Att få vård enligt ett vårdförlopp
Vid vissa sjukdomar följer vården ett så kallat vårdförlopp. Ett vårdförlopp beskriver vilka undersökningar, behandlingar och kontakter du kan behöva och ungefär när de ska ske. Vårdförloppet för en sjukdom är detsamma, oavsett var du bor. Men det kan anpassas efter vad du behöver.
Syftet med vårdförloppen är att vården ska bli mer jämlik och ge så bra resultat som möjligt för dig.
De här två typerna av vårdförlopp finns:
- Vårdförlopp för att få veta så snabbt som möjligt om vissa symtom eller provsvar beror på cancer.
- Vårdförlopp för att vården vid en viss sjukdom ska fungera bra för dig, även om många är delaktiga och du behöver vård under lång tid.
Hur bestäms vårdförloppen?
Det är specialister inom de olika sjukdomarna som tar fram vårdförloppen. Specialisterna använder den senaste kunskapen.
Personer som har eller haft en viss sjukdom har bidragit med sina erfarenheter för att ett vårdförlopp ska bli så bra som möjligt.
Vid symtom på cancer – standardiserade vårdförlopp
Syftet med ett så kallat standardiserat vårdförlopp är att så snabbt som möjligt att få svar på om du har cancer.
Oftast är det en läkare där du får vård som påbörjar vårdförloppet. Hen kan bara göra det om du har vissa symtom eller provsvar. Det kallas att läkaren har en välgrundad misstanke.
De allra flesta standardiserade vårdförlopp gäller för personer över 18 år. Här kan du läsa mer om barn och cancer.
Så går det till i ett standardiserat vårdförlopp
I det standardiserade vårdförloppet står vilka undersökningar som kan behövas och i vilken ordning de ska göras.
Det finns tider avsatta för undersökningarna. Därför går det ofta fort att bli kallad om en utredning följer ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid för undersökning.
Du kan välja att avstå från en undersökning eller att bli undersökt vid ett senare tillfälle.
Om du har cancer
Om du har cancer får du besked om det vid ett besök hos den läkare som har ansvarat för utredningen. Då pratar ni också om din fortsatta vård. Vid besöket kan du få träffa kontaktsjuksköterskan som är ditt särskilda stöd. Om du har någon närstående får den personen också gärna vara med.
Läs mer om att få ett cancerbesked och hur du kan förbereda ditt läkarbesök.
Här hittar du mer råd och stöd vid cancer.
Om du inte har cancer
Du kan behöva vård även om utredningen visar att dina symtom inte beror på cancer. Läkaren eller kontaktsjuksköterskan ser till att du får de kontakter i vården du behöver för att få hjälp.
Mer om standardiserade vårdförlopp
Det standardiserade vårdförloppet varierar beroende på vilken cancersjukdom det gäller. Här kan du läsa mer om olika cancersjukdomar och se om utredningen följer ett standardiserat vårdförlopp.
Vid vissa andra sjukdomar – personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
Det finns vårdförlopp som kallas personcentrerade och sammanhållna. Många sjukdomar har sådana vårdförlopp, till exempel artros, reumatoid artrit, schizofreni och stroke.
Syftet med vårdförloppet är att du ska få den hjälp du behöver på ett samordnat sätt och utan onödig väntan. Det kan handla om behandlingar, rehabilitering, uppföljning och omsorg.
Ska ta hänsyn till om du har fler sjukdomar
I vårdförloppen står det hur de som ansvarar för din vård ska planera och arbeta tillsammans. De ska göra det utifrån dina behov och din livssituation. Det kan till exempel innebära att ta hänsyn till om du även har andra sjukdomar.
Du kan få vård enligt ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp även om du har haft sjukdomen länge.
Här hittar du vårdförlopp för olika sjukdomar.
Viktigt att du är med och påverkar
Du har rätt att vara delaktig i din vård. Det är viktigt att du deltar i din vård. Då kan vården anpassas för att bli så bra som möjligt för dig. Vårdpersonalen ska se till att du förstår vad vården som du får innebär och vilka alternativ som finns.
Du kan ställa frågor eller be att få informationen nedskriven. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.
Planering ska ge överblick
Det ska finnas en planering där det står vad du och vården har kommit överens om. Det är din fasta vårdkontakt som ansvarar för att planeringen görs. Inom cancervården är det kontaktsjuksköterskan.
I planeringen ska det vara tydligt vad du och alla som är delaktiga i din vård har kommit överens om. Planeringen ska svara på följande frågor:
- Vad är syftet med vården?
- Vilka behandlingar, undersökningar eller möten är planerade? När ska de ske?
- Vad är vårdens ansvar?
- Vad är ditt ansvar?
- Hur ska vården följas upp?
- Vem kan du kontakta om du behöver?
Det ska stå i din journal att det finns en planering.
Ny medicinsk bedömning
Du kan få en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig.
