VANLIGA BESVÄR OCH SJUKDOMAR HOS BARN

Krupp

Krupp orsakas av en virusinfektion. Barn som har krupp får ofta en skällande hosta och en väsande eller pipande andning. Det finns flera saker du kan göra själv för att minska besvären hos barnet. Ibland behöver barn med krupp även få annan behandling för att underlätta andningen.

Symtom vid krupp

Krupp brukar ge ett eller flera av följande besvär:

  • Barnet får en skällande hosta.
  • Det piper eller väser när barnet andas, särskilt när barnet andas in.
  • Barnet får ansträngd andning.
  • Barnet blir hes.

Innan kruppbesvären börjar kan barnet ha haft vanliga förkylningssymtom i någon eller några dagar. Besvären kan också komma plötsligt, utan att barnet har haft några förkylningssymtom.

Vanligast på kvällen

Besvären vid krupp beror på att stämbanden och området nedanför stämbanden har blivit svullna. När barnet ligger ner ökar svullnaden. Därför kommer ofta kruppbesvären på kvällen när barnet ska sova eller har sovit en stund.

Besvären startar ofta direkt med skällande hosta och att det piper eller väser när barnet andas in. När barnet kommer upp i sittande eller stående ställning brukar besvären minska.

Kruppbesvären brukar pågå i ett till två dygn, och sällan längre än en vecka. Vissa barn har besvär även på dagen, även om besvären oftast är värre på natten.  

Krupp kan vara obehagligt både för barnet och för dig som vuxen. Men det är ovanligt att krupp leder till allvarliga besvär.

Svårare besvär med andningen

Ibland kan besvären hos barnet bli svårare. Var uppmärksam på barnets andning och hur hen mår i stort.

Vid svårare besvär med ökande andnöd ser det ansträngt och jobbigt ut när barnet andas. Andningen blir snabbare och hjärtat slår fortare. Huden mellan revbenen och kring nyckelbenen kan dras inåt när barnet andas in.

Vid mycket svåra besvär kan barnets läppar och fingrar blir blåfärgade. Det är ett tecken på syrebrist. Barnet blir då också mycket trött och orkeslös. Allmän blekhet och svaghet hos barnet är också allvarliga tecken. 

När och var ska jag söka vård för barnet?

Ofta räcker det med det du kan göra själv om ditt barn har skällande hosta, lättare andningsbesvär och mår bra i övrigt. Men i vissa fall ska du söka vård för ditt barn.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har ett eller flera av följande besvär:

  • Barnet har andningsbesvär som inte lättar inom cirka 15–30 minuter.
  • Barnet får hög eller snabbt stigande feber och blir allt mer uttröttad.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Ring 112 om barnet har ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet har mycket svårt att andas.
  • Barnets läppar och fingrar blir blåfärgade.
  • Barnet blir mycket trött, blek och är allmänt svag i kroppen.
  • Barnet har mycket svårt att andas, kan inte svälja sin saliv och dräglar.

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker du kan göra själv för att minska kruppbesvären och underlätta för barnet.

  • Ofta brukar det räcka om barnet får komma upp och sitta i din famn eller stå upp. Det gör att svullnaden i slemhinnan minskar.
  • Trösta och lugna barnet. Det är vanligt att barnet är oroligt, skriker eller gråter och då blir besvären värre. Försök också att behålla lugnet själv, så att du bättre kan trösta barnet.
  • Låt barnet andas sval luft, till exempel vid ett öppet fönster, på balkongen eller på altanen. Sval luft kan minska svullnaden i slemhinnorna.
  • Försök få barnet att dricka, eftersom dryck kan lindra hostan.
  • Du kan ge nässprej om barnet är täppt i näsan. Det kan göra det lättare för barnet att andas.

När andningen har blivit bättre och barnet ska sova kan du höja huvudändan på barnets säng för att minska risken för att besvären ska komma tillbaka. Enklast är att bädda med extra kuddar vid huvudändan. Lägg kuddarna under madrassen så glider de inte undan.

Barn kan få svårt att äta och dricka på grund av halsont efter hostan. Då kan du ge barnet smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol. Läs mer om receptfria läkemedel för barn här.

