Bäckensmärta under graviditeten – foglossning
Under graviditeten förändras kroppen och bäckenets leder blir mer rörliga. Det kan öka belastningen på muskler och leder i bäcken och rygg och orsaka smärta. Med rätt stöd går det ofta att lindra besvären.
Bäckensmärta under graviditeten kallas ofta för foglossning. Men fogarna i bäckenet lossnar inte utan blir mer rörliga.
Även om bäckensmärta kan göra väldigt ont skadar den varken dig eller barnet.
Den här texten finns också på lättläst svenska samt översatt till flera språk.
Symtom
Alla gravida kan få ont i bäckenet, oavsett om du är vältränad, otränad, gravid för första gången eller om du väntar barn igen. Risken ökar om du ofta lyfter tungt, har skadat bäckenet eller har haft ont i rygg eller bäcken tidigare.
För de flesta börjar bäckensmärtan mitten av graviditeten, men den kan komma tidigare eller senare.
Här kan du ha ont:
- nedre delen av ryggen
- i skinkorna och baksidan av låren
- i höfterna och/eller över blygdbenet och ner mot ljumskarna.
Smärtan kan
- vara molande, huggande eller ilande
- flytta sig från sida till sida.
En del har bara lite ont. En del påverkas mer. Du kan få svårt att
- gå i trappor eller att gå över huvud taget. Det kan kännas som att ett ben låser sig
- lyfta, böja eller vrida kroppen.
De flesta som får bäckensmärta har kvar besvären hela graviditeten. Smärtan är ofta lindrigare på morgonen och kan öka under dagen, särskilt om du har varit mycket aktiv.
Hur ont det gör kan variera. Vissa har bara lite ont men andra har mer besvär. Du kan få mer ont vid vissa aktiviteter, till exempel när du vänder dig om i sängen, går i trappor eller sitter på golvet.
En del upplever ökad smärta vid vaginalt samlag. Att anpassa ställningen efter vad som känns bekvämt, till exempel genom att ligga på sidan kan hjälpa.
Vad kan jag göra själv?
Besvären kan variera från person till person. Det som hjälper en person kanske inte hjälper en annan. Gör det som känns bäst för dig och pröva dig fram.
Råd för att få mindre ont
Här är några råd som kan hjälpa:
- Växla ofta mellan att sitta, stå, ligga och att röra på dig.
- Ta hjälp från omgivningen när du har ont. Överansträng dig inte.
- Knyt en sjal runt höfterna eller använd ett så kallat bäckenbälte.
- Hjälp musklerna att slappna av. Värme och massage över skinkorna kan hjälpa.
När du går
Det kan kännas bättre om du gör så här när du går:
- Ta korta steg.
- Välj hellre flera korta promenader än en lång.
- Använd bekväma skor som ger bra stöd.
- Ta ett steg i taget om du måste gå i en trappa. Sätt fötterna på samma trappsteg innan du tar nästa steg.
När du står
Tänk på det här när du står:
- Stå med hela foten i golvet och fördela tyngden jämnt på båda fötterna när du står.
- Undvik att stå på ett ben, till exempel när du klär på dig.
När du ligger ner
Gör så här:
- Lägg en kudde mellan knäna om du sover på sidan, för att avlasta bäckenet.
- En tunn kudde under magen kan också kännas skönt.
- När du ska resa upp, vänd dig till sidan med benen tätt intill varandra och skjut dig upp med hjälp av armbågen och handen.
När du sitter
Tänk på det här när du sitter:
- Ha stöd i svanken när du sitter, till exempel en kudde.
- Undvik att sitta med benen i kors.
Rörelse och träning
Rörelse och träning kan göra att du får mindre ont. Gör så här:
- Anpassa rörelser och träning till vad du orkar och klarar av.
- Undvik att hoppa, springa och lyfta tungt.
När och var ska jag söka vård?
De allra flesta med bäckensmärta behöver inte vård. Det brukar hjälpa att följa råden om vad du kan göra själv.
Men även om du följer råden är det bra att berätta för barnmorskan om du har ont. Då kan hen se om du behöver mer hjälp och stöd.
Kontakta en fysioterapeut om du fortfarande har ont i nedre delen av ryggen tre månader efter förlossningen.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom och råd om vad du kan göra själv.
Sök vård hos fysioterapeut eller arbetsterapeut i Kalmar län
Det finns fysioterapeuter och arbetsterapeuter på ett flertal mottagningar utspridda över hela länet. Du kan själv söka vård och behandling utan remiss från till exempel en hälsocentral eller privat läkarmottagning.
