Könsidentitet handlar om vilket kön du själv känner dig som. Det handlar inte om hur din kropp ser ut.

När du föds blir du registrerad som flicka eller pojke, framför allt beroende på hur din kropp ser ut. Det står sedan i de uppgifter som olika myndigheter har om dig, till exempel Skatteverket.

Könsinkongruens

För en del stämmer inte det registrerade könet med den egna könsidentiteten. Till exempel kan du vara registrerad som kvinna men själv känner att du är man. Det kallas för könsinkongruens.

Könsdysfori

En del mår psykiskt dåligt av att ha könsinkongruens. Då kallas det för könsdysfori.

Hur könsdysfori känns är olika från olika personer. En del har besvär hela tiden, men andra kan ha besvär i vissa situationer.

Det här är exempel på vanliga besvär när du har könsdysfori:

• Det är jobbigt att andra personer bemöter dig som till exempel man, fast du känner att du är kvinna.
• Det är jobbigt när du blir kallad för fel pronomen, till exempel han om du vill bli kallad hon.
• Du kan ha svårt att se din kropp i spegeln eftersom den inte stämmer överens med din könsidentitet.
• Du kan ha svårt att vara naken med andra.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har könsdysfori, eller om du mår psykiskt dåligt.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan ringa telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Du som är under 25 år

Du som går i grundskolan eller gymnasiet kan kontakta elevhälsan.

Du som är under 25 år kan söka vård på en ungdomsmottagning.

Du kan få stöd och råd på flera ställen

Det finns flera organisationer och stödlinjer som du kan få hjälp och stöd från. Här är några exempel:

• Transammans
• Transformering
• RFSL och RFSL Ungdom
• Stödlinjen för transpersoner
• Bris

Om det är bråttom

Sök vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning om du har tankar på att ta ditt liv, eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer.

Ring genast 112 om du eller någon i din närhet har allvarliga tankar på att ta sitt liv. Detsamma gäller om du är orolig för att en närstående mår mycket dåligt eller kan skada sig själv eller någon annan.

Det finns en del du kan prova som kan hjälpa dig att må bättre. Här är några råd:

• Prata med en person som du litar på och som kan ge dig stöd.
• Försök att få kontakt med andra personer som har liknande erfarenheter som du.
• Börja använda det pronomen om dig själv som är rätt för dig. Det kan till exempel vara hen, hon, han, den eller något annat.
• Be personer runt omkring dig att börja använda det pronomen som stämmer för dig.

Du kan förändra kroppens former

Det finns olika sätt att få kroppen att se annorlunda ut. Här är några exempel:

• Du kan använda en undertröja som sitter åt. Då syns brösten inte lika mycket.
• Du kan förstora brösten med hjälp av olika inlägg.
• Du kan använda olika underkläder som döljer eller förändrar kroppsformerna.

Att ändra förnamn

Du kan ändra förnamn via Skatteverket. Du som är under 18 år behöver få dina vårdnadshavares godkännande för att kunna byta förnamn.

Att ändra juridiskt kön

Det juridiska könet är det som står om dig i till exempel ditt pass. I Sverige har vi två juridiska kön. Det är kvinna och man. Du kan inte ha ickebinär som juridiskt kön.

Du kan ansöka om att ändra juridiskt kön till det som känns bäst för dig. För att kunna ändra juridiskt kön behöver du få ett intyg från vården.

Du behöver vara 16 år och äldre för att få ändra juridiskt kön. Du som inte har fyllt 18 år måste ha vårdnadshavares godkännande.

Ansök hos Socialstyrelsen

Du ansöker om att ändra juridiskt kön hos Socialstyrelsen.

När du ändrar juridiskt kön behöver du själv kontakta olika myndigheter för att informera om ditt nya personnummer. Hos Socialstyrelsen finns en checklista som kan vara till hjälp.

Du kan komma i kontakt med vården på olika sätt.

Din första kontakt med vården kan till exempel vara en vårdcentral, en ungdomsmottagning eller en psykiatrisk mottagning. Du får berätta för vårdpersonalen om hur du ser på dig själv och din könsidentitet. Ni kommer också att prata om hur du mår.

Vårdpersonalen bedömer sedan om du behöver få behandling för annat än könsdysforin. Det kan till exempel vara om du har ångest eller en depression.

Du kan behöva göra en utredning för könsdysfori

Undersökningarna kan visa att du behöver utredas vidare för könsdysfori. Då behöver du få en remiss till ett så kallat utredningsteam. De finns på sex olika ställen i landet.

Remissen behöver skickas från en psykiatrisk mottagning. Om du inte har kontakt med en psykiatrisk mottagning kommer du först att få en remiss dit.

Riktlinjer för vård och utredning vid könsdysfori

Vård och utredning av könsdysfori bedrivs som så kallad nationell högspecialiserad vård.

Här kan du läsa Socialstyrelsens riktlinjer om vilken vård du har rätt till när du har könsdysfori.

Du som är under 18 år

Du som är under 18 år behöver besöka BUP, Barn-och-ungdomspsykiatrin innan du kan få en remiss till en utredning. Du behöver också få samtycke från din eller dina vårdnadshavare för att göra en utredning för könsdysfori.

Ibland kan du få påbörja en utredning utan samtycke från vårdnadshavare, men det är ovanligt.

Utredningsteamen består av till exempel läkare, psykologer, kuratorer och sjuksköterskor som jobbar med att utreda könsinkongruens. Du får besöka mottagningen flera gånger.

Målet med utredningen är framför allt följande:

• Att ta reda på om det är könsdysfori du har, eller om dina besvär beror på något annat.
• Att bedöma om du behöver behandling, och i så fall vilken.

Hur lång tid tar utredningen?

Hur lång tid utredningen tar är väldigt olika. Det beror på din ålder och hur ditt liv ser ut i övrigt. För en del personer tar utredningen några månader, för andra flera år.

För dig som är under 18 år kommer personalen att följa dig under en längre tid. Det beror på att du fortfarande utvecklas. Hela utredningen tar då minst två år.

Hur går utredningen till?

Utredningen består av olika delar. Här är några av delarna:

• Du får berätta om dig själv, ditt liv och dina vanor.
• Du får berätta om hur du upplever din könsidentitet.
• Du får utforska hur du ser på dig själv, din könsidentitet och din kropp.
• Du får utforska vad du tror att du behöver för att må bättre i din kropp.
• Du får information om vilka behandlingar som finns.

Du som är under 18 år behöver ha närstående som deltar i utredningen.

Du som är vuxen kan också ha med en närstående som stöd i utredningen. Det kan vara bra att få hjälp med att hantera all information.

Alla personer som har könsdysfori har olika behov. Det som är rätt för någon annan kanske inte är rätt för dig.

En del kan känna att de inte behöver medicinska behandlingar för att må bättre. Kanske räcker det med samtal och annat stöd från vården. Du kommer överens med vårdpersonalen om vad som fungerar bäst för dig.

Andra personer behöver någon form av behandling. Du diskuterar med vårdpersonalen om vad som passar för dig. Du får noggrann information om behandlingen, vad den kan leda till och vilka eventuella biverkningar du kan få.

Könsbekräftande behandling

Behandlingen ska leda till att din kropp stämmer bättre överens med din könsidentitet. Det kallas för könsbekräftande behandling.

Du behöver oftast vara 18 år för att få könsbekräftande behandlingar. Det gäller till exempel operationer i underlivet.

Behandling med hormoner

Du kan få behandling med hormoner för att kroppen ska stämma bättre med din könsidentitet. Då behöver du oftast vara över 18 år. Ibland kan personer under 18 år få behandling med hormoner.

Behandling med hormoner påverkar inte din längd. Behandlingen påverkar inte heller storleken på dina händer och fötter.

Stopphormoner

Du som har en kropp som fortfarande utvecklas kan ibland få så kallade stopphormoner under tiden som utredningen pågår.

Stopphormoner hindrar kroppen från att utvecklas som den annars gör i puberteten. Hormonerna kan också göra så att du inte får mens.

Östrogen

Hormonet östrogen ger en mer typiskt kvinnlig kropp. Det kan hjälpa dig som känner att en mer kvinnlig kropp skulle passa din könsidentitet. Din kropp kan till exempel påverkas så här:

• Dina bröst växer.
• Du får mer underhudsfett på höfterna och nedre delen av magen.
• Din hud blir mjukare.
• Dina testiklar blir mindre.
• Din spermieproduktion minskar.
• Det blir svårare att få stånd.

Östrogen påverkar inte rösten.

Testosteron

Hormonet testosteron ger en mer typiskt manlig kropp. Det kan hjälpa dig som känner att en mer manlig kropp skulle passa din könsidentitet. Din kropp kan till exempel påverkas så här:

• Din röst blir mörkare.
• Din mens upphör.
• Det blir lättare att bygga muskler.
• Din klitoris blir större.
• Du får mindre underhudsfett på höfterna och nedre delen av magen.
• Du får ökad kroppsbehåring och skägg, medan håret på huvudet kan tunnas ut.