Undersökningar

Oftast behöver läkaren inte göra några särskilda undersökningar av barnet, förutom en vanlig kroppsundersökning. Att ta prover kan göra barnet upprörd, vilket ökar besvären. Därför undviks provtagning om det inte är absolut nödvändigt.

Undersökningar av andra orsaker

Om det finns misstanke om andra orsaker till symtomen kan ytterligare undersökningar behöva göras, exempelvis blodprov och röntgen av lungorna.

Behandling

Får barnet allvarligare besvär kan hen få behandling på en akutmottagning eller sjukhus för att minska svullnaden och underlätta andningen.

Behandling med kortison och adrenalin

Krupp kan behandlas med kortison i tablettform. Tabletterna löses upp i lite vatten. Som ett alternativ till tabletter kan barnet få andas in kortison. Kortison minskar inflammationen och svullnaden i luftrören.

För att svullnaden ska minska snabbare och det ska bli lättare att andas kan barnet få andas in adrenalin. Adrenalin är ett hormon som drar ihop blodkärlen vilket i sin tur minskar svullnaden i luftrörens slemhinnor. Biverkningarna av adrenalin är att hjärtat slår snabbare och att blodtrycket ökar, men det går snabbt över.

Barn som har fått adrenalin brukar få stanna kvar på sjukhuset en stund för att se om behandlingen hjälper och om effekten håller i sig.

Behandling med läkemedel som andas in behövs framför allt om barnet har en väsande eller pipande andning även när det vilar och tar det lugnt. Vid svårare andningsbesvär får barnet även syrgas.

Ibland behövs mer behandling

Om behandlingen inte hjälper brukar barnet bli inlagd på en barnklinik för fortsatt behandling.

Eftersom krupp orsakas av en virusinfektion kan den inte behandlas med antibiotika.

Vad är krupp?

Krupp är en sjukdom som orsakas av vanliga förkylningsvirus. Det finns flera olika typer av virus som kan ge upphov till krupp. Vanligast är en sort som kallas för parainfluensavirus. Andra orsaker är till exempel influensavirus och RS-virus.

Sjukdom hos yngre barn

Krupp är vanligast på hösten och vintern. Det är framför allt barn mellan sex månader och tre år som får sjukdomen. Krupp är vanligast kring tvåårsåldern. När barn blir äldre brukar kruppbesvären minska, och i åldern fem–sex år har besvären oftast försvunnit.

Vissa barn får ofta kruppbesvär vid en virusinfektion. Andra barn får besvär någon enstaka gång.

Krupp, pseudokrupp eller falsk krupp?

Krupp kallas ibland också för falsk krupp eller pseudokrupp. Tidigare kallades den allvarliga sjukdomen difteri för äkta krupp. Difteri är mycket ovanligt i Sverige i dag eftersom vaccin mot sjukdomen ingår i vaccinationsprogrammet för barn.

Hur kan jag minska risken för krupp?

Det är bra att höja huvudändan i sängen när barnet blir förkylt, om barnet tidigare har haft kruppbesvär. Då minskar risken för att luftrören ska svullna.

De olika virus som kan orsaka krupp är så vanliga att själva smittan är svåra att undvika. Smittan sprids framför allt genom direktkontakt från hand till mun. Den kan även spridas genom luften med små droppar, när någon till exempel hostar. 

Barn som utsätts för tobaksrök i omgivningen blir lättare förkylda, så undvik att röka i närheten av barn.

Vad händer i kroppen?

Krupp beror på att ett virus har infekterat barnets slemhinnor i halsen och luftrören. Infektionen leder till en inflammation och slemhinnorna svullnar. Ibland skapar infektionen även en förkylning, men det behöver inte vara så.  

Svullnad nedanför stämbanden

Vissa barn får en mer kraftig inflammation på stämbanden, delar av struphuvudet och strax nedanför stämbanden. Det påverkar luftflödet så att barnen får en väsande eller pipande andning. Barnet får svårt att andas om svullnaden blir kraftig. Svullnaden kring stämbanden gör också att barnet blir hes.

En av orsakerna till att det framför allt är yngre barn som får krupp är att luftrören är smalare ju yngre barnet är. Därför kan redan en liten svullnad av slemhinnan leda till att det blir svårt för luften att passera.

Påverka och delta i vården

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Informationen ska gå att förstå

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan