Brutet lårben hos barn

När barnet har brutit lårbenet gör det mycket ont. Därför brukar hen vilja hålla benet stilla. Det gör framför allt ont om barnet eller någon annan försöker röra på benet eller klämmer på det.

Barnet bör röra så lite som möjligt på benet. Det är viktigt att ha ett stöd under lårbenet om hen måste förflyttas.

Kontakta genast en akutmottagning om barnet har mycket ont efter att ha fallit, inte vill röra på benet eller låta någon annan känna på det.

Ring 112 eftersom det är bäst för barnet att åka i ambulans till sjukhuset.

I ambulansen brukar lårbenet hållas helt stilla med hjälp av speciella madrasser. De blåses upp så att benet ligger helt inpackat och inte kan röras, vilket minskar smärtan.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vissa mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

En elastisk binda gör inte att barnet får mindre ont. Men ibland kan det kännas bättre om barnet lägger benet med knät lätt böjt över en mjuk kudde.

När barnet skadar lårbenet kan hen behöva sövas innan behandlingen. Därför är det viktigt att barnet inte äter något efter skadan. Annars finns en risk att hen kräks under narkosen och att innehållet i magsäcken hamnar i lungorna och orsakar andningsbesvär. Om barnet inte är fastande förlängs väntetiden till dess att läkaren kan göra något.

Du kan ge barnet receptfria smärtstillande läkemedel med paracetamol även om hen ska vara fastande. Läkemedlen finns i olika former och dosen kan anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen. Om du ger barnet tabletter ska de sköljas ner enbart med lite vatten.

Lårbenet är kroppens längsta ben. Den översta delen av lårbenet kallas lårbenshalsen och består av en kula som går in i höftleden.

Både barn och vuxna kan bryta lårbenet vid olyckor. Men det växande barnskelettet och det vuxna, färdiga skelettet får olika typer av skador.

Några skillnader mellan barn och vuxna:

• Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barn är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada än vuxna.
• På grund av att skelettet är mjukare får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
• Eftersom barn växer är delar i skelettet mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få förskjutningar, så kallade epifysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
• Barnets skelett bygger om sig när hen växer. Därför behöver felställningar efter benbrott i lårbenet inte alltid läggas tillrätta eller opereras. Hos barn rättas felställningar till av sig själva, medan vuxna som har samma felställningar oftast måste behandlas.
• Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.

Benbrottet läker

Läkningen av det brutna benet sker genom att det bildas nytt, mjukare ben runt benbrottet. I början kan det kännas som en hård knöl på lårbenet, men det mjukare benet ombildas så småningom till vanlig benvävnad.

Läs mer om skelett och leder.

Barnet får en spruta med smärtstillande läkemedel om läkaren misstänker att hen har brutit lårbenet. Sedan görs en röntgenundersökning. Det gör inte ont att ta röntgenbilder, men det kan göra ont när läkaren känner på lårbenet.

Barnet får ligga stilla på ett särskilt röntgenbord och flera bilder tas uppifrån och i sidled. Bilderna visar om skelettet är skadat och om det har någon felställning, det vill säga om benbitarna ligger fel.

Som förälder eller närstående kan du vara med barnet under hela undersökningen, men du måste ta på dig ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.

Vilken typ av behandling som barnet får beror på barnets ålder, storlek, vikt, var skadan sitter och hur felställt lårbenet är. Ett spiralformat brott mitt på lårbenet är vanligast.

Barnet sövs och lårbenet rättas till

Först brukar barnet få bedövningssalva på huden i armvecket eller på handen. Salvan får verka i ungefär en timme. Därefter sätts en nål med en tunn plastslang in i ett blodkärl, antingen på handen eller i armvecket. Någon gång kan barnet ha så ont att hen behöver smärtstillande läkemedel i blodet genast. Då används inte bedövningssalva eftersom det tar för lång tid innan den verkar.

När barnet ska sövas sprutas sömnmedel och bedövningsmedel in i den tunna plastslangen. Ibland sövs hen genom att först andas in sömnmedel genom en andningsmask. Därefter sätts den tunna slangen in i armen så att barnet kan få mer sömnmedel.

Som förälder eller närstående får du följa med in i operationssalen och vara med tills barnet somnar. En narkosläkare och en sköterska ser till att barnet mår bra och inte har ont under behandlingen.

När barnet blivit sövd kan läkaren rätta till och stabilisera felställningen på benet.

Barnet vaknar

När läkaren har lagt benbrottet till rätta körs barnet i sin säng till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar.

Som förälder eller närstående kan du sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa när de vaknar.

Små barn behandlas med ett häftsträck

Barn under två år kan ibland få gips, men de allra flesta barn som väger mindre än 15 till 20 kilo brukar behandlas med hjälp av ett så kallat häftsträck.

Benen fixeras med klisterremsor. Barnet får då ligga på rygg i en säng med en speciell ställning som oftast håller båda benen rakt upp i luften. Med ställningen uppnås ett stabilt läge medan läkningen pågår.

Barnet får ligga i sängen med häftsträck i mellan tre och fyra veckor. Exakt hur länge beror på ålder och hur läkningen går. Ju yngre barnet är desto kortare tid. Under den första veckan kan det göra lite ont när barnet rör sig. Barnet kan då behöva få smärtstillande läkemedel.

Under tiden följs läkningen av lårbenet med hjälp av röntgenundersökningar. Hur många gånger barnet behöver undersökas beror på hur benbrottet ser ut och hur det läker.

Många sjukhus har möjlighet att ordna så att barnet efter ungefär en vecka kan ligga hemma med häftsträcket. Hen behöver då bara komma till sjukhuset för röntgenundersökningar.

Större barn kan få en sträckpinne inopererad

Större barn som väger mer än 20 kilo brukar få en annan form av sträckbehandling. Barnet får då en smal metallpinne inopererad genom lårbenet nära knäleden.

Även under den här behandlingen ligger barnet på rygg i en säng med en speciell ställning.

Barnet måste ligga i sängen mellan fyra och sex veckor, medan benbrottets läge och läkning följs med hjälp av röntgenundersökningar. Hen får smärtstillande läkemedel så länge det är nödvändigt.

Sträckpinnen tas så småningom bort utan att barnet sövs, men med lokalbedövning. Sedan får barnet ligga kvar i sängen ytterligare en tid beroende på hur brottet i lårbenet har läkt.

Operation av lårbensbrott

Sträckbehandling hos lite större barn innebär minst en månad till sängs. Därför är det nu vanligt att barn som är äldre än fyra till sex år opereras för att slippa ligga i sträckbehandling.

Vid operationen stabiliseras benbrottet så att barnet slipper ligga till sängs under läkningen. Då kan hen belasta benet och förflytta sig själv med kryckor. Därmed kan barn ofta komma tillbaka till skolan redan efter ett par veckor.

Benbrottet kan fixeras med metallstift som placeras inne i benet, med en yttre fixationsram eller med plattor. Vilken metod som väljs beror oftast på hur benbrottet ser ut.

Det kan vara jobbigt att ligga stilla

Att ligga stilla i en säng kan kännas jobbigt för barnet. Men de flesta barn brukar vänja sig efter de första dagarna. Barnet kan till exempel ligga och läsa, rita eller titta på teve.

Du kan tvätta barnet med en tvättlapp. Barnet får använda sig av ett bäcken när hen behöver kissa och bajsa.

När behandlingen är färdig och barnet slipper specialställningen gör det inte längre ont i lårbenet. Men under de första dagarna kan det ändå vara besvärligt med omställningen. Det brukar ta flera veckor innan barnet kan gå eller springa igen som innan olyckan.

Ingen speciell träning behövs efteråt

Det är sällan en skada på lårbenet kräver speciell träning efter att häftsträck eller metallpinne har tagits bort. Barn bör undvika fysiskt krävande aktiviteter under fyra till sex veckor efter avslutad behandling. Under den tiden finns det en ökad risk för ett nytt benbrott.

Den dagliga leken med kompisar gör att de flesta barn inte behöver någon fysioterapi. Vardagliga rörelser brukar räcka för att styrkan och rörligheten ska komma tillbaka.

Barnet kan vara med igen på idrottslektioner eller andra fysiska aktiviteter efter fyra till sex veckor.

Du kan vanligtvis få kryckor på den vårdcentral eller akutmottagning du kontaktade första gången. När barnet inte längre behöver gå med kryckorna ska du lämna tillbaka dem på närmaste vårdcentral.

Barn under sex års ålder kan för det mesta inte gå med kryckor och kan då behöva använda en rollator eller rullstol i stället. En sådan finns att hämta på hjälpmedelscentralen efter remiss från en läkare.

Det är svårt att förebygga ett lårbensbrott. Läs mer om barnsäkerhet och om hur man kan minska risken för fallskador.

Fysisk aktivitet och bra kost kan ge starkare skelett

Du kan förebygga benbrott genom att hålla ditt skelett starkt genom hela livet. Du lägger en god grund för ett bra skelett om du rör på dig regelbundet.

Uppbyggnaden av skelettet kräver bland annat kalcium och D-vitamin. En hälsosam kost som innehåller grönsaker och mjölkprodukter ger tillräckligt med kalcium. D-vitamin bildas naturligt i huden när du är ute i dagsljus.

Du bygger upp ditt skelett genom att röra på dig och använda benen. Om du är äldre kan du stärka dina muskler och förbättra din balans genom att röra på dig en stund varje dag, till exempel med en promenad eller någon annan fysisk aktivitet.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Så kan du förbereda barnet hemma

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.