BEHANDLINGAR MED LÄKEMEDEL

Cytostatikabehandling

Cytostatika är läkemedel som är vanliga vid behandling av cancer. Behandlingen kan ha olika syfte. Det är vanligt med biverkningar. De kan ofta förebyggas eller lindras, och brukar gå över. Barn som fått behandling behöver komma på efterkontroller lång tid efter behandlingen.

Vad är cytostatika?

Cytostatika är ett samlingsnamn för flera läkemedel som hämmar cancerceller på olika sätt. Det finns ett 30-tal cytostatika som ofta används.

En del av läkemedlen förhindrar att cancercellerna blir fler. Andra läkemedel gör att cancercellerna förstör sig själva. Cytostatika påverkar även kroppens friska celler. Läs mer i kapitlet Vilka biverkningar kan jag få av cytostatikabehandling?

Det finns även andra sorters cellhämmande läkemedel som används vid cancer. De kallas ibland för målriktade läkemedel. De fungerar på andra sätt och kan ha andra biverkningar än vad som nämns i den här texten.

Jönköpings län

Så funkar cancerbehandling

I den här filmen får du kika in i cellerna när Eva Funck visar hur cytostatika, strålbehandling och operationer kan behandla cancer:

Hur används cytostatika?

Det är vanligt att få flera olika sorters cytostatika samtidigt eller efter varandra. Det gör behandlingen effektivare. Vilka läkemedel som används beror bland annat på vilken cancer det är.

Olika sorters cancer är olika känslig för cytostatika. Hur stor en cancertumör är har också betydelse. Behandlingen fungerar oftast bättre ju mindre och färre cancertumörer det är.  

En del får cytostatika som enda behandling. Det är vanligare att den kombineras med andra former av behandling, till exempel operation, strålbehandling eller målriktad behandling.

Förberedelser inför cytostatikabehandlingen

Det är vanligt att få en slang eller dosa kopplad till ett blodkärl före behandling med cytostatika som ska ges i blodet. Det är för att slippa få ett stick vid varje behandling. Dosan eller slangen tas bort när behandlingen är färdig.

Det finns olika sorters slangar och dosor, till exempel central venkateterpicc-line eller venport.

Före varje ny behandling får du eller barnet lämna ett blodprov som kan visa hur cytostatikan har påverkat blodvärdet eller exempelvis njurarna. Vikten kontrolleras, och på barn mäts även längden så att rätt dos cytostatika kan ges.

Annan behandling kan behövas för att förebygga biverkningar. Det kan vara kortison eller andra läkemedel för att minska risken för en allergisk reaktion, eller för att slippa må illa. Sådan behandling kan du också behöva efter behandlingen med cytostatika.

Du eller barnet kan behöva sluta med andra läkemedel, växtbaserade läkemedel eller naturläkemedel om de kan påverka effekten av behandlingen med cytostatika.

Var försiktig med alkohol eftersom det kan påverka leverfunktionen och därmed effekten av cytostatika.

Hur går behandlingen till?

Cytostatika ges ofta som dropp direkt i blodet. Det är vanligt att kunna lämna sjukhuset efteråt.

Det vanligaste är att få cytostatika som dropp direkt i blodet genom en slang eller dosa. Det kan ta mellan tio minuter och några timmar.

Du eller barnet kan göra andra saker under tiden, till exempel läsa, lyssna på musik eller titta på tv.

Behandlingen övervakas av en sjuksköterska. Säg till sjuksköterskan om något inte känns bra. Det ska till exempel inte göra ont att få droppet.

De flesta kan lämna sjukhuset direkt efter behandlingen. En del får stanna över natten om det behövs någon mer undersökning eller tilläggsbehandling.

Cytostatika som sprutor eller tabletter

En del cytostatika ges som en spruta. Det finns också cytostatika i form av tabletter. Ibland behövs inga sjukhusbesök för att få sådan behandling.

De flesta behandlas i kurer

De flesta får cytostatika i kurer. En kur innebär att få cytostatika till exempel en gång om dagen i några dagar. Kuren upprepas efter ett uppehåll som kan vara olika långt. Det är vanligt med en till tre veckor.

Syftet med uppehållet är bland annat att kroppens friska celler ska få tid återhämta sig. Cancercellerna har svårare att återhämta sig eftersom de redan från början fungerar fel. 

Det varierar hur många kurer som behövs. Det är vanligt med fyra till sex kurer och att hela behandlingen pågår i ungefär tre till sex månader.

Ibland är behandlingen intensivare och behöver pågå längre, till exempel vid akut leukemi.

Hur vet läkaren att behandlingen hjälper?

Det går inte att säga i förväg hur effektiv behandlingen är. Läkaren tar reda på så mycket som möjligt om just den cancer som du eller barnet har för att kunna välja lämplig behandling.

Men individuella skillnader kan göra att behandlingsresultatet blir olika för två personer som får samma behandling för samma sorts cancer.

Det är vanligt att bli undersökt med röntgen eller på andra sätt för att läkaren ska kunna följa hur effektiv behandlingen är.

Ibland fungerar inte behandlingen. Då kan läkaren byta cytostatika, eller föreslå någon annan behandling.  

Cytostatika på andra sätt

Ibland går det att få cytostatika direkt till den del av kroppen där cancern finns. Då kan doserna bli högre utan att biverkningarna blir besvärliga.

Vid urinblåsecancer kan du få cytostatika genom en tunn plastslang in i urinblåsan. Du kissar ut cytostatikan efter en till två timmar.

Ibland kan cytostatikabehandlingen ges i enbart en arm eller ett ben om du exempelvis har vissa former av malignt melanom eller sarkom. Det är en komplicerad behandling som kräver att blodcirkulationen ändras tillfälligt med hjälp av en hjärt-lungmaskin. Du är sövd medan du får behandling.

Vid vissa former av till exempel spridd tjocktarmscancer eller spridd äggstockscancer kan du få behandling med varm cytostatika som sköljs runt organen i magen. Du får behandlingen vid samma tillfälle som du blir opererad för att ta bort all synlig cancer. Du är sövd medan du får behandling.

Jönköpings län

Lindra och förebygga vanliga biverkningar

Infektionsrisk – lindra och förebygg symptom

En cytostatikabehandling kan göra dig känsligare för infektioner. Det är därför bra att tvätta händerna noggrant och regelbundet med flytande tvål. Desinficerande våtservetter kan användas när du inte har tillgång till tvål och vatten.

Försök undvika direktkontakt med personer som har någon infektion i kroppen.

Använd en mjuk tandborste när du borstar tänderna för att inte skada tandköttet. Du bör också använda handskar vid trädgårdsarbete.

Illamående och smakförändringar

En av biverkningarna vid cytostatikabehandling kan vara illamående och ibland även kräkningar. Du kan även uppleva att smaken på mat och dryck förändras. Risken för illamående beror främst på vilket eller vilka cytostatika du får och hur stora doserna är. Det finns vissa knep för att försöka förebygga och undvika illamående.

Du kan undvika att äta stora måltider timmarna innan behandlingen börjar samt under själva behandlingsdagarna. Att dricka lite extra vätska kan minska illamåendet.

Ät när du själv känner att du vill ha någonting och undvik att äta din favoritmat under behandlingsdagarna och de dagar du mår illa. Det finns en risk att du senare omedvetet kopplar ihop maträtten med illamående.

Ibland kan det kännas bättre att äta lite lättare mat, exempelvis filmjölk, fruktyoghurt, omelett, kräm, glass, smörgås, varm eller kall soppa.

Det är bra att äta små mål, men ofta, och tugga maten väl. Du kan dricka klara drycker så som juice, måltidsdricka och citronvatten.  

Det är bättre att dricka mellan måltiderna än till maten. Mycket mat och dryck samtidigt spänner ut magsäcken och kan orsaka kräkningar. Fet mat tar längre tid att lämna magsäcken, mår du illa, försök då att undvika fet mat.

Stekt mat ger matos som kan upplevas som obehagligt. Det är bättre med kokt mat, ugnsstekt mat eller kalla rätter. Vädra före måltiden och använd köksfläkten, det underlättar om dofterna är jobbiga för dig. Om du har möjlighet kan det vara bättre att äta i ett annat rum än där maten tillagades.

Besvär i munnen

Det är inte ovanligt att få besvär i munnen vid cytostatikabehandling. Slemhinneceller som finns till exempel i munnen nybildas ständigt och kan skadas vid cytostatikabehandling. Det kan göra ont i munnen efter behandlingen, på grund av blåsor och beläggningar. 

Använd en mjuk tandborste när du borstar tänderna för att inte skada tandköttet. Använd inte, eller med försiktighet, tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborstar.

Om du har smärta i munnen kan du gurgla eller skölja munnen med Andolex eller Xylocain. Du kan också suga på en isbit för att lindra smärtan. Om du har ont i munnen bör du undvika att äta het, kryddstark eller syrlig mat. Ät hellre ”mjuk mat” med rikligt med sås eller soppor.