För att söka vård och behandling hos fysioterapeut och/eller arbetsterapeut kan du:
- ringa 0480-42 15 33, telefonnumret gäller hela Kalmar län och kan nås dagtid helgfria vardagar
- använda 1177 e-tjänster. På de flesta av distriktsrehabiliteringens mottagningar kan du logga in på 1177.se och använda e-tjänsten egenremiss/egenanmälan. Läs mer om att logga in på 1177.se.
Efter en första bedömning kan du erbjudas rådgivning, ett video- eller telefonsamtal eller ett fysiskt besök på mottagning. Dina behov och förutsättningar avgör vad som blir bäst.
Du hittar mottagningar och fler kontaktuppgifter via Hitta vård: distrikstrehabilitering.
Du kan också söka vård och behandling hos privata mottagningar som erbjuder fysioterapi och/eller arbetsterapi: privata vårdgivare som Region Kalmar län har avtal med.
Filmade föreläsningar om smärta i rygg och bäcken under graviditet
Föreläsningarna handlar om vad som händer i kroppen under en graviditet, varför du kan få ont i ryggen och bäckenet, vad du kan göra för att lindra smärtan och hur du kan träna trots att det gör ont.
Undersökningar och utredningar
Bäckensmärta är vanligt under graviditet och brukar inte utredas med röntgen, ultraljud eller magnetkamera. Behandlingen beror på hur mycket besvär du har.
Behandling
En fysioterapeut, kiropraktor eller en naprapat kan undersöka dig och hjälpa dig att må bättre.
Den viktigaste delen i behandlingen är träning och fysisk aktivitet. Fysioterapeuten, naprapaten eller kiropraktorn provar ut ett träningsprogram som är anpassat för dig. Du kan även få hjälp med att komma i gång. Därefter får du fortsätta med träningsprogrammet på egen hand.
Ibland behöver du hjälpmedel
Du kan också få information om vilka hjälpmedel som finns för att underlätta vardagen. Till exempel följande:
- bäckenbälte
- sittkudde
- TENS
- duschbräda
- toalettförhöjare
- kryckor
Läs mer om Att få hjälpmedel.
Akupunktur
Akupunktur kan ge god smärtlindring, särskilt i kombination med muskelstabiliserande träning.
Värktabletter har liten effekt
Du ska alltid vara försiktig med läkemedel när du är gravid eller ammar. Värktabletter har en begränsad effekt. Om du ändå behöver smärtstillande läkemedel, ta mediciner som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.
Vad beror bäckensmärta på?
När du är gravid ökar rörligheten i kroppens leder, framför allt i bäckenets leder och fogar. Det är för att bäckenet ska bli mer rörligt och kunna vidga sig under förlossningen, så att barnet kan passera och födas genom slidan.
Magen växer, och du svankar ofta mer. Det ökar belastningen på muskler och leder i bäckenet och ryggen.
Varför gör det ont?
Kroppen använder de djupa musklerna i mage och rygg för att hålla bäckenet stabilt. Om de inte orkar ge tillräckligt stöd kan bäckensmärta uppstå.
De här sakerna kan tillsammans bidra till att du får ont:
- Bäckenet blir ostadigare.
- Kroppshållningen förändras.
- Du använder inte de djupa musklerna i magen och ryggen tillräckligt.
Ovanliga orsaker till bäckensmärta
Det finns en ovanlig, ärftlig bindvävssjukdom som kan öka risken för svår bäckensmärta. Den heter Ehlers-Danlos syndrom, EDS. Den gör bland annat lederna mer rörliga, huden mer elastisk och blodkärlen skörare.
Efter förlossningen
Bäckensmärtan brukar försvinna ganska snart efter att barnet är fött. De flesta mår bra igen efter ungefär tre månader, men några kan ha problem med vissa aktiviteter och rörelser längre.
Kroppen behöver tid att återhämta sig efter graviditeten. Fortsätt gärna att följa de råd du fick under graviditeten, särskilt de första veckorna.
Efter förlossningen kan du fortfarande ha ont i ryggen av andra orsaker. Musklerna belastas mer när du bär barnet, kör en tung vagn eller matar barnet i ställningar som gör att du spänner dig.
Om du blir gravid igen
Du kan få liknande besvär även nästa gång du är gravid. Men det finns saker du kan göra för att förebygga.
Det är viktigt att fortsätta träna för att muskler ska vara starka och klara av den ökade belastningen vid en ny graviditet.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.
Om du behöver tolk
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.