Leva med kranskärlssjukdom
Att få en hjärtinfarkt eller kärlkramp kan vara skrämmande och omvälvande. Men det innebär också en möjlighet för dig att ta hand om dig själv på nya sätt. Din sjukdom beror på förträngningar i hjärtats blodkärl. Med hälsosamma levnadsvanor och läkemedelsbehandling minskar risken för ytterligare hjärt-kärlsjukdom.
Här kan du läsa om vad som hänt i kroppen och hur du på bästa sätt kan leva med sjukdomen.
I den här texten förekommer det att vi skiljer på män och kvinnor – läs om vad vi menar när vi skriver kvinna och man.
Vad är det som hänt i min kropp?
Det är vanligt att känna oro och ha frågor om sin kranskärlssjukdom och hur det påverkar livet. Det kan också vara svårt att ta in vad som hänt och varför du har drabbats.
Så fungerar hjärtat och blodomloppet
Hjärtat pumpar blod genom kroppens blodkärl. Blodet transporterar syre och näring till kroppens olika organ och vävnader, och förs sedan tillbaka till hjärtat igen.
Hjärtats egna blodkärl kallas för kranskärlen. Dessa försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod. Om det bildas en propp eller en förträngning i kranskärlen får hjärtat syrebrist, vilket ofta leder till smärta.
Förträngningar och åderförfettning
Förträngningar som kan leda till kärlkramp och hjärtinfarkt bildas bland annat av fett och bindväv som lagras i kärlväggen. Denna process kallas ateroskleros, men benämns också åderförfettning eller åderförkalkning.
När kärlväggen blir hårdare kan sprickor uppstå. Kroppen försöker då laga sprickorna genom att aktivera blodplättarna, vilket gör att blodet levrar sig. Risken är då stor att det bildas en propp, som kan orsaka skadlig syrebrist i hjärtmuskeln.
Hjärtinfarkt – en skada i hjärtmuskeln
Om syrebristen pågår under en längre tid uppstår en skada i hjärtmuskeln. Denna skada kallas hjärtinfarkt.
Hur stor skadan blir beror på två saker:
- hur stort område av hjärtmuskeln som drabbats
- hur lång tid syrebristen varat.
Ju snabbare blodflödet återställs, desto mindre blir skadan.
En kronisk sjukdom
Hjärtinfarkt och kärlkramp är uttryck för kranskärlssjukdom som är en typ av hjärt-kärlsjukdom. När du drabbas av kranskärlssjukdom innebär det en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling.
Läs mer
Behandlingen av kranskärlssjukdom är individuell och består av olika delar.
De akuta insatserna på sjukhuset
På sjukhuset behandlades du för att återställa blodflödet i hjärtats kärl så att hjärtmuskeln åter får syre.
I det akuta skedet ges läkemedel som minskar blodets förmåga att levra sig och som minskar blodfetterna. Läkemedlen bidrar till att utvecklingen av proppen i kranskärlet inte förvärras.
Kranskärlsröntgen görs för att undersöka förträngningar eller stopp i kranskärlen. Om du har gjort en ballongvidgning av kranskärlen kan du också ha fått en stent. Det är ett litet metallnät som håller kärlet öppet. Ballongvidgning görs ibland planerat efter en längre tids kärlkrampsbesvär, men den kan också göras akut vid svår kärlkramp eller hjärtinfarkt.
För vissa patienter kan det finnas stora risker med att göra en kranskärlsröntgen. Vårdpersonalen kan då avstå från att använda den metoden och i stället behandla hjärtinfarkten med enbart läkemedel.
Ibland behövs en kranskärlsoperation, så kallad bypass-operation, för att lindra symtom och minska risken för hjärtinfarkt. Då leds blodet förbi förträngningen så att hela hjärtat får syre.
Behandlingen i det akuta läget tar inte bort den åderförkalkning som redan har uppstått. Den bakomliggande orsaken till sjukdomen kvarstår. För att minska risken för nya förträngningar eller blodproppar behövs både läkemedel och förändrade levnadsvanor.
Läs om levnadsvanor i samband med operation – vad du behöver tänka på före och efter.
Läkemedel som förebygger komplikationer
Läkemedel används för att minska risken för en ny hjärtinfarkt eller andra komplikationer.
Du får läkemedel som:
- hämmar blodproppar
- sänker blodfetter
- ofta också läkemedel som underlättar hjärtats arbete och sänker blodtrycket.
Tillsammans bidrar dessa till att bromsa åderförkalkningen och minska risken för syrebrist i hjärtmuskeln.
Läs mer om läkemedelsbehandling vid kranskärlssjukdom.
Viktigt med en hälsosam livsstil
Du kan själv minska risken för att drabbas igen.
Hjärt-kärlsjukdomar hänger ofta ihop med faktorer som rökning, ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet, obesitas – fetma och övervikt, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, diabetes och långvarig stress.
Du kan få stöd att ändra dina levnadsvanor
Ärftlighet kan spela roll, men livsstilen har störst betydelse. Därför är det viktigt att reflektera över dina vanor och vad som kan ha bidragit till din sjukdomen. Detta är något vi kommer prata mer om vid återbesök. Prata med din vårdkontakt om du vill ha stöd – det finns hjälp att få.
En hälsosam livsstil minskar också risken för andra sjukdomar, som stroke, vissa former av cancer och demenssjukdomar.
Riskfaktorer
Det finns flera faktorer som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Många av dem går att påverka genom förändrad livsstil eller behandling:
- användning av tobak och nikotin
- för lite rörelse och för mycket stillasittande
- ohälsosamma matvanor, till exempel mycket socker och mättat fett, och för lite fibrer, grönsaker, frukt, bär och fisk
- stress som påverkar dig negativt och otillräcklig sömn
- psykosociala och socioekonomiska faktorer, till exempel psykisk ohälsa, social isolering eller ekonomiska svårigheter
- höga blodfetter
- högt blodtryck
- diabetes eller förstadium till diabetes
- bukfetma
- ärftliga faktorer.
En hälsosam livsstil kan även minska den risk som kommer av ärftlighet.
Sluta använda tobaks- och nikotinprodukter
Om du röker eller snusar är det viktigt att du slutar med det.
Genom att sluta minskar risken för att drabbas ytterligare av hjärt-kärlsjukdom avsevärt, efter ett års rökuppehåll har risken halverats. Tobak och nikotin är särskilt olämpligt för dig med hjärt-kärlsjukdom eftersom det är giftigt för kroppen:
- Ger ökad puls och förhöjt blodtryck.
- Påverkar blodkärlen negativt. Kolmonoxid i tobaksrök minskar dessutom kroppens förmåga att ta upp syre, vilket gör det svårare för hjärtat att arbeta.
- Ger ett försvagat immunförsvar.
- Ger sämre resultat på din behandling, till exempel om du fortsätter röka efter en ballongvidgning.
- Försämrar chansen att överleva en akut hjärtinfarkt, då effekten av läkemedlet nitroglycerin, som vanligtvis används för att vidga kärlen, blir sämre.
- Ger ökad risk för komplikationer efter operation och sämre förutsättning för sårläkning.
- Ökar risken att få diabetes typ 2.
Tobaksrökning är enskilt den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Men nikotinprodukter som brunt och vitt snus samt e-cigaretter (vejp) har ofta ett högt nikotininnehåll, vilket gör dem mycket beroendeframkallande och svåra att sluta med.
Läs mer om rökning och snusning – så påverkas din hälsa.
Behöver du hjälp att sluta?
En del klarar att sluta röka eller snusa direkt. Andra behöver trappa ner eller ha hjälp med den fysiska abstinensen som nikotinbehovet orsakar. Tveka inte att ta hjälp för att sluta om du tycker att det är svårt.
Undvik långvarig stress – prioritera återhämtning
Stress kan ha många olika orsaker. Den kan till exempel bero på oro, höga krav på dig själv eller svårigheter på arbetet, i skolan eller hemma. Stress kan också uppstå efter en svår händelse eller om du har för lite att göra utan att ha valt det själv.
Stress är en del av livet. Vad som stressar och hur stressen känns är olika för olika personer. Det går inte alltid att undvika stress helt, men det viktiga är att hitta balans i livet och få återhämtning. Om du är stressad under en längre period eller stressar ofta kan det försämra livskvaliteten och öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Därför är stress en viktig aspekt att reflektera kring i din rehabilitering.
Mycket stress och oro kan också göra att du sover sämre. Sömn är en viktig del av återhämtningen eftersom kroppen och hjärnan får möjlighet att vila, bearbeta intryck och ladda ny energi.
