Det kan vara svårt att själv förstå att du behöver hjälp om du har anorexi. Ofta är det andra runt omkring dig som reagerar på att du har minskat för mycket i vikt.

Men du kan ha anorexi om en eller flera av de här sakerna stämmer:

• Du tänker mycket ofta på vad du ska eller inte ska äta.
• Du håller igen med vad du äter för att undvika att gå upp i vikt.
• Du är mycket rädd för att öka i vikt.
• Du får ofta kommentarer om att du är för smal.
• Du har förstoppning och ont i magen.
• Du fryser mycket, har svårt att somna och vaknar sällan utvilad.
• Du har inte längre lust eller ork att göra sådant som du tidigare brukade tycka om att göra.

Du kan börja med att försöka ta reda på vilka situationer, tankar och känslor som gör att du försöker kontrollera din kropp och ditt ätande. Du kan också ta reda på hur sjukdomen kan behandlas, till exempel genom att läsa den här texten.  Det kan vara ett första steg mot att söka hjälp.

Få stöd från andra

Det finns olika föreningar och organisationer som erbjuder stöd för dig som har en ätstörning eller problematisk relation till mat, kropp och träning. De som jobbar där har ofta egna erfarenheter av ätstörningar.

Frisk och fri och SHEDO.se är exempel på ideella föreningar som erbjuder hjälp till personer med ätstörning och deras närstående. Du kan ringa, chatta eller mejla. På en del orter ordnas också fysiska träffar.  

Sök vård så snart som möjligt om du tror att du har anorexi. Det är viktigt att du får en ordentlig utredning för att få rätt hjälp.

Om du är under 18 år

Här kan du som är under 18 år se var du kan söka vård, beroende på var i landet du bor: När barn och unga mår dåligt - stöd och vård vid psykisk ohälsa - 1177.

Om du är över 18 år

Du som är 18 år eller äldre kan boka tid på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Du som är upp till 20 till 25 år kan också kontakta en ungdomsmottagning. Åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar.

Du som redan har en vårdkontakt kan ofta få en remiss därifrån.

Särskilda mottagningar

En del regioner har specialiserade ätstörningsmottagningar. Till vissa mottagningar behöver du få en remiss från elevhälsan eller vårdcentralen, men på flera ställen kan du själv söka vård. Välj din region högst upp på den här sidan. Då får du veta vad som gäller där du bor.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring 1177

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid innan du är redo att ta emot hjälp eller känner att hjälpen fungerar.

Du som har anorexi behöver hjälp både att sluta svälta och hitta sätt att hantera dina känslor.

Den behandling du får är oftast olika former av psykoterapi. Då träffar du antingen terapeuten själv eller i grupp. Terapin går ut på att du ska förändra ditt sätt att äta men också att bearbeta svåra känslor. Ibland kan även läkemedel ingå i behandlingen.

På vissa ätstörningskliniker finns dagvårdsprogram där du äter tillsammans med andra och har olika former av gruppterapi.

Vilken eller vilka metoder som är bäst för dig beror på dina behov. Det kan också skilja sig mellan olika regioner vilken vård du kan få.

Information och gruppträffar

Många specialistmottagningar ordnar möten och föreläsningar både för den som har anorexi och för deras närstående. Där kan du och dina närstående få information om vad ni kan göra för att bli fria från ätstörningen.

En del behöver sjukhusvård

De flesta som har anorexi behöver inte läggas in på sjukhus. Men om din kropp är mycket påverkad av svält kan du behöva sjukhusvård. Det kan till exempel behövas om du väger väldigt lite, har låg puls eller låg kroppstemperatur.

På sjukhuset kan du till exempel få näringsdrycker och vätskedropp. Du blir också undersökt för att se så att kroppen fungerar som den ska.

Tvångsvård vid fara för livet  

Vården i Sverige är frivillig men det finns undantag. Dessa undantag gäller om du skadar eller svälter dig själv så att det är fara för ditt liv. Då kan en läkare bedöma att du behöver tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT .

Den här lagen gäller både barn och unga och personer över 18 år.

Det kan kännas som om du aldrig kommer bli bra igen när du är som sjukast. Men det är viktigt att komma ihåg att du inte är ensam och att det går att bli frisk. Även om du har levt med sjukdomen i många år. Det finns bra behandling som hjälper mot anorexi.

Det är vanligt att bli sjuk igen efter behandlingen. Det kallas återfall. Den risken är extra stor om du utsätts för stress eller nya utmaningar. Även om du inte utvecklar anorexi kan det finnas risk för att du utvecklar någon annan form av ätstörning.  

Många specialistvårdsenheter ordnar uppföljningar eller särskilda samtal för att motverka återfall.

Du kan också försöka hitta andra sätt att hantera stress och svåra känslor. Här är några exempel på saker du kan göra i stället:

• Umgås med personer du tycker om
• Ge dig själv tid för vila och återhämtning
• Ta promenader
• Våga prata med dina tankar och känslor med någon.

Graviditet och amning

Ibland kan negativa tankar kring mat och din kropp uppstå eller komma tillbaka om du är gravid eller nyligen fått barn.  Läs mer om ätstörningar under graviditeten.

Anorexi är en form av ätstörning som innebär att du äter så lite att du svälter dig själv. Du kan också träna hårt, kräkas eller använda laxerande medel för att kompensera för det du har ätit. Sjukdomen börjar ofta med att du går ned mycket i vikt under kort tid.

Du kan få anorexi oavsett kön och ålder.

Det är vanligt att du som har anorexi inte delar omgivningens oro för din vikt. Eller så blir du ännu mer triggad i din sjukdom av andras oro. Oavsett blir du fokuserad på att minska i vikt och ha kontroll över din kropp. Det kan kännas livsviktigt.

Behov av kontroll

När du har kontroll över din kropp och vikt kan du känna att ditt liv blir lättare att hantera.  Du kan uppleva att det är skönt att vara upptagen med tankar på mat och hunger för att slippa känna andra känslor. Men i längden blir ångesten värre och ditt liv blir mer och mer begränsat.  

Självkänslan påverkas

Din självkänsla är mycket beroende av din kropp och din vikt om du har anorexi. Du är ofta missnöjd med dig själv. Tankarna kretsar hela tiden kring mat, du har svårt att koncentrera dig och du sover sämre.

Det är vanligt att ha höga krav på sig själv och vilja prestera bra. Du kan pendla mellan eufori och hopp om att äntligen kunna ta kontroll och bli nöjd med dig själv, och en känsla av hopplöshet då du tänker att det aldrig kommer att ske.

Överdriven träning

Det är vanligt att en person med anorexi samtidigt tränar på ett överdrivet och tvångsmässigt sätt, som blir skadligt för kroppen.

Vanligt med andra former av psykisk ohälsa

Det är vanligt att ha ångest, vara nedstämd eller deprimerad om du har anorexi. Eftersom ditt beteende ofta gör dig isolerad kan du få en allt mer negativ självbild. Det är vanligt att du får tvångstankar, fobier eller skadar dig själv. Du kan även få självmordstankar.