KROPPSUNDERSÖKNINGAR OCH FUNKTIONSTEST

Undersökning av barns tänder

Ungefär vid tre års ålder kallas alla barn till en undersökning av tänderna. För de allra flesta barn är det första kontakten med tandvården. Förutom att kontrollera tänderna är målet med besöket också att göra barnen bekant med miljön och trygg med personalen.

Du kan välja att gå till en privat tandvårdsmottagning eller till Folktandvården.

Om du inte aktivt väljer en tandläkare blir du kallad av den tandvårdsmottagning som har ansvar för alla patienter i det område du bor. Vid första besöket träffar barnet en tandsköterska eller tandhygienist, som ingår i ett team med en tandläkare.

Tandvården är utan kostnad

Hur ofta barn och unga behöver gå till en tandvårdsmottagning varierar. Det beror på tandläkarens eller tandhygienistens bedömning av hur mycket tandvård som behövs.

Nästan all tandvård är avgiftsfri till och med det år man fyller 23 år. Det gäller både hos privata vårdgivare och hos Folktandvården. Vissa regioner ger fri tandvård i ytterligare något år.

För barn som är asylsökande eller vistas utan tillstånd i Sverige är tandvården kostnadsfri upp till 18 år.

Förberedelser

Som förälder kan du förbereda ditt barn genom att berätta vad som ska hända vid besöket, till exempel att tänderna ska räknas. Försök att skapa en positiv känsla hos barnet inför besöket.

Du kan förmedla trygghet till barnet genom att själv vara lugn och trygg. Är du själv orolig kan det vara bra att inte tala så mycket om besöket i förväg, utan bara konstatera att "nu ska vi gå och räkna dina tänder".

Som förälder eller den som ska följa med barnet till tandläkaren är det bra att vara förberedd på frågor om barnets hälsa och matvanor. Det kan till exempel handla om hur ofta barnet dricker söta drycker eller om hen småäter ofta.

Hur går undersökningen till?

Ett barn i en tandläkarstol som blir undersökt i munnen.
På de regelbundna tandläkarbesöken undersöker någon i tandvårdsteamet barnets tänder.

Den som ni träffar i tandvårdsteamet brukar börja med att fråga hur barnet mår. Om barnet tar mediciner eller är allergisk och därför äter särskild mat kan det öka risken för hål i tänderna.

Det kan vara viktigt för tandvårdspersonalen att känna till om barnet har erfarenheter av annan vård. Personalen kan då anpassa sitt sätt att bemöta barnet, så att det blir ett så bra besök som möjligt.

Tandvårdspersonalen informerar också om bra mat och dryck för barns tänder. Du får också information om hur du ska borsta barnets tänder och om användning av fluor.

Barnets första undersökning brukar ta mellan 10 och 15 minuter.

För de allra flesta treåringar går det bra att visa tänderna vid besöket. Då sitter hen ensam eller i ditt knä i tandläkarstolen.

Ibland behövs det lite extra tid att vänja sig. Ni får komma tillbaka vid ett senare tillfälle om det inte går som planerat vid första besöket.

Barnet får undersöka sakerna som används

Barnet får undersöka tandläkarstolen och kan pröva att sitta själv. Det går bra att hen håller dig i handen för att känna sig extra trygg.

Tandvårdspersonalen visar spegeln, som används för att kunna se runt om tänderna. Barnet får även titta närmare på sonden, som är ett instrument med en liten böj i änden. Sonden används mest för att känna om det finns hål i groparna på tänderna längst in i munnen.

Barnet får känna på sonden och lära sig hur den fungerar. Först kanske genom att den förs mot en nagel innan tandläkaren eller tandhygienisten prövar den på tanden. Personalen försöker hela tiden förklara på ett sätt anpassat för barn.

Tänderna räknas

Vid undersökningen räknas tänderna av en tandläkare eller tandhygienist. Nästan alla barn har fått sina tjugo mjölktänder vid tre års ålder. Tandläkaren kontrollerar att tänderna växer fram som de ska, att de står i rätt läge och att de är hela.

Tandkött och bett undersöks

Tandläkaren eller tandhygienisten kontrollerar också om tandköttet är friskt. Ett friskt tandkött är ett tecken på att tandborstningen fungerar som den ska.

De nya tänderna börjar växa fram från femårsåldern. Då blir det allt viktigare att kontrollera hur bettet utvecklas. Barnet får då bita ihop tänderna för att visa om överkäken och underkäken passar väl ihop.

Risker med att suga på napp

Det märks ofta på bettet om barnet suger på napp eller tumme intensivt. Framtänderna i överkäken kan stå ut något, så kallat öppet bett. De får då inte kontakt med underkäkens framtänder när barnet biter ihop.

Utstående framtänder kan göra det svårare att komma åt med tandborsten vid tandköttskanten. Risken ökar också för skador på tänderna om barnet ramlar.

Att bita snett på hörntänder och kindtänder kallas för korsbett. Då biter tänderna i överkäkens och underkäkens sidor fel mot varandra.

Tändernas läge förbättras om barnet suger så sällan som möjligt på napp eller tumme, kanske bara vid insomnandet eller vila. Många gånger rättas tänderna till när hen slutat suga helt eller när de nya tänderna växer fram, men ibland kan det behövas tandställning i skolåldern.

Tänderna putsas

Tandläkaren eller tandhygienisten kan ibland fortsätta med att putsa tänderna om undersökningen gått bra. När tänderna putsas används något som liknar en elektrisk tandborste, men i stället för borste finns en liten gummikopp som tandkrämen läggs i. När den snurrar på tänderna kan det kittla lite. Hur gummikoppen används kan också visas på barnets tumnagel innan den används.

På de rena tänderna kan barnet få fluorlack för att de ska bli starkare. Det målas dit med en liten pensel.

Ibland behövs röntgen

Tandläkaren bedömer om det behövs röntgenbilder efter undersökningen och det du har berättat om barnets matvanor och rutiner för tandborstning. Det är ovanligt att de yngsta barnen behöver röntgas.

Röntgen kan behövas om tänderna har skadats vid olycksfall.

På en femåring brukar kindtänderna sitta tätt. Kariesskador på de ytor som inte är synliga eller åtkomliga för tandborsten är vanligt om kindtänderna suttit nära varandra. Då kan röntgenbilder behövas.

Det kan också finnas anledning att ta röntgenbilder om barnet äter mellanmål som innehåller mycket socker. Det kan behövas även när tandläkaren inte kan se något hål. Röntgen tas också för att se hur djupt ett hål är.

Hur går röntgen till?

Barnet får en liten fyrkantig bildplatta eller sensor i munnen och biter lätt ihop tänderna. En röntgenkamera riktas mot kinden. Barnet får sitta alldeles stilla för att bilden ska bli skarp. Det tar bara några sekunder att ta röntgenbilder när barnet har fått träna lite.

När bilden tas går du och personalen ut ur rummet för att undvika röntgenstrålning. Du kan få ett röntgenförkläde och vara kvar i rummet om barnet behöver det, men det bästa är att undvika det för röntgenstrålningens skull.

När får jag svar på undersökningen?

Efter undersökningen berättar tandläkaren hur det gick. Du får råd och förslag på barnets tandvård om det behövs. Tillsammans pratar ni om hur barnets tänder ska skötas på bästa sätt.

Risken för att få hål i tänderna är ganska liten för de flesta barn om en vuxen dagligen borstar barnets tänder med fluortandkräm och ser till att barnet inte äter mellan måltiderna.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård.

För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp av en tolk om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

 

Till toppen av sidan