Försök hitta sätt som hjälper dig att hantera stress och hjälper dig att varva ner. Avslappningsövningar, mindfulness eller andra lugnande rutiner kan hjälpa dig att varva ner, få lättare att somna och även ge ny energi.
När du får tillräckligt med återhämtning och sömn och rör på dig regelbundet blir kroppen mer tålig mot stress.
Fundera på vad som är viktigt för dig och prioritera det – både i arbetet och hemma. Ställ inte för höga krav på dig själv och se till att ha tid för vänner, familj och fritidsintressen.
Om du upplever mycket stress och har svårigheter att hantera den är det viktigt att du söker hjälp för det.
Läs mer om stress, mindfulness och olika avslappningsövningar.
Kroppsvikt och bukfetma – ät och drick hälsosamt
Att ha obesitas – fetma innebär en risk för din hälsa. Men det har viss betydelse var någonstans på kroppen fettet sitter. Det är sämre för hälsan att ha mycket fett runt magen än att ha mycket fett runt höfterna.
Fettet som finns inuti magen kallas bukfett. Det ligger innanför bukhinnan och runt organen i magen. Det är en annan sorts fett än det ytliga fettet som ligger under huden. Bukfettet är mer ohälsosamt och ökar risken för sjukdomar som diabetes typ 2 och hjärtinfarkt.
De vanligaste orsakerna till bukfetma:
- oregelbundna matvanor
- för stora portioner
- ofta äta eller dricka livsmedel som innehåller mycket socker
- ofta äta eller dricka livsmedel som innehåller så kallade snabba kolhydrater, det vill säga fiberfattiga och söta produkter så som exempelvis vitt bröd, godis och läsk.
Det är därför viktigt att du börjar äta och dricka hälsosamt. Stress kan vara en bidragande faktor, då stresshormonet kortisol kan öka fettlagring och påverka aptiten. Sömnen kan också påverka. För lite sömn kan göra att de hormoner som styr din hunger påverkas.
Läs mer
Oreglerat blodsocker innebär ökad risk
Ett förhöjt blodsocker ökar risken för åderförfettning och sjukdom i hjärtats kranskärl. Störningar i blodsockret är vanligt vid hjärtinfarkt. Många har haft rubbningar i blodsockerregleringen i flera år innan de får diagnosen typ 2-diabetes. Detta kallas prediabetes eller förstadium till diabetes. Det är vanligt att ett förhöjt blodsocker upptäcks först efter att hjärtinfarkten inträffat.
Det finns olika former av rubbningar mellan normal blodsockerreglering och diabetes:
- Fastehyperglykemi – kroppen har svårt att hålla blodsockret nere även i vila. Det upptäcks genom att mäta blodsockret (P-glukos) när du är fastande.
- Nedsatt glukostolerans/insulinresistens – kroppen har svårt att sänka blodsockret efter en måltid. Det kan bara upptäckas med ett glukosbelastningstest.
- Kroppen kan även ha svårt att reglera blodsockret generellt. Detta mäts genom ett så kallat långtidssocker (HbA1c), som visar om blodsockret har varit förhöjt under en längre tid.
Du kan ha ett eller flera av dessa tillstånd samtidigt. Risken för diabetes och hjärtinfarkt är störst om du har både fastehyperglykemi och nedsatt glukostolerans.
Det går att påverka utvecklingen av prediabetes och även diabetes typ 2. Ärftlighet spelar en roll, men levnadsvanor är avgörande. Genom att ändra hur du äter, rör dig och lever i vardagen kan blodsockret ofta återgå till normala nivåer.
Läs mer
Friskfaktorer
Fysisk aktivitet, sunda matvanor och god sömn är viktiga friskfaktorer.
Tips för livsstilsförändringar:
- Börja gärna med att lägga till nya hälsosamma vanor och ta sedan stegvis bort sådant som påverkar hjärtat och hälsan negativt.
- Gör livsstilsförändringar tillsammans med närstående. På så sätt minskar risken för att falla tillbaka i gamla mönster.
- Ta hjälp av livsstilsverktyget – digitalt stöd som du kan använda på egen hand för att hitta och behålla hälsosamma vanor i vardagen. Hjälper dig att se hälsan i ett större sammanhang.
