Psykoterapi och psykologisk behandling

Psykologisk behandling är ett samlingsnamn för olika metoder som är grundade på psykologin som vetenskap. Den mest kända är psykoterapi.

Det finns behandling för många olika diagnoser och tillstånd. Bland annat finns det metoder inriktade på depression, ångest, fobier och ätstörningar.

Det finns även metoder som kan hjälpa dig som lider av stress, sömnsvårigheter eller som vill sluta röka.

Det är vanligt att få psykoterapi i kombination med annan behandling, som till exempel läkemedel, fysisk aktivitet eller andra förändrade vanor.

Vad är syftet med behandlingen?

Syftet med all psykoterapi och psykologisk behandling är att du ska må bättre. 

Ibland vet du varför du mår dåligt, ibland inte. 

Hur du mår kan ofta förstås genom dina tankar, känslor, beteenden och relationer, och vad som hänt dig i livet. När du går i psykoterapi kan du få hjälp att förstå dig själv och dina känslor.

Behandlare kan ha olika utbildning

Psykoterapi är en behandlingsmetod som oftast innebär att du pratar med en psykolog eller psykoterapeut. Det finns även andra yrkespersoner som erbjuder samtalsbehandling i sjukvården. Läkare, kuratorer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och sjuksköterskor är några.

Eftersom det finns så många olika yrkespersoner som arbetar med detta används ibland begreppen ”behandling” och ”behandlare” i den här texten.

Olika inriktningar och metoder

Det finns många olika inriktningar och metoder inom psykoterapi. Det här är de vanligaste:

• KBT är en förkortning av kognitiv beteendeterapi. Det är en behandling som går ut på att du aktivt övar dig på att förändra tankar, känslor och beteenden som hindrar dig i ditt liv.
• PDT är en förkortning av psykodynamisk terapi. Det är en metod där du undersöker din tidigare historia, för att förstå vad som hindrar dig livet.
• IPT är en förkortning av interpersonell terapi. Det är en behandlingsmetod som fokuserar på problem med relationer.
• Terapi i grupp. Ofta går du i terapi själv. Men du kan även gå i gruppterapi. Då pratar du i grupp, tillsammans med andra med liknande erfarenheter som du själv.

Det är viktigt att du själv får vara med och välja behandlingsmetod.

Det som rekommenderas för större grupper behöver inte passa just dig. Det kan därför vara bra för dig att känna till de olika formerna av psykologisk behandling. Läs mer om de olika behandlingarna längre ner i texten.

Tystnadsplikt

Alla yrkespersoner som arbetar med psykoterapi och psykologisk behandling inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. 

Det innebär att den du pratar med inte får avslöja information om dig till någon annan. I gruppterapi får alla gruppdeltagarna enas om tystnadsplikt.

När man mår psykiskt dåligt kan det yttra sig på olika sätt. Du kan till exempel känna igen dig i någon av följande beskrivningar:

• Du har en tomhetskänsla eller nedstämdhet som inte går över. 
• Du har depression eller ångest. 
• Du har svårt att lita på andra människor.
• Du har ett beroende av alkohol eller spel om pengar.
• Du känner dig stressad eller har svårt att sova eller koncentrera dig.
• Du har tvångstankar, en ätstörning eller skadar dig själv. 
• Du har varit med om en allvarlig händelse eller hamnat i en kris.
• Du mår dåligt utan att du vet vad anledningen är.

Ibland kan du även ha symtom i kroppen, som till exempel trötthet, ont i axlarna, magen eller ryggen.

Svårt i sociala relationer

Du kan ha svårt att komma överens med andra människor. Till exempel kanske du undviker nära relationer. Eller gång på gång blir kär i samma typ av partner, trots att du vet att hen troligtvis kommer att göra dig besviken. 

Du kan ha svårt att säga nej och hävda dina behov gentemot andra. Du kan ha problem som grundar sig i låg självkänsla.

När du går i psykoterapi kan du börja förstå dig själv bättre, och kunna göra annorlunda val i framtiden.

Försämrad livskvalitet

Du kanske undviker situationer som väcker obehag eller gör dig rädd att tappa kontrollen. Det kan göra att du hanterar livet på ett sätt som fungerar på kort sikt, men som i längden gör att du förlorar glädje och livskvalitet.

Genom att gå i psykoterapi kan du bryta sådana mönster som hindrar dig ifrån att må bättre.

Svårt att känna eller hantera känslor

Du som har svårt att få kontakt med dina känslor kan få hjälp att komma i kontakt med dem. I stället för att fortsätta att undvika dem kan du med tiden börja se dem som en tillgång.

Du som har svårt att hantera starka eller aggressiva känslor kan också bli hjälpt av psykologisk behandling. 

Det är bra att du i förväg funderar på vad du vill ha ut av behandlingen och berättar det för din behandlare. Du behöver inte ha tänkt färdigt innan terapin börjar.

Behandlaren kan hjälpa dig att formulera ett mål under de första samtalen. Ta reda på teorierna som ligger till grund för behandlingen. Ställ frågor om du inte förstår.

Det är bra om du förstår vad du kan förvänta dig av terapin. Behandlaren ska kunna förklara varför just den metod som hen arbetar med kan fungera för de mål som du har.

Frågor som du också kan ställa är:

• Hur mycket kommer behandlingen att kosta?
• Hur lång tid tar varje möte?
• Hur många gånger ska ni träffas?
• När ska ni stämma av för att se att behandlingen fungerar som planerat?
• Vad kan jag förvänta mig för resultat av behandlingen?
• Vilka krav finns på mig som patient? Kan jag prata med andra om vad som händer i terapin? Vad kan det få för effekter om jag gör det?

Vad krävs av en själv?

Att gå i terapi innebär att du vill möta tankar, beteenden eller känslor som du kanske tycker är svåra eller obehagliga. Behandlingen kan göra att du upplever ett motstånd mot att öppna dig och ta emot hjälp. 

Psykoterapi och psykologisk behandling är inte bara stödjande utan kan också kännas krävande. Du kan behöva lita på din behandlare, även om det känns svårt. Du kan också behöva ifrågasätta dig själv, och berätta om sådant som känns jobbigt. Det kan göra att många till och med kan må lite sämre till en början. Det behöver inte betyda att terapin inte fungerar.

Din motivation är viktig, och ökar chansen att behandlingen ska ge det resultat du önskar.

Relationen till behandlaren

Det kan kännas ovant att öppna sig för en främmande människa. Du kanske tvivlar på att någonsin kunna må bättre eller att någon annan ska kunna förstå dig. Ju mer du lär känna behandlaren, desto mer kan det ändras.

Det är viktigt att relationen till behandlaren är professionell, det vill säga att ni inte umgås privat utanför terapin. Det är behandlarens ansvar att se till att det fortsätter att vara så, även efter att terapin är avslutad.

Om det är svårt att prata

Du som tycker att det känns svårt att prata kan till exempel börja med att kontakta en telefonjour eller chattjour. Det kan kännas skönt att prata med någon som lyssnar, och som du inte har någon långvarig relation till.

Både du som stödsökande och den som svarar kan vara anonym. 

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid innan det känns rätt att ta emot hjälp. 

Om du tidigare har sökt psykologisk behandling men inte tycker att det fungerade, fundera på vilken hjälp du behöver och sök någon annanstans.

KBT är en förkortning av kognitiv beteendeterapi. KBT utgår från att en persons tankar, beteenden och känslor hänger samman och går att påverka och förändra. I KBT jobbar du med att lära om och förändra tankemönster och beteendemönster.

Det finns ofta ett konkret mål med behandlingen, och du får arbeta med hemuppgifter mellan mötena.

Det är vanligt att du får lära dig att hantera ångest eller stress. Du kan exempel få övningar i avslappning eller medveten närvaro, så kallad mindfulness.

Här är några andra vanliga uppgifter som du kan få göra när du går i KBT:

• Skriva ner tankar som uppstår i vissa situationer.
• Öva på att göra sådant som du brukar undvika på grund av obehag.
• Träna på svåra relationer och situationer genom rollspel.
• Ta del av självhjälp eller behandling på nätet.

KBT under kort eller lång tid

Det finns KBT-behandlingar som pågår under kort eller längre tid. Behandlingstiden beror på vilka problem du har och vilka mål som finns för behandlingen. Vanligtvis träffar man terapeuten mellan fem och tjugo gånger i en KBT-behandling. 

Utvecklingar av KBT

Det finns flera olika terapiformer som har utvecklats ur KBT. Här följer några av de vanligaste:

ACT är en förkortning av acceptance and commitment therapy. Det är en terapiform som kan passa dig som har problem vid långvarig värk, beroende eller ångest. I stället för att undvika det som är svårt, får du i behandlingen lära dig att hantera dina svårigheter. Du kan genom ditt nya förhållningssätt få hjälp att göra nya val i livet. Detta sker bland annat genom övningar i mindfulness.

CFT är en förkortning av compassion focused therapy. Det är en terapiform som kan vara bra för dig som mår dåligt på grund av höga prestationskrav, låg självkänsla och stress.

DBT är en förkortning av dialektisk beteendeterapi. Det är en terapiform som är särskilt utformad dig som har för självskadebeteende och emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS. Då kombineras individuell terapi, så kallad färdighetsträning i grupp och möjlighet till telefonkontakt mellan mötena. Färdigheter är sådana egenskaper eller strategier som du kan träna upp. Exempel på färdigheter kan vara att sätta gränser, lösa konflikter eller ta itu med ett problem.

Schemafokuserad psykoterapi är en ytterligare en behandling som utvecklats inom KBT. Metoden innehåller också andra teoretiska inriktningar. Den är bland annat är anpassad för dig med exempelvis emotionellt instabilt personlighetssyndrom, relationsproblem eller svårigheter hantera starka känslor.

IKBT står för internetbaserad KBT. Det innebär att få KBT-behandling via nätet. Det finns behandlingar som hjälper dig som har sömnsvårigheter, stressrelaterade besvär och depression.

Då kan du få tillgång till behandlingen var du vill och när det passar dig. Här kan du läsa mer om KBT på nätet och hur du gör för att anmäla dig.

PDT är en förkortning av psykodynamisk terapi. Psykodynamiska terapier utgår från att dina besvär beror på inre, obearbetade konflikter eller psykologiska svårigheter som du själv inte alltid är medveten om.

I PDT får du lära dig att förstå dig själv och dina relationer. Det kan även innebära att du bearbetar upplevelser och minnen för att förstå hur dessa påverkar ditt liv här och nu. Det kan exempelvis finnas sorg eller trauman som kan upptäckas och bearbetas i terapin.

PDT följer ofta inte någon bestämd plan utan bygger på att behandlaren och du tillsammans ta reda på hur det har blivit som det har blivit för dig.

Långa och korta behandlingar

Du kan gå i PDT under kortare eller längre tid. Korttidsterapi har ofta fokus på ett bestämt område eller problem.

Långtidsterapi kan pågå under flera år.

Utvecklingar av PDT

Det finns flera olika metoder inom PDT som utvecklats för att behandla speciella besvär. Ett exempel är mentaliseringsbaserad terapi, som förkortas MBT. Den har utvecklats speciellt för personer med till exempel emotionellt instabilt personlighetssyndrom.

Ett annat exempel är panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi, som förkortas PFPP. Det är en terapiform som följer en manual. Metoden har tagits fram specifikt för personer med paniksyndrom.

Utöver KBT och PDT finns andra former av psykoterapi. 

Interpersonell psykoterapi, IPT

IPT är en förkortning av interpersonell psykoterapi, IPT. Det är en terapiform som används främst vid depression, men som även har anpassats till andra diagnoser. Exempel på sådana är ätstörningar, bipolär sjukdom, posttraumatiskt stressyndrom och olika tillstånd som beror på ångest. 

I IPT ligger fokus på hur problem i mänskliga relationer medverkar till psykisk ohälsa. Men också på hur psykiska problem påverkar relationerna till andra.

Gruppterapi

I gruppterapi träffar du behandlaren tillsammans med en grupp personer. Ofta är ni ungefär upp till åtta personer. Det är vanligt att de andra i gruppen har likartade problem eller erfarenheter som du själv har.

Behandlaren har en vägledande roll. Hen ser till att alla som vill och behöver får prata och vara delaktiga i samtalet.  

Systemisk parterapi och familjeterapi

Den vanligaste formen av parterapi och familjeterapi bygger på så kallad systemteori. Enligt den hör en persons problem ihop med övriga familjen eller partnern. Då behandlas paret eller familjen som grupp. Ibland kan två terapeuter delta under samtalen.

Denna terapiform har visat sig särskilt effektivt vid relationsproblem och psykiska problem hos barn och ungdomar. Den kan också fungera bra om det finns problem med till exempel alkoholberoende eller våld inom familjen.

Kristerapi och traumaterapi

En person som mår mycket dåligt efter traumatiska händelser kan ha hjälp av kristerapi eller traumaterapi. I behandlingen får personen gå igenom och bearbeta det som har hänt i en trygg miljö.

Terapin kan till exempel vara så kallad traumafokuserad kognitiv beteendeterapi eller Eye Movement Desensitization and Reprocessing. Det förkortas EMDR.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan antingen söka psykoterapi genom sjukvården i din region eller privat. Det finns även andra vårdgivare. Läs mer om hur du gör för att kontakta en psykolog eller psykoterapeut.

KBT på nätet

För att ansöka om KBT på nätet kan du göra på flera sätt. Det finns både behandlingar som erbjuds i din region, och behandlingar som du kan få oavsett var i landet du bor. Läs mer om KBT på nätet här.

Om du är under 18 år

Du som är under 18 år kan kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bup.  Ibland behövs en remiss från vårdcentralen.

Du kan även prata med elevhälsan om du går i skolan, eller en ungdomsmottagning om du är under 25 år. Åldersgränsen varierar mellan olika mottagningar.

I de flesta regioner finns mottagningar som har ett särskilt uppdrag att ta ansvar för barns och ungas psykiska hälsa. Det kallas för första linjens psykiatri. Det kan vara på en vårdcentral eller barnläkarmottagning och kallas ofta för samtalsmottagning.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. När du kontaktar vården eller ringer 1177 kan du fråga vad som finns där du bor.

När du får behandling inom hälso- och sjukvården har du vissa rättigheter.

All legitimerad personal, som till exempel psykolog och psykoterapeut, är skyldig att följa hälso- och sjukvårdslagen. Det innebär bland annat att hen har tystnadsplikt, utgår från vetenskap i sin behandling och för sekretesskyddad journal.

Det innebär också att du som patient har också möjlighet att klaga om du inte är nöjd med behandlingen. En auktoriserad, certifierad, diplomerad eller ackrediterad terapeut är inte samma sak som legitimerad.

Hur gör jag om jag inte är nöjd?

• Du kan klaga direkt till läkaren eller annan personal som du träffade när du sökte vård. 
• Du kan även kontakta den som är ansvarig för mottagningen där du har fått behandlingen. 
• Du kan även kontakta patientnämnden eller patientombudsmannen i din region. 
• Du kan anmäla ditt klagomål till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

När det gäller psykologisk behandling som ges inom regionens hälso- och sjukvård gäller samma regler som för övrig sjukvård. Läs mer om dina rättigheter här.

Uppgifter om legitimation

Du har alltid rätt att fråga den du träffar vad hen har för utbildning och erfarenhet. Det gäller oavsett om du får behandling inom hälso- och sjukvården eller om du går till någon privat. För att få upplysningar om vem som är legitimerad kan du ringa eller mejla Socialstyrelsen.