Bältros ger utslag och blåsor på huden. Det brukar göra ont.

Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor. När du har haft vattkoppor stannar viruset kvar i din kropp för resten av livet. Viruset kan bli aktivt igen och då får du bältros.

Varför får en del bältros?

Det är inte alla som har haft vattkoppor som får bältros. Det är oklart varför det är så.

De allra flesta som får bältros är fullt friska i övrigt.

Risken för bältros ökar om något påverkar ditt immunsystem. Det kan till exempel vara något av följande:

• att bli äldre
• vissa sjukdomar och behandlingar.

När smittar bältros?

Om du har bältros kan viruset smitta en person som inte har haft vattkoppor. Personen får då vattkoppor. Men det är ovanligt att det händer. Det beror på att de flesta omkring dig har haft vattkoppor när de var barn.

Bältros är mindre smittsamt än vattkoppor. För att smittas behöver man komma i kontakt med en blåsa eller det som finns i blåsan.Risken för luftburen smitta är liten. 

Risken för smitta försvinner när alla blåsor har försvunnit och täckts med sårskorpor.

Varken bältros eller vattkoppor kan orsaka bältros hos en annan person.

När blir jag frisk?

Bältros brukar läka av sig själv. Blåsorna torkar oftast och försvinner inom en till två veckor. Sårskorporna faller av någon vecka senare.

Hur länge gör det ont?

Det kan fortsätta att göra ont. Det brukar i så fall gå över inom några månader. En del har ont längre än några månader. Risken för att du ska ha ont länge är högre ju äldre du är.

Läs mer om komplikationer.

Kan jag få bältros flera gånger?

Du kan få bältros flera gånger, men de flesta får inte det.

De flesta med bältros behöver inte stanna hemma. Du kan leva som vanligt med till exempel arbete eller skola medan infektionen pågår.

Du som har svårare besvär kan behöva bli sjukskriven.

Undvik att träffa personer med nedsatt immunförsvar

Undvik att träffa personer som du vet har ett kraftigt nedsatt immunförsvar. De kan bli mycket sjuka om de får vattkoppor.

Undvik också att träffa gravida personer som inte har haft vattkoppor.

Du kan göra en del saker själv för att lindra om det gör ont eller kliar. 

Receptfria läkemedel kan lindra om du har ont

Du kan använda receptfria läkemedel mot smärta om du har ont. De finns att köpa på apotek.

Håll huden ren

Tvätta huden med tvål och vatten minst en gång om dagen. Då undviker du att bakterier kommer in i blåsorna, så att de blir infekterade. Det kan lätt hända om du kliar dig mycket.

Lindra klådan

Du kan lindra klådan med något av följande:

• kylbalsam
• alsollösning eller alsolsprit
• svalt vatten.

Kylbalsam, alsollösning och alsolsprit finns att köpa receptfritt på apotek.

Undvik att använda kräm eller salva med hydrokortison. Hydrokortison kan göra att blåsorna lättare blir infekterade av bakterier.

Din ålder och hur du mår avgör om du behöver söka vård för bältros.

Under 50 år med lindriga besvär

Du behöver inte söka vård om du är under 50 år och har lindriga besvär. Då går besvären för det mesta över av sig själv. 

50 år eller äldre

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du har symtom och är över 50 år. 

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Svårare besvär, nedsatt immunförsvar eller utslag i ansiktet

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du har symtom och en eller flera av följande saker stämmer:

• Du har nedsatt immunförsvar på grund av en sjukdom eller behandling.
• Du har mycket ont.
• Du känner dig mycket sjuk.
• Du har utslag i ansiktet eller besvär i ögonen.

Det gäller oavsett din ålder. 

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Hjälp på telefon, chatt eller i videomöte

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Ibland räcker det att du chattar eller videosamtalar med en läkare för att få vård.

Läkaren brukar kunna se om du har bältros, bara genom att titta på utslagen. Oftast behövs inga fler undersökningar.

Du kan behöva få ögonen undersökta om du har utslag i ansiktet.

Läs mer om ögonundersökning.

Det finns ingen behandling som botar bältros, men med läkemedel går det att lindra besvären.

Smärtstillande och antiinflammatorisk behandling

Du kan få recept på läkemedel om du har ont och de receptfria alternativen inte hjälper.

Det finns smärtstillande eller antiinflammatoriska läkemedel. Vissa läkemedel mot depression eller epilepsi kan ibland fungera om det gör ont vid bältros.

Virushämmande behandling

Du som är över 50 år eller har nedsatt immunförsvar bör få behandling med läkemedel som hämmar viruset. Det gör att du får mindre ont och att perioden med bältros blir kortare. Behandlingen innebär att du får tabletter som du ska ta i en vecka.

Börja ta tabletterna inom tre dygn efter att du har fått utslag.

Börja så fort som möjligt om du har nedsatt immunförsvar.

Det är ovanligt att behöva virushämmande behandling om man är under 50 år och har normalt immunförsvar.

Vård på sjukhus

Du kan behöva få vård på sjukhus om något av följande stämmer:

• Du har nedsatt immunförsvar och blir mycket sjuk.
• Du har bältros i ögat.

Den vanligaste komplikationen är att ha ont längre än tre månader. Ungefär en av tio som får bältros har ont länge. Risken är liten om du är under 50 år men ökar sedan ju äldre du är.

Det kan vara svårt att behandla smärtan, och det är olika för olika personer vad som kan fungera. Läs mer om långvarig smärta.

Bältros på ögat kan göra mycket ont. Du kan få inflammation på hornhinnan så att det bildas ärr. Det kan orsaka en synnedsättning.

Det finns vaccin mot bältros. De minskar risken för bältros och för att du ska ha ont länge om du ändå skulle få sjukdomen.

Du kan vaccinera dig om du är över 50 år. Du kan bli vaccinerad även om du redan har haft bältros.

Du får betala själv. Vaccineringen ingår inte i högkostnadsskyddet. 

Det finns två vaccin

Det finns två vaccin mot bältros.

Det ena vaccinet ger ett ganska bra skydd. Du får det vid ett tillfälle och bara om du har ett fungerande immunförsvar. 

Det andra vaccinet ger ett mycket bra skydd. Du får vaccinet vid två tillfällen. Du kan få vaccinet även om du har ett nedsatt immunförsvar.

Du kan läsa mer om de båda vaccinen på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Det är ovanligt att få bältros när man är gravid.

Barnet i magen är skyddat om du har haft vattkoppor

Barnet i magen är skyddat från viruset även om du får bältros. Det beror på att du har haft vattkoppor och nu har antikroppar mot sjukdomen. Barnet får dina antikroppar genom moderkakan.

Antikropparna skyddar barnet upp till sex månader efter förlossningen.

Undvik att träffa någon med bältros om du inte har haft vattkoppor

Undvik att träffa en person med bältros om du är gravid och aldrig har haft vattkoppor. Du kan smittas av viruset och få vattkoppor, även om det är ovanligt. Det kan påverka barnet i magen. Kontakta barnmorskemottagningen om du kan ha blivit smittad och inte vet om du har haft vattkoppor.

Risken för fosterskador är oftast liten. En del barn behöver behandling.

Läs mer i texten Vattkoppor.