Fysisk aktivitet stärker hjärtat och minskar riskfaktorer
Ju mer du rör på dig, desto bättre mår hjärtat. Träning, vardagsmotion och rörelse stärker hjärtats muskulatur, förbättrar blodcirkulationen och gör kroppen mer motståndskraftig.
Många som har hjärt-kärlsjukdom oroar sig för att träna och tänker att det kan skada hjärtat. Men det är tvärtom, fysisk aktivitet:
- minskar risken för ytterligare hjärtproblem, till exempel hjärtinfarkt
- lindrar kärlkrampsbesvär
- förbättrar blodfetter, blodtryck och blodsocker
- minskar risken för blodpropp
- underlättar att hålla en hälsosam vikt.
Långvarigt stillasittande och inaktivitet är däremot skadligt för hjärtat på sikt.
Utöver de fysiska hälsovinsterna gör träning många gånger att du mår bättre i allmänhet, orkar mer, sover bättre och får lättare att hantera stress och oro. Det beror bland annat på att stresshormoner förbrukas, hjärnan får mer syre och att kroppen frigör endorfiner som ger välbefinnande.
Hitta en träningsform som passar dig
Börja träna så snart som möjligt. Om det känns svårt att komma i gång med träningen kan du börja med något som känns enkelt. Försök gärna att hitta träningsformer som du tycker är roliga, så att du blir motiverad att fortsätta motionera. En bra start är en rask promenad tre gånger i veckan.
Om du känner ett motstånd mot att röra på dig, exempelvis om du är trött eller inte på humör, kan du kanske träna ett lugnare eller kortare pass än vanligt. Varje steg och minut räknas.
Försök vara fysiskt aktiv varje dag
Målet är minst 30 minuters fysisk aktivitet om dagen och att undvika långvarigt stillasittande.
Det är bra att låta kroppen vänja sig vid ansträngning:
- starta lugnt, värm upp 5–10 minuter
- öka successivt intensiteten
- avsluta med nedvarvning, ungefär lika länge som uppvärmningen.
Med träning på en lagom nivå blir du varm och lite svettig men kan ändå fortsätta utan besvär. Du kan även träna högintensivt, så länge du inte får ont.
Läs mer om fysisk aktivitet och träning.
Hälsosamma matvanor
Vad du väljer att äta, hur mycket och hur ofta du äter påverkar hur du mår. God mat är viktig för livskvalitén. Men det är också viktigt att maten ger dig den energi och de näringsämnen du behöver.
Medelhavskost har i forskning visat sig minska risken för hjärt- kärlsjukdomar. Den innehåller mycket grönsaker, baljväxter, frukt och bär, liksom nötter, frön, raps- och olivolja, fisk och skaldjur, men små mängder rött kött.
Genom att äta medelhavskost får du i dig mycket vitaminer, mineraler och fibrer. Fibrerna mättar och håller i gång magen och bidrar till en tarmflora som är bättre för hälsan.
Så äter du hälsosamt
Njut av att äta det som gör kroppen gott.
- Ät lagom mycket. Det vill säga, ät så många kalorier som du gör av med. Äter vi mer än vad som förbrukas lagras överskottet som fett.
- Undvik, eller ät enbart lite, sötsaker så som godis, kaffebröd och glass. Minska särskilt på läsk och andra söta drycker.
- Ät mycket grönsaker, frukt och bär, minst 500 gram om dagen. Det motsvarar två frukter samt två nävar med grönsaker, rotfrukter och baljväxter. Välj gärna grova grönsaker som rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli, bönor och lök.
- Ät fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan. Variera mellan feta och magra sorter.
- Välj fullkorn när du äter pasta, bröd, gryn och ris.
- Minska på fett från mejerivaror så som smör, ost och grädde.
- Ät mindre mängd rött kött och chark, max 350 gram tillagat rött kött i veckan. Endast en mindre del bör vara chark.
Läs mer
Sömn
När du sover får kroppen och hjärnan möjlighet att återhämta sig och bearbeta intryck.
När du sover varvar kroppen ner:
- blodtrycket sjunker
- pulsen och kroppstemperaturen blir lägre
- andetagen blir färre
- musklerna slappnar av
- aktiviteten i hjärnan förändras, minnen lagras och ny kunskap och nya intryck bearbetas.