Har du svåra besvär i munnen eller i slemhinnorna kan du få hjälp av en tandhygienist.

Svamp i munnen

Det är ganska vanligt att få en beläggning på tungan som kan vara ett tecken på en svampinfektion. Du kan förebygga uppkomsten av svamp genom att gurgla munnen med Vichyvatten 3-4 gånger per dag. Om du har fått svamp i munnen finns behandling för det.

Muntorrhet

Det är också vanligt att bli torrare i munnen än vanligt. Du kan prova salivstimulerande tabletter, dessa finns att köpa på bland annat apotek. Torrhet i munnen kan öka risken för karies, var därför noga med din munhygien. Kontakta din tandläkare eller tandhygienist om du får besvär.

Känslig hud

Huden blir ofta torr och känslig. Det är bra att tvätta huden varsamt med oparfymerad tvål. Torka dig torr efter bad och dusch genom att klappa försiktigt med handduken på huden. Smörja gärna in huden med mjukgörande krämer direkt efter bad eller dusch.

Huden kan bli extra känslig för sol. Använd täckande kläder, keps eller hatt och solskyddsmedel på kroppsdelar som inte kan täckas med kläder.

Det är även bra för huden att använda luftiga kläder och bekväma skor som inte är trånga.

Trötthet

Trötthet, eller fatigue som det också kallas, är en fysisk och psykisk utmattning som kan komma av själva sjukdomen eller olika behandlingar och är vanlig vid cancersjukdom.

Trötthet kan uppkomma under och efter behandling. Graden av trötthet och utmattning kan variera. Du kan uppleva energilöshet och en känsla av att aldrig vara utvilad. Minne, koncentrations- och problemlösningsförmåga kan bli sämre och det bidrar ofta till en känsla av uppgivenhet, inre stress och oro. Om du drabbas av trötthet påverkar det ofta ditt vardagsliv och nära relationer, orken till umgänge och sociala aktiviteter kan avta.

Motion är det enda som har visat sig motverka den här typen av trötthet. För att komma igång behöver du hitta en bra balans mellan aktivitet och vila. Fysisk aktivitet ska inte bli en belastning och ytterligare ett krav, utan istället underlätta under tiden som du tar sig igenom olika behandlingar. En sjukgymnast kan ge dig ett individuellt träningsprogram.

För att försöka minska tröttheten kan du motionera dagligen.

Ta en kort vila, cirka 15 minuter, före och efter något du ska göra och planera in korta vilopauser under dagen. Gör det du verkligen vill och njuter av. Prioritera det som är väsentligt, tänk efter om alla ”måsten” är nödvändiga. Be om hjälp och dela gärna ut uppgifter bland personer i din omgivning.

Tröttheten går inte att sova bort men kan variera under behandlingens gång. Det gäller att hitta en balans mellan vad du gör och hur du vilar. Problemet kan förbättras.

Prata gärna med din kontaktsjuksköterska om hur tröttheten påverkar dig.

Jönköpings län

Viktigt att veta när du behandlas med cytostatika

Akut kontakt om du plötsligt blir sämre

Om du plötsligt känner dig försämrad ska du kontakta den mottagning eller avdelning där du får behandling omgående. 

Exempel på symptom när du ska kontakta vården:

  • feber som stiger över 38 grader eller om din temperatur blir lägre än 36 grader
  • kraftiga diarréer
  • diarré i kombination med feber
  • näsblod eller annan blödning som du inte får stopp på
  • hudutslag på större delen av kroppen
  • hudutslag med smärta
  • om du eller anhörig upplever att du inte är ”som vanligt” – till exempel att du känner dig eller upplevs förändrad eller förvirrad.

Om du känner dig osäker och vill få rådgivning via telefon kan du kontakta din mottagning.

Hitta mottagning:

Cytostatika, immunterapi eller målinriktade läkemedel i kroppen

När du behandlas med cytostatika, immunterapi eller målinriktade läkemedel finns läkemedlet i dina kroppsvätskor. Större delen försvinner sedan ut via urinen, men räkna med att läkemedlet finns kvar i kroppen cirka fem dygn efter behandlingen. Därför är det extra viktigt att du är noggrann med hygien under tiden som du behandlas.

Här är några tips att tänka på under din behandling:

Hygien

Tänk på att sitta ner när du kissar. Stäng locket och spola två gånger. På och runt toalettstolen och på badrumsgