Brukarorganisationer
- Barnplantorna
- Föreningen för Hörselskadade och Döva Barn och Familjer
- Hörselskadades Riksförbund
- Riksförbundet DHB
- Unga hörselskadade
- Vuxendöva i Sverige
- Sveriges dövas riksförbund
- Sveriges dövas ungdomsförbund
Besök 1177.se, logga in för personliga e-tjänster eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Nedsatt hörsel kan vara medfödd eller utvecklas med åren. Hos många kommer hörselnedsättningen gradvis. Det kan göra att du inte är medveten om att hörseln har förändrats. Vilken behandling du får beror på orsaken till din hörselnedsättning och vilka behov du har.
Det går alltid att få hjälp om du har nedsatt hörsel. Det gäller både tekniska hjälpmedel och stöd från personal inom hörselvården.
Det här är vanliga symtom på nedsatt hörsel:
Det är vanligt att både ha hörselnedsättning och tinnitus. Tinnitus innebär att det susar eller piper i örat.
Ibland kan det vara närstående som först märker av att du har nedsatt hörsel. De kan till exempel uppleva att du har högt ljud på när du ser på tv eller att du ofta frågar om vad de har sagt.
Kontakta en vårdcentral om du upplever att du har nedsatt hörsel. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
I en del regioner kan du kontakta en hörselmottagning direkt.
Kontakta en vårdcentral eller barnavårdscentral om det gäller ett barn.
Kontakta en vårdcentral eller en jourmottagning så snart det går om hörselnedsättningen kommer plötsligt, antingen på ena örat eller båda öronen. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:
Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Nu kan du kontakta vården digitalt via 1177 direkt när du behöver söka vård. Logga in med Bank-id och svara på frågor om dina symtom när som helst under dygnet. Vi hjälper dig via chatt eller video under tjänstens öppettider.
Vid läkarbesöket får du berätta om din hörsel och om du har några andra besvär från öronen. Läkaren undersöker sedan örat för att se om du har en vaxpropp eller någon sjukdom i örat.
En del vårdcentraler har möjlighet att göra en hörselundersökning på plats. Du kan också få komma till en hörcentral eller audionommottagning för att göra detta.
Barn som har nedsatt hörsel kan behöva få behandling tidigt. Det är för att hjälpa barnet att utveckla ett språk. Därför undersöks barnets hörsel tidigt. Några dagar efter födseln görs ett så kallat OAE-test.
Barnets hörsel undersöks också på BVC och elevhälsan i olika åldrar.
Ljud består av tryckvågor som leds in i örat. När trumhinnan nås av ljudvågorna sätts den i rörelse. Vågrörelsen förs sedan vidare till innerörat med hjälp av de tre hörselbenen, städet, hammaren och stigbygeln. Hörselbenen förstärker även ljudet.
I innerörat finns vätska som för rörelsen vidare. Här finns också sinnesceller som omvandlar rörelsen till nervsignaler. Sinnescellerna är celler med hår på, och kallas därför också för hårceller.
Nervsignalerna går genom hörselnerven till hörselcentrum i hjärnan. Då uppfattar vi ljudet.
Besvär med nedsatt hörsel brukar delas in i två grupper, ledningshinder och sensorineural hörselnedsättning.
Ledningshinder innebär att örats förmåga att leda in ljudet till innerörat inte fungerar som det ska. Ett ledningshinder har sin orsak i hörselgången eller i mellanörat. Det kan till exempel vara en skada på trumhinnan eller hörselbenen.
Här är andra vanliga orsaker:
Du kan få en hörselnedsättning om sinnescellerna i örat skadas. Det kallas för en sensorineural hörselnedsättning och kan ha många olika orsaker.
Den vanligaste orsaken till nedsatt hörsel är att kroppen och hörselorganen åldras. Vid vilken ålder hörseln påverkas är olika från person till person. Det finns flera saker som påverkar i vilken ålder man börjar få nedsatt hörsel. Det kan till exempel vara buller, sjukdomar, skador och vissa läkemedel. Det kan också bero på att du har ärvt vissa gener som ökar sannolikheten för en hörselnedsättning.
Den vanligaste orsaken till medfödda hörselskador är ärftlighet. Då har du ärvt ett anlag för hörselnedsättning från en eller båda dina genetiska föräldrar.
En hörselnedsättning kan också bero på en infektion under fosterstadiet eller på en skada under förlossningen.
Du kan få nedsatt hörsel om du utsätts för starka ljud. Då kan sinnescellerna i örat skadas. Både plötsliga smällar och mer långvarigt buller kan göra att du får nedsatt hörsel.
Sinnescellerna kan skadas om innerörat får försämrad blodcirkulation under en längre eller kortare tid. Det kan bero på små blodproppar eller åderförfettning. Det kan göra att du får en tillfällig eller bestående hörselnedsättning.
Rökning ökar risken för att få en hörselnedsättning. Vissa virussjukdomar kan också orsaka nedsatt hörsel, som till exempel borrelia.
Det finns sjukdomar som kan orsaka tillfälliga hörselnedsättningar, som Ménières sjukdom.
Det är viktigt att få behandling när du har en hörselnedsättning. Det underlättar för dig i till exempel arbetet och vardagen. Det minskar också risken för utmattningssyndrom och för tidigt åldrande. Vilken behandling du får beror på orsaken till din hörselnedsättning och vilka behov du har.
Inom hörselvården samarbetar många olika yrkeskategorier för att hjälpa dig med din hörselnedsättning. Det kan till exempel vara audionomer, läkare, hörselpedagoger, kuratorer, psykologer, ingenjörer och logopeder.
Du som har en hörselnedsättning som är bestående blir ofta hjälpt av en eller två hörapparater. Det finns flera olika slags hörapparater att välja mellan. Hörapparaterna kan fungera lite olika. Vissa apparater sitter bakom örat och andra placeras i örat.
Det finns även hörapparater som opereras in. De kallas även för implantat.
Det finns hjälpmedel som kan göra dig uppmärksam på olika signaler, till exempel telefoner, dörrklockor och brandlarm. Det finns även andra tekniska hjälpmedel som kan hjälpa dig som har nedsatt hörsel. En väckarklocka med vibrator som du lägger under huvudkudden kan vara till hjälp.
Du som arbetar kan även ha hjälp av tekniska hjälpmedel i arbetslivet, till exempel vid möten där flera personer deltar. Ljudmiljön på arbetsplatsen kan behöva förbättras så att det blir lättare att höra. Du kan få hjälp av företagshälsovård eller hörselvården för att få råd.
Läs om hur en utprovning av hörhjälpmedel går till här.
Teckenspråk kan vara till hjälp att kommunicera på om du har nedsatt hörsel. Du kan använda dig av det talade språket i vissa sammanhang och teckenspråk i andra sammanhang.
Det varierar från person till person vilka behov man har. En hörselpedagog i din region kan hjälpa dig vidare.
Det finns också en metod som heter Tecken som stöd. Då använder du samma tecken som i teckenspråk, men tecknar endast de viktigaste orden i en mening. Tecknen följer det talade språket. Tecken som stöd är lättare att lära sig än teckenspråk och kan användas av dina närstående.
Du kan lära dig mer om din hörselnedsättning. Det kan till exempel handla om råd om hur du ska göra i vardagliga situationer, mer information om vad hörselnedsättningen innebär eller möjlighet att träffa andra med hörselnedsättning.
Hörselvården i de olika regionerna ger utbildningar. Du kan kontakta en öron-näsa- halsklinik, Hörcentral eller Hörselrehabilitering för att få hjälp med kontakten.
Det går att minska risken för att få nedsatt hörsel genom att inte utsätta öronen för alltför starka ljud. Du kan skydda hörseln genom att använda hörselkåpor eller öronproppar när du befinner dig i en miljö med höga ljud.
Du bör skydda öronen om ljudnivån är så hög att det inte går att prata som vanligt. Det är viktigt både i till exempel arbetet och på fritiden.
Du kan läsa mer om hörselskydd hos Arbetsmiljöverket.
Ställ in volymen på en lagom nivå när du lyssnar på musik. Tänk på att inte höja volymen efter hand.
Ta pauser ibland. Örats sinnesceller behöver vila och återhämtning.
Många öronproppar dämpar olika mycket i olika frekvenser, vilket gör att ljudet förvrängs när du lyssnar på musik. Det finns speciella öronproppar som ska ge en bättre ljudupplevelse på till exempel en konsert. Det finns också speciella öronproppar som är utformade till musiker.
Berätta gärna för personer i din närhet att du har nedsatt hörsel och hur det påverkar dig. Du kan också ge råd om vad andra kan göra för att du lättare ska uppfatta vad de säger. Det brukar underlätta i kontakten med andra människor och förhindra missförstånd.
Här är några tips som kan förenkla vardagen om du har nedsatt hörsel:
Du som har en kraftig hörselnedsättning kan ta hjälp av en skrivtolk. Det är en person som skriver det som sägs på en skärm. Det kan vara till stor hjälp vid till exempel ett läkarbesök, men även i många andra sammanhang. Här kan du läsa mer om tolktjänster vid funktionsnedsättningar.
Många känner att kontakten med andra blir svårare med nedsatt hörsel. Det kan vara svårt att uppfatta all information, och du kanske inte uppfattar nyanserna i det andra säger. Det tar också mycket energi att ständigt koncentrera sig för att höra.
Du kan ha svårt att höra även om du använder hjälpmedel. Det är vanligt att känna sig ensam i den situationen. Det kan kännas som att andra inte förstår hur svårt det är att inte höra.
Det är viktigt att du som har nedsatt hörsel söker hjälp om du mår dåligt. Inom hörselvården finns personal som du kan träffa för samtal. De kan hjälpa dig att hitta lösningar som gör vardagen lättare. Det finns också organisationer som arbetar för personer med nedsatt hörsel, där du kan få mer råd och stöd.
Det kan vara svårt att förstå hur en person med nedsatt hörsel har det. Det här är en del förslag på vad du kan göra för att underlätta:
När en närstående hör dåligt men inte vill undersöka hörseln eller ha hjälpmedel så påverkar det även dig. Ni kan få svårare att kommunicera med varandra. Försök berätta för personen hur det påverkar dig och att du vill att hen undersöker sin hörsel.
Du som är förälder till ett barn med hörselnedsättning får stöd och undervisning genom hörselvården i din region. Ni får hjälp med hörapparater av en audionom.
I kommunen finns det hörselpedagoger som hjälper till att se över hur barnet har det i skolan, förskolan eller annan barnomsorg. Till exempel kan lokalerna behöva anpassas för att ljudmiljön ska bli bättre. Hörselpedagogerna hjälper också personalen med stöd för hur de kan underlätta undervisningen för barnet.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.
Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.