Under sömnen förändras även aktiviteten i flera av kroppens system. Kroppen ägnar sig mer åt att vila och bygga upp, än åt att vara aktiv och bryta ner.
Att du sover tillräckligt många timmar med bra sömnkvalitet kan därför också minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Sömnen är också viktig för att du ska orka vara fysiskt aktiv och lättare kunna hantera stress och oro.
Så länge du känner dig pigg och fungerar bra på dagtid får du tillräckligt med sömn. Men om du sover för lite, är mycket trött under en längre period och fungerar sämre i vardagen kan du behöva hjälp.
Läs mer
Tillbaka till den nya vardagen
Att vara med om en hjärtinfarkt eller få besked om kärlkramp är för de flesta omskakande. När man ska återgå till vardagsrutinerna kommer ofta många känslor och funderingar. Men också både existentiella och praktiska frågor.
Oro och nedstämdhet
Det är vanligt att känna oro och fundera över både livet och döden. Många blir nedstämda eller känner olust och irritation, medan andra blir eftertänksamma och gråtmilda. För de flesta går det här över inom några veckor. För vissa kan nedstämdheten däremot utvecklas till en depression.
För att minska risken för depression är det bra att komma i gång med vardagen så snart som möjligt, till exempel med arbete, vardagssysslor och fysisk aktivitet.
En depression kan försvåra återhämtningen eftersom det blir svårare att komma i gång med rehabilitering, medicinering och livsstilsförändringar. Sök därför hjälp tidigt om du känner dig nedstämd eller deprimerad.
Läs mer
Sexuellt samliv
Närhet och sex är bra för hälsan. Samlag innebär ingen skadlig belastning på hjärtat, vare sig för kvinnor eller män.
Om du klarar att gå uppför några trappor utan att få ont i bröstet klarar du i de flesta fall ett samlag. Puls och blodtryck återgår oftast till det normala inom några minuter. Redan en vecka efter en hjärtinfarkt kan du därför återuppta sexlivet, om du har lust.
Problem med sexlivet
Det är vanligt att sexlivet påverkas efter en svår sjukdom. Det kan handla om minskad lust, oro eller nedsatt förmåga.
Vid kranskärlssjukdom drabbas alla kroppens blodkärl, även de i könsorganen. Det kan försämra kroppens reaktion på sexuell stimulering. Hos män kan erektionsproblem – svårighet att få stånd – ibland vara det första tecknet på åderförfettning.
För män finns behandling mot erektionsproblem, oftast läkemedel. De påverkar inte hjärtats funktion eller blodflödet i kranskärlen. Men de får inte kombineras med nitroglycerinpreparat eftersom det kan orsaka kraftiga blodtrycksfall.
Hos kvinnor kan torra och sköra slemhinnor ge smärta vid samlag. Då kan slidgel eller östrogenpreparat hjälpa. Dessa går bra att använda även vid kranskärlssjukdom.
Om du har frågor om sexlivet eller om läkemedel, kan du prata med din vårdkontakt.
Läs mer
Alkohol
Måttligt drickande innebär inga överdrivna risker för hjärtat, däremot kan alkohol höja blodtrycket. Det kan i sin tur orsaka stroke och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Alkohol innehåller också många kalorier, vilket påverkar dig som vill gå ner i vikt.
Den som dricker mycket eller ofta blir berusad löper större risk att få problem med hjärtat, eftersom alkohol kan orsaka högt blodtryck, rytmrubbning, hjärtförstoring och hjärnblödning. Hur mycket man kan dricka innan kroppen tar skada är individuellt.
Behöver du hjälp att dricka mindre, eller sluta dricka helt? Det finns hjälp att få.
Läs mer på
Så påverkas kroppen av alkohol - 1177
Viktiga värden att ha koll på
För dig som drabbats av kranskärlssjukdom är det nu viktigt att hålla koll på följande värden:
- Vikt och bukfetma
- Blodfetter
- Blodtryck
- Blodsocker
Vikt och bukfetma
Vi rekommenderar att du använder midjemåttet för att bedöma huruvida din vikt är ohälsosam. Gör så här när du mäter din midja:
- Stå upp och lägg måttbandet vågrätt strax ovanför navelhöjd.
- Känn var övre delen på höftbenet och nedre delen av revbensbågen sitter.
- Lägg måttbandet däremellan.
- Stå så avspänt som möjligt med benen lite isär. Ta ett djupt andetag och andas ut precis innan du mäter.
- Mät utan att dra åt måttbandet.
Ju större midjemått desto högre risk för sjukdom
Risken för sjukdomar ökar redan vid ett midjemått på över 94 centimeter för män och över 80 centimeter för kvinnor.
Vid midjemått över 102 centimeter för män och över 88 centimeter för kvinnor är risken ännu större för olika sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdomar.
Läs mer om hur du bedömer din vikt.
Blodfetter
När man talar om blodfetter menar man oftast kolesterol och triglycerider. Dessa kan mätas med blodprov. Förhöjda blodfetter ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Hur höga värden du har beror bland annat på tobaks- och nikotinvanor, kost och fysisk aktivitet, samt ärftlighet. Förutom förbättrade levnadsvanor behövs ofta läkemedel för att sänka blodfetterna.
Vanligen mäts totalkolesterol, som är summan av olika sorters kolesterol. Eftersom de påverkar åderförfettning på olika sätt mäts även de enskilda komponenterna.
LDL-kolesterol, även kallat det onda kolesterolet
LDL-kolesterol transporterar kolesterol ut till kroppens celler. Det kan fastna i kärlväggarna och leda till åderförfettning, som i sin tur kan orsaka kärlkramp och hjärtinfarkt.
Målvärde: gärna lägre än 1,4 mmol/l.
Triglycerider
Triglycerider är kroppens energireserv. Den energi du inte använder lagras som triglycerider. Höga värden bidrar till åderförfettning. Du kan sänka dem genom att motionera mer, gå ner i vikt, äta mindre socker, öka intaget av fisk och minska alkoholkonsumtionen.
Målvärde: lägre än 1,7 mmol/l.
Apolipoproteiner
Kolesterolpartiklarna är bundna till proteiner som kallas apolipoproteiner. ApoB hör ihop med LDL-kolesterol och kan göra att det fastnar i kärlväggarna. Om du till exempel har höga triglycerider kan ApoB vara ett mer tillförlitligt mått än LDL-kolesterol.
Målvärde: gärna lägre än 0,65 g/l
Blodtryck
Blodtrycket varierar under dagen och med åldern. Om det är förhöjt under en längre tid kan det skada hjärtat, hjärnan och njurarna.
Därför är det viktigt att högt blodtryck behandlas. Motion, goda matvanor och vid behov viktminskning har en positiv effekt.
Målvärde: gärna lägre än 130/80.
Blodsocker
Förhöjt blodsocker ökar risken för kärlkramp och hjärtinfarkt. Vid både prediabetes och diabetes typ 2 kan blodsockret skada kärlväggarna.
Med bra kost, motion och en sund vikt förbättrar du kroppens förmåga att reglera blodsocker och minskar risken för diabetes typ 2 och ytterligare hjärt-kärlsjukdom.
Målvärden: P-glukos lägre än 6,1 mmol/l vid fastande. HbA1C lägre än 42.
Din läkemedelsbehandling
För många som har kärlkramp eller har fått en hjärtinfarkt kan det kännas ovant att behöva ta flera läkemedel, särskilt om man tidigare har varit frisk. Det kan också kännas märkligt att ta medicin när besvären har lindrats efter en behandling som återställt blodflödet i hjärtats kärl.
Då behöver du komma ihåg att orsaken till hjärtinfarkten, åderförfettningen, är en kronisk sjukdom som kräver långsiktiga och ihållande åtgärder. Därför är läkemedelsbehandlingen lika viktig som livsstilsförändringar. Även om du inte märker någon direkt effekt arbetar läkemedlen tillsammans för att bromsa åderförfettning och på så sätt minskar de risken för ny syrebrist i hjärtmuskeln.
Det är därför viktigt att du tar dina läkemedel regelbundet. Försök att ta dem vid samma tidpunkt varje dag. Kontakta din vårdgivare om du får besvärande biverkningar. Sluta inte med dina läkemedel utan att först ha pratat med läkaren som har ordinerat läkemedlet.
Läkemedel som förebygger blodproppar
Vid kranskärlssjukdom behandlas du ofta med två blodproppshämmande läkemedel, som också kallas blodförtunnande. De minskar risken för att få blodproppar och hjälper kroppen att lösa upp de som redan finns.
När du tar blodförtunnande läkemedel blöder du lättare än vanligt om du till exempel får ett sår eller en skada.
Läs mer om blodförtunnande läkemedel.
Läkemedel som sänker blodfetterna
Statiner är den vanligaste läkemedelsgruppen som används för att sänka blodfetter. De minskar mängden kolesterol som kroppen bildar. På så sätt bromsas åderförfettningen och risken för blodproppar minskar.
Ibland behöver statiner kombineras med andra läkemedel för att effekten ska bli tillräcklig.
Läs mer om läkemedel vid höga halter av blodfetter.
Läkemedel som avlastar hjärtat
Du kan få läkemedel som sänker blodtrycket eller pulsen, även om du inte hade högt blodtryck tidigare. De gör att hjärtat kan:
- arbeta lättare
- återhämta sig
- hantera en hjärtmuskelskada – hjärtinfarkt bättre.
Läkemedel mot högt blodtryck
När blodtrycket är högt får hjärtat arbeta hårdare. Det ökar risken för ytterligare hjärt-kärlsjukdom och även njurskador.
Om du har högt blodtryck kan du behöva läkemedel som sänker det. Ofta används en kombination av flera läkemedel som förstärker varandras effekt.
Läs mer om läkemedel vid högt blodtryck.
Läkemedel som lindrar kärlkramp
Kärlkramp behandlas nästan alltid med flera olika läkemedel. De kan lindra symtom som bröstsmärta och andfåddhet vid ansträngning, och samtidigt minska risken för hjärtinfarkt.
För att förebygga eller lindra kärlkrampsanfall används kärlvidgande läkemedel. De minskar belastningen på hjärtat och gör att syretillförseln förbättras.
Läs mer om läkemedel vid kärlkramp.
Vätskedrivande läkemedel vid hjärtsvikt
Vid hjärtsvikt orkar inte hjärtat pumpa så mycket blod som kroppen behöver. Läkemedel används för att underlätta hjärtats arbete och bromsa sjukdomsförloppet.
När blodcirkulationen försämras samlas vätska i kroppen. Det kan göra att du blir andfådd och svullen. Vätskedrivande läkemedel hjälper kroppen att göra sig av med överskottsvätska. Ofta behöver du kissa mer några timmar efter att du tagit medicinen.
Läs mer om läkemedel vid hjärtsvikt.
Att vara närstående
Även du som är anhörig påverkas när någon närstående får en hjärt-kärlsjukdom. Det är naturligt att känna oro och ha många frågor.
Det kan vara bra om du följer med på återbesök och informationsträffar. Som närstående kan du vara ett viktigt stöd i behandlingen. Du är också välkommen att kontakta behandlande mottagning vid frågor eller oro.
Gör livsstilsförändringar tillsammans
För att minska risken för ytterligare hjärt-kärlsjukdom behövs ofta livsstilsförändringar. Det är lättare att ändra vanor om ni gör det tillsammans.
Ni kan till exempel vara fysiskt aktiva ihop, äta mer hälsosamt och sluta med tobak och nikotin om ni röker eller snusar.
Prata och hjälps åt i den nya situationen
Oro och nedstämdhet är vanliga reaktioner hos den som drabbats. Som närstående är det bra att känna till att sådana reaktioner är naturliga.
Under tiden på sjukhuset märks det inte alltid, men när ni kommer hem kan vardagen kännas tyngre. Även små motgångar och påfrestningar kan vara svåra att hantera.
Försök att prata öppet om känslor och tankar. Det kan hjälpa er att bearbeta det som hänt och hitta balans i den nya situationen.
Vård, stöd och hjälp
Kontaktuppgifter till Region Kalmar läns hjärtmottagningar:
- Medicinavdelning 4 Västervik – hjärtmottagning
- Medicinmottagningen Oskarshamn
- Hjärtmottagningen Kalmar
Hör gärna av dig vid frågor om din sjukdom, behandling eller livsstilförändringar.
För mer kunskap och stöd i din rehabilitering:
- Region Kalmar läns digitala hjärtskola för dig med kranskärlssjukdom.
- Riksförbundet HjärtLung Din hälsa – tips och råd för dig och dina närstående för ett fortsatt bra och hälsosamt liv.
- Hjärt-Lungfonden Din hälsa – om riskfaktorer och friskfaktorer, forskning om levnadsvanor för ett längre och friskare liv.