Ibland kan behandling med testosteron orsaka akne. Då kan du få behandling för det.

Hårborttagning

Du kan få hjälp av vården att ta bort hår från kroppen, till exempel med laser.

Röstträning

Du kan få hjälp av en logoped för att kunna prata med en röst som passar bättre med din könsidentitet. Ungdomar kan ibland få det i slutet av utredningen om vårdpersonalen tror att det kan vara en bra hjälp.

Hjälpmedel

Det finns hjälpmedel, men det kan variera mellan olika regioner vilka du kan få. De hjälpmedel som finns är de här:

• Penisproteser.
• Peruker eller hårersättningar.

Operation

Det finns också olika operationer som kan få kroppen att stämma överens med din könsidentitet.

Här är några exempel på vad som kan behandlas med operation:

• Underlivet kan opereras för att stämma med din könsidentitet.
• Brösten kan förstoras eller tas bort.
• Du som har ett så kallat adamsäpple på strupen kan få det opererat så att det blir mindre.

Åldersgräns för operationer i underlivet

Du behöver vara 18 år för att kunna bli opererad i underlivet.

Äggstockar eller testiklar tas inte bort hos personer som är under 23 år. Det kan finnas enstaka undantag. Därför är det ovanligt att personer under 23 år blir opererade i underlivet.

Du får information från vården om hur du kan må efter de olika behandlingarna. Du får också information om var du kan vända dig med frågor.

Efter en operation kan du till exempel ha ont och behöva vara sjukskriven en tid. Du kan också behöva vänta med att ha samlag under en period.

Du kan spara spermier eller ägg om du vill kunna få barn som du är genetiskt släkt med i framtiden. Spermierna eller äggen kan ibland användas vid en IVF, provrörsbefruktning.

Under utredningen får du diskutera om du vill kunna få barn. Du får också information om vilka möjligheter du har.

För de flesta blir det en lättnad när kroppen stämmer mer överens med den egna könsidentiteten.

En del kanske inte gör alla förändringar med kroppen som de hade tänkt från början. Livet kan ha förändrats sedan du påbörjade utredningen, och det kanske räcker med vissa delar av behandlingarna för att må bättre. En del känner inte längre något behov av att få några medicinska behandlingar.

Viktigt att tänka på

Du som har bytt juridiskt kön behöver kontakta vården och berätta att du har ett nytt personnummer.

Du kan tidigare ha blivit kallad till olika screeningar beroende på vilket kön du har varit registrerad som. Det kan till exempel ha varit mammografi om du tidigare har varit registrerad som kvinna.

När du har bytt juridiskt kön blir du inte automatiskt kallad till de här screeningarna längre. Då behöver du själv kontakta vården för att bli kallad.

Du får information av vårdpersonalen om vad som gäller för dig.

Det kan vara en stor sak att berätta för sina närstående om sin könsidentitet och eventuell könsbekräftande behandling. Kanske har du varit ensam med dina tankar länge.

Under utredningen kan du få råd om hur du kan berätta för omgivningen. Utredningsteamen erbjuder även samtal med närstående. Där får närstående information om könsinkongruens och könsdysfori. Det kan vara skönt att någon annan förklarar och kan svara på frågor som dina närstående eventuellt har.

Du som närstående kan stötta på flera sätt:

• Välj det namn och det pronomen som personen som har könsdysfori vill använda, till exempel hon, han, den, hen.
• Lyssna och respektera i vilken utsträckning personen vill prata om det. Det är personens behov av att prata som styr.
• Ge personen tid att prata. Visa att du vill lyssna och hjälpa.
• Du kan hjälpa till att kontakta vården.

Vad kan jag göra som närstående för att hjälpa?

Det finns många saker du kan göra för att underlätta för den som upplever könsinkongruens och för dig själv.

Fråga vad du kan hjälpa till med. Det kan till exempel vara att berätta för skolan eller kanske släkten.

Du som närstående kan behöva stöd

Du som närstående kan kallas till ett informationssamtal hos utredningsteamet. Hos de flesta team kan du också bli erbjuden samtal med en kurator. Det finns också olika anhöriggrupper som du kan delta i.

Det kan vara svårt att se någon annan må dåligt. Det är viktigt att du tar hand om dig själv för att orka. Du kan få stöd från vården, men även från olika organisationer. Till exempel erbjuder Transammans samtalsstöd och gruppverksamhet för närstående till personer som har könsdysfori.