.

Vanligt om du inte tömmer blåsan helt

Du kan få urinvägsinfektion flera gånger om du inte tömmer blåsan när du kissar. Bakterierna får större möjlighet att få fäste och sprida sig i urinvägarna om urinblåsan inte töms helt. Därför ska du försöka tömma blåsan helt varje gång. 

Urinvägsinfektion blir vanligare ju äldre vi blir. Det beror på att det oftare finns kvar urin i urinblåsan efter att du har kissat.

Framfall och tunna slemhinnor

Du kan också få urinvägsinfektion flera gånger om du har framfall. Det är också vanligt att slemhinnorna i urinröret blir tunnare hos dig som är kvinna och äldre. sluter det yttre urinröret inte lika tätt som tidigare och bakterier kan lättare komma in.

Vissa p-medel eller antibiotika kan ge besvär

Du kan lättare få urinvägsinfektion om du använder pessar eller kondom med spermiedödande medel.

Behandling med antibiotika kan påverka den naturliga bakteriefloran i slidan och på huden kring slidan. Det gäller också behandling vid till exempel svåra förkylningar som orsakas av bakterier. Bakterier från tarmen kan då föröka sig där och sedan ta sig in i urinblåsan. Det är det korta urinröret som gör det lättare för bakterier att komma in till urinblåsan. Det är därför vanligt att få urinvägsinfektion efter att ha fått behandling med antibiotika.

Hur kan jag förebygga att få urinvägsinfektion?

Du kan minska risken för att få urinvägsinfektion på olika sätt.

Kissa ut det sista

Det kan finnas lite urin kvar i urinblåsan efter att du har kissat. Det kan göra att du har lätt att få urinvägsinfektion. Du kan då ta för vana att resa dig upp en kort stund och sedan sätta dig ner igen och försöka kissa ut det sista. 

Kissa efter sex

Du kan ta som vana att kissa efter att du har haft sex. Då sköljs eventuella bakterier bort som kan finnas vid urinrörsmynningen.

Förebyggande behandling efter klimakteriet

Kvinnor får oftast tunnare och skörare slemhinnor efter klimakteriet. Det kan motverkas genom att använda östrogen som du för in i slidan i form av till exempel piller eller kräm. För vissa kvinnor minskar det risken för urinvägsinfektioner. 

Förebyggande behandling om du ofta får besvär

Du kan behöva få behandling med antibiotika i förebyggande syfte under en till sex månader om du har mycket tätt mellan urinvägsinfektionerna. Det gäller om du är över 15 år och inte är gravid. Då kan du ta en låg dos antibiotika varje kväll för att minska risken att få en infektion.

Förebyggande behandling i samband med sex

Du kan ta en antibiotikatablett som förebyggande behandling om du lätt får urinvägsinfektion i samband med sex. Den skyddande effekten finns kvar i ett dygn.

Annan förebyggande behandling om du ofta får besvär

Du kan pröva att ta en kombination av tranbärsjuice, probiotika och ett bakteriehämmande läkemedel som är anpassat för urinvägarna om du har besvär med urinvägsinfektioner som kommer tillbaka ofta. Det finns ett svagt vetenskapligt stöd för att en sådan behandling kan hjälpa. Läkemedlet gör att bakterierna får svårare att föröka sig. Det har en så kallad antibakteriell påverkan på urinen. Prata med din läkare för att se om denna behandling kan vara aktuellt för dig. Oftast kan du ta behandlingen i sex månader.

Komplikationer

Ibland kan urinvägsinfektion ge komplikationer, men det är ovanligt.

Njuren kan påverkas                                                     

Urinvägsinfektion med feber kan ge komplikationer som kan skada njurens vävnad. Det gäller speciellt hos små barn och äldre personer. Läs om urinvägsinfektion hos barn.

Det blir en infektion i njuren om bakterierna tar sig genom urinledaren till den ena eller båda njurarna.

Ovanligt med blodförgiftning

Ibland kan bakterierna sprida sig till blodet, men det är ovanligt. Då kan det bli blodförgiftning, som också kallas sepsis. Det är vanligare om du är äldre. Du behöver få vård på sjukhus om du får blodförgiftning. Då får du behandling med läkemedel direkt i blodet.

Vad är urinvägsinfektion?

Njurarna rena blodet från ämnen och vätska som kroppen inte behöver. Dessa lämnar kroppen med urinen genom urinledarna, urinblåsan och urinröret. Du kan få en infektion om det kommer in bakterier i urinvägarna.

Du kan få urinvägsinfektion om det kommer in bakterier i urinvägarna. Infektionen finns oftast i urinröret och urinblåsan.

Kroppen försvarar sig mot bakterier

Inne i urinblåsan förökar sig bakterierna snabbt. För att försvara sig reagerar kroppen oftast med en inflammation. Det är inflammationen som gör att du får olika symtom.

Två typer av urinvägsinfektion

Det finns olika typer av urinvägsinfektion.

Urinvägsinfektion utan feber

Du kan ha urinvägsinfektion utan feber. Då finns infektionen oftast i urinröret och urinblåsan. Urinvägsinfektion kallas också för cystit som betyder inflammation i blåsan. Därför kallas urinvägsinfektion ibland också för blåskatarr.

Du kan få urinvägsinfektion flera gånger.

Urinvägsinfektion med feber

Du kan också ha urinvägsinfektion med feber. Då finns infektionen i urinledarna och njurarna. Det kallas ibland för njurbäckeninflammation eller pyelonefrit.

Urin bildas i njurarna. Urinledarens övre förstorade del kallas njurbäckenet. Här samlas urinen från njuren och rinner sedan genom urinledaren till urinblåsan. Du kan få njurbäckeninflammation om bakterierna sprids från urinblåsan till njuren.

Bakterier kommer lättare in genom ett kort urinrör

Bakterier kan lättare komma in i urinvägarna om urinröret är kort. Därför är urinvägsinfektion vanligare hos kvinnor som har kortare urinrör än män.

Läs mer om hur urinvägarna och njurarna fungerar.

Olika bakterier kan orsaka urinvägsinfektion 

Det finns flera sorters bakterier som kan orsaka urinvägsinfektion. Vanligast är kolibakterier, som brukar finnas i tarmen.

Ibland orsakas urinvägsinfektion av en typ av stafylokockbakterier. De ger ofta urinvägsinfektion hos dig som är yngre och kvinna. Det är vanligast på sensommaren och hösten.

Ibland är bakterierna motståndskraftiga mot vissa sorter av antibiotika. Det kallas att bakterierna är resistenta.

Till toppen av sidan