När någon nära dig har psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom

Vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Man vet inte allt om hur psykiska sjukdomar uppstår. Men man tror att det oftast är många olika saker tillsammans som gör att någon blir sjuk. På Kuling kan du läsa mer om vad som kan ligga bakom en psykisk sjukdom.

 Här på 1177  och Kuling kan du läsa mer om olika psykiska sjukdomar och psykisk ohälsa. Om personen även har begått ett brott och vårdas på rättspsykiatrisk klinik hittar du mer information här.

Den som får en psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom brukar förändras. Hen kanske kan bli tystare eller pratar mer än tidigare, kan bli irriterad för minsta lilla, pratar för sig själv eller börjar bete sig annorlunda på andra sätt.

Personen kan också få svårt att klara av saker hen brukade göra, som att gå till jobbet, laga mat eller städa. Ibland känner den som är sjuk själv att något är fel, men ibland kan personen ha svårt att förstå det själv.

Det är vanligt att det är olika jobbigt i perioder, och besvären ändrar sig ofta med tiden. En del psykiska sjukdomar kan gå över ganska snabbt, andra kan man ha under lång tid. Ibland kan den som är sjuk behöva vårdas på sjukhus en kortare eller längre period.

Läs mer om psykisk funktionsnedsättning.

Livet påverkas för alla som lever nära en person som har en psykisk sjukdom.

Hur du reagerar kan bero på hur länge personen har varit sjuk, hur vardagslivet fungerar och vilket stöd du har. Ibland kan det vara jobbigt, sorgligt eller svårt. Då är det viktigt att göra saker du själv mår bra av, och att du får stöd från andra. Du kan läsa mer här.

Om någon i din närhet mår psykiskt dåligt kan du påverkas på olika sätt.

När en familjemedlem har psykiska problem blir det inte som vanligt i hemmet.  Det kan t. ex vara svårt att äta mat vid bestämda tider, få hjälp med läxor, eller att lägga sig i tid.

Om det är väldigt stora problem hemma kan det skapa en oro för hur familjen ska klara sig och hur barnets/ungdomens familj ska kunna ta hand om hen. Sådana här saker kan göra att barn och ungdomar kan känna sig rädda eller otrygga.

När någon i familjen mår psykiskt dåligt kan barn och ungdomar oroa sig för hur det ska gå för familjemedlemmen. En del får ont i magen eller huvudvärk. Oron över familjemedlemmen kan också göra att man inte vågar lämna personen ensam, och får svårt att gå till skolan.

Barn och ungdomar tror ibland att det är deras fel när någon i familjen mår psykiskt dåligt. (Det är aldrig ditt fel!). En del barn och ungdomar reagerar genom att göra mycket av sysslorna i hemmet och ta ansvar för familjen. Andra försöker att inte störa, de vill inte ta för stor plats eller vara bråkiga.

Det finns barn och ungdomar som skäms över sin situation och över familjemedlemmen som mår psykiskt dåligt. De kan låta bli att ta hem kompisar och försöker hindra den som mår psykiskt dåligt att komma till skolan eller fritidsaktiviteten. Att skämmas över sin familjemedlem kan även innebära att man skäms över sig själv.

Barn och ungdomar kan ta på sig för stort ansvar genom att ta hand om både sig själv, sina syskon och sin förälder/sina föräldrar. Självklart ska man hjälpa till hemma men det måste vara lagom mycket för ens ålder.

Du har rätt att må så bra som möjligt och rätt att få hjälp att må bättre om du mår dåligt.

Du har rätt att få information och råd. Om en person i din familj eller i din närhet har en psykisk ohälsa eller en psykisk sjukdom har du rätt att få träffa någon och prata med för att få svar på dina frågor. Personalen ska förklara för dig på ett sätt som du förstår. Om du undrar över något får du alltid fråga.

Du har rätt att få stöd. Om du själv mår dåligt för att ditt syskon, din förälder eller annan person i din närhet har en psykisk ohälsa eller en psykisk sjukdom har du rätt att få hjälp och behöver inte klara det på egen hand.

Patientlagen ger dig rätt att få information, råd och stöd när din familjemedlem eller annan närstående mår psykiskt dåligt.

Alla som arbetar i vården arbetar för barnets bästa. Ibland kan föräldrars psykiska ohälsa eller psykiska sjukdom påverka hur de är som föräldrar och hur de klarar av att ta hand om sitt barn. Om vi är oroliga för hur du har det hemma har vi ett ansvar att informera socialtjänsten om din situation så att du och din familj kan få hjälp och stöd.

Det sätt vi i vården informerar socialtjänsten när vi är oroliga för din situation kallas en orosanmälan och handlar om att vi vill att socialtjänsten ska se om de kan hjälpa dig och din familj. Du kan även själv kontakta socialtjänsten och berätta om din hemsituation. 

Här kan du läsa vad socialtjänsten kan hjälpa dig och din familj med: Koll på soc. 

Om du har en familjemedlem som får vård för att personen mår psykiskt dåligt kan du få prata med någon som kan ge dig svar på dina frågor och hjälp om du mår dåligt.

När du själv behöver någon att prata med

Barn och ungdomshälsan – Hit kan du vända dig för att få hjälp att må bättre. Barn och ungdomshälsan arbetar med familjer och barn mellan 6-18 år. Vi träffar barn, ungdomar och föräldrar antingen tillsammans eller var för sig när det finns behov av att prata om tankar, känslor och beteenden och att söka lösningar på upplevda problem.

När du vill veta mer om psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar

Du kan hitta mycket information om psykisk ohälsa och olika psykiska sjukdomar här på 1177.se.  Det går även bra att ringa till 1177. 

När någon i din familj eller i din närhet får hjälp av vården

Om någon i din familj eller din närhet får hjälp inom psykiatrin eller rättspsykiatrin ska de som arbetar där berätta vad som kommer att hända och svara på dina frågor om den psykiska sjukdomen. Du kan tillsammans med din familjemedlem fråga efter någon som kan ge dig mer information. Det går även bra att ringa för att beställa tid för ett samtal.

Det är aldrig ditt fel att någon i din familj har en psykisk sjukdom! Du har rätt att få den information och det stöd du behöver för att hantera din speciella situation.

När en vuxen i familjen inte mår bra – En webbsida där hälso- och sjukvården har samlat olika sätt som du kan få hjälp på när en vuxen i familjen inte mår bra.

Kuling - En mötesplats och en informationssida för dig som har en förälder med psykisk ohälsa. Här kan du få information om psykiska sjukdomar och chatta med andra.

Maskrosbarn - En barnrättsorganisation som stödjer barn som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. 

BRIS – Barnets rätt i samhället är en organisation som finns till för barn och ungdomar som vill ha någon att prata med om det jobbiga som händer i ens liv. Det går att ringa och mejla till BRIS samt att chatta med BRIS och andra barn och ungdomar i liknande situationer.

Fredriks pappa har en psykisk sjukdom är en film som förklarar hur det kan vara att som barn ha en pappa med psykisk sjukdom.

Johans mamma missbrukar alkohol: En film om hur det är att ha en mamma som dricker för mycket alkohol.

Tinas bror Daniel har en ADHD-diagnos: En film om hur det är att ha ett syskon som har ADHD.

Amandas pappa har ångest: En film om hur det är att ha en pappa med ångest.

Sofias mamma lider av depression: En film om hur det är att ha en pappa som lider av depression.

Alis pappa lider av PTSD: En film om hur det är att ha en förälder som lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

När en vuxen i familjen inte mår bra – En webbsida där hälso- och sjukvården har samlat olika sätt som du kan få hjälp på när en vuxen i familjen inte mår bra. 

UMO – Information om en närstående är psykiskt sjuk. UMO är en webbplats för dig som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan du hitta svar på frågor om våld, att må dåligt, hälsa och vart man kan få hjälp. 

Grubbel – Information för dig mellan 15-25 år om hur man kanske kan göra vardagen lite enklare om man har en förälder som dricker för mycket eller mår psykiskt dåligt. En mötesplats för unga med liknande erfarenheter. 

Kuling - En mötesplats och en informationssida för dig som har en förälder med psykisk ohälsa. Här kan du få information om psykiska sjukdomar och chatta med andra.

Maskrosbarn - En barnrättsorganisation som stödjer barn som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. 

BRIS – Barnets rätt i samhället är en organisation som finns till för barn och ungdomar som vill ha någon att prata med om det jobbiga som händer i ens liv. Det går att ringa och mejla till BRIS samt att chatta med BRIS och andra barn och ungdomar i liknande situationer.

Att leva med psykisk ohälsa En film om Sophies mamma Anette som har diagnoserna bipolär, tvångssyndrom, borderline och ADHD. Som mamma kunde hon inte alltid finnas där för Sophie. 

Johans mamma missbrukar alkohol: En film om hur det är att ha en mamma som dricker för mycket alkohol.

Fredriks pappa har en psykisk sjukdom är en film som förklarar hur det kan vara att som barn ha en pappa med psykisk sjukdom.

Tinas bror Daniel har en ADHD-diagnos: En film om hur det är att ha ett syskon som har ADHD.

Amandas pappa har ångest: En film om hur det är att ha en pappa med ångest.

Sofias mamma lider av depression: En film om hur det är att ha en förälder som lider av depression.

Alis pappa lider av PTSD: En film om hur det är att ha en förälder som lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.