Hjälp oss att bli bättre!

Delta i vår webbundersökning och berätta vad du tycker om 1177.se. Undersökningen tar några minuter att genomföra och svaren är anonyma.

Tack för att du deltar!

Du hittar undersökningen här.
Avsnitt 2: Förlossning och födande

Förlossningens faser

Innehållet gäller Östergötland

En förlossning delas in i olika faser. De kallas latensfasen, aktiv fas, utdrivningsskedet och efterbördsskedet. I detta avsnitt kan du läsa vad de olika faserna innebär och vad man kan göra för att underlätta för att förlossningen ska gå vidare in i nästa fas.

barnmorska tar emot bebis som föds

Latensfas - kroppen förbereder sig

Första delen av förlossningen kallas latensfasen. Under latensfasen börjar kroppen förbereda sig inför den mer aktiva delen av förlossningen när barnet ska födas fram.

Det vanligaste är att latensfasen börjar med värkar. Värkar är när livmodern drar ihop sig i en sammandragning och blir hård. Värkarna i latensfasen förbereder livmodern för att kunna föda fram barnet. De kan komma med 5-30 minuters mellanrum. Mellan värkarna känner du dig som vanligt. Latensfasen kan pågå under några timmar upp till flera dygn.

Här finns filmer från Karolinska institutet om latensfasen 

Försök att ta det lugnt

Latensfasen borde kanske heta latfasen istället, för under latensfasen brukar de flesta vara hemma och ta det lugnt. Det är bra att försöka slappna av och spara på krafterna. Du kan ta smärtstillande läkemedel med paracetamol om du behöver. Värme, bad eller dusch och massage hjälper också mot smärta.

Under latensfasen har vissa ont nästan hela tiden medan andra inte märker av det mycket alls. Du kan stanna hemma så länge du upplever att sammandragningarna är hanterbara och du känner dig trygg i din hemmiljö.

När är det dags att åka till förlossningen?

Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att åka till förlossningen. Du kan alltid ringa förlossningsavdelningen för stöd och vägledning.

Om du som är gravid väntar ditt första barn brukar det vara lagom att höra av sig till förlossningen när du haft regelbundna värkar i 1-2 timmar. Om du fött barn tidigare kan det vara aktuellt att ringa innan dess.

Ring förlossningen om du har:

  • regelbundet värkarbete
  • vattenavgång
  • blödning från slidan
  • minskade fosterrörelser
  • smärtor i magen

Ring alltid förlossningsavdelningen innan ni åker dit så att de kan förbereda sig på att ni kommer.
- Förlossningavdelninge US Linköping
- Förlossningsavdelningen Vrinnevisjukhuset Norrköping

Vad händer när du kommer till förlossningen?

Barnmorskan vill ha koll på var i förloppet du befinner dig och hur barnet i magen mår.
CTG-övervakning görs för att avlyssna barnets hjärtljud och registrera hur ofta dina sammandragningar kommer. Oftast görs även en vaginal undersökning för att bedöma hur öppen livmodermunnen är.

Om barnmorskan bedömer att du inte är i aktiv fas får du ofta åka hem och invänta ett mer aktivt värkarbete. Du kan få med dig smärtlindring vid behov. Du är alltid välkommen att kontakta förlossningen för rådgivning under latensfasen.

Bedöms du vara i aktiv förlossning stannar du kvar hos oss för att föda barn. Om du har särskilda önskemål kring förlossningen, så är det bra om du berättar det för vårdpersonalen.

Aktiv fas – livmodertappen öppnar sig

Efter latensfasen kommer den så kallade aktiva fasen. Då ska livmodertappen öppna sig helt så att barnet kan komma ut i slidan. Under den aktiva fasen känns värkarna starkare. De blir längre och mer regelbundna. Då kan det vara bra att komma till förlossningsavdelningen.

Mot slutet av den aktiva fasen passerar barnets huvud ett ställe i bäckenet som kallas spinae eller spinalplan. Vid spinae är det trängsta stället att passera i förlossningskanalen, då kan den födande känna ett ökat tryck mot bäckenbenen. Du kan också bli illamående och ibland även kräkas. Det är helt normalt och går över.

Efter att barnet passerat spinae ska det sjunka ner emot bäckenbotten. För det behövs mera värkar, innan det är dags för nästa skede i förlossningen.

Byt ställning ofta

Det finns många olika ställningar att ha under en förlossning och det kan finnas fördelar med att variera ställning då och då.

Födelsekanalen där barnet ska passera vid förlossningen är trång och när den som föder rör på sig, så rör sig även bäckenet vilket kan skapa större utrymme för barnet. Det går även att dra nytt av jordens dragningskraft, då barnet lättare kan tränga ner i förlossningskanalen när den födande har en upprätt position såsom att stå, gå eller sitta upp. Stundvis kan det dock även vara skönt att få ligga ner i en position där den födande kan hitta avslappning lättare.

Om du som föder barn vill testa en viss position kan det vara bra att göra det. Barnmorskan kommer även att uppmuntra dig att testa olika positioner.

På 1177 finns exempel på olika ställningar att föda i. I Östergötland erbjuds även vattenförlossning. Prata med din barnmorska om du är intresserad av att testa det.

Utdrivningsskedet – att krysta

Sista delen av förlossningen kallas utdrivningsskedet. Då har barnet kommit så långt ner i bäckenet att det trycker mot bäckenbotten och det är dags att krysta ut barnet genom slidöppningen.

När det kommer en krystvärk kan det kännas som om man är bajsnödig och den födande kommer att vilja trycka på och krysta.

En del får känslan av att vilja krysta innan barnet har kommit tillräckligt långt ner. Då är det bra att försöka andas när det kommer en värk, utan att trycka på. Barnmorskan hjälper till och förklarar, för att du lättare ska veta hur det går till.

Hur länge behöver jag krysta innan barnet föds?

Första gången du föder barn genom slidan behöver du ofta krysta upp till en timme innan barnet är ute. Det händer också att det tar ännu längre tid. Om du har fött barn tidigare kan krystningsfasen gå snabbare.

När du krystar känner du kanske att du vill ha ut barnet så fort som möjligt, men det är ofta bra om det tar lite tid. Då hinner slidöppningen töjas ordentligt och det blir mindre risk för bristningar. Barnmorskan hjälper till och håller emot och vägleder vid framfödandet. Oftast är det två barnmorskor på rummet när barnet föds.

Barnet föds - tiden står stilla

Det vanligaste är att barnet börjar skrika och andas när det kommer ut. Barnet brukar också ha en annorlunda färg den första minuten, men får snart en rosig färg - det är inget konstigt.

Du som föder får barnet till dig direkt, om barnet verkar må bra. Barnmorskan bedömer hur barnet mår, så det är inget som ni behöver tänka på.

Hud mot hud

Det är bra om barnet får ligga ostört hud mot hud under minst en timme, om det är möjligt. På så sätt anpassar sig barnet för livet utanför livmodern. Genom kontakt hud mot hud underlättas anknytningen, barnet håller värmen vilket motverkar att blodsockret sjunker, och det främjar amningen.

Efterbördsskedet – moderkakan föds fram

När barnet har fötts ska även moderkakan födas fram. Det brukar gå lätt eftersom den är mjuk och formbar. Barnmorskan trycker och känner på magen för att kontrollera att moderkakan lossnar och att livmodern drar ihop sig. Det kan kännas obehagligt, men är nödvändigt för att livmodern ska dra ihop sig så fort som möjligt. När moderkakan har kommit ut kontrollerar barnmorskan att den är hel och räknar blodkärlen i navelsträngen.

Livmodern drar ihop sig

Det är viktigt att livmodern drar ihop sig så fort som möjligt eftersom det blir ett sår i livmodern där moderkakan suttit. När livmodern drar ihop sig minskar såret i omkrets och blödningen minskar. Oftast ger barnmorskan en spruta med hormonet oxytocin som hjälper livmodern att dra ihop sig. Det är normalt att förlora upp till en liter blod under förlossningen. Det kan låta mycket, men kroppen är beredd på det och det har bildats extra blod under graviditeten.

Undersökning av underlivet

Barnmorskan undersöker slidan, blygdläpparna och mellangården för att se om det blivit några bristningar under förlossningen. Innan barnmorskan undersöker får den födande bedövning i underlivet. Det blir nästan alltid små bristningar som ofta behöver sys ihop efter en förlossning.

Det kan upplevas som det tar lång tid att bli sydd, ibland upp emot en timme, men det är viktigt att det blir bra. Vi tar ofta in en läkare för bedömning. Tråden som används försvinner av sig själv och behöver inte tas bort. Underlivets förmåga att läka är fantastisk.

Om barnet behöver extra hjälp

En del barn behöver hjälp att hämta sig eller komma igång med andningen efter förlossningen. Då tar personalen barnet till ett så kallat barnbord. Ett barnbord är ett skötbord där det finns tillgång till medicinsk utrustning för att hjälpa ett nyfött barn. Vid barnbordet kan barnet få hjälp av en barnmorska eller så tillkallas en barnläkare och en barnsjuksköterska. Om barnbordet finns i ett annat rum får din partner eller stödperson följa med dit.

K-vitamin

Barnet erbjuds en spruta med K-vitamin efter förälders samtycke. K-vitamin är helt nödvändigt för att blodet ska kunna koagulera och nyfödda barn kan inte själva bilda K-vitamin. Hur mycket K-vitamin den födande ätit under graviditet spelar mindre roll.

Risken för att det enskilda barnet ska drabbas av blödningar är liten, men om ett spädbarn råkar ut för en blödning är det viktigt att K-vitamin finns för att kunna koagulera blodet. För att vara på den säkra sidan rekommenderar man i Sverige, liksom i de flesta andra länder, att alla nyfödda barn ska få K-vitamin.

Viktigt med hud mot hud

Det är bra om barnet kan ligga hud mot hud med en förälder direkt efter födseln. Det ger barnet värme och närhet och hjälper barnet att anpassa sig för livet utanför livmodern. Om barnet ligger hud mot hud med den som ska amma så stimulerar det bröstmjölkproduktionen att komma igång.

Neonatalavdelning

Neonatalavdelningen är en vårdavdelning för nyfödda barn som föds för tidigt eller behöver extra vård efter födseln. Du kan läsa mer om deras verksamhet på deras kontaktkort här nedan.

Gå vidare till Smärtlindring under förlossningen

Till toppen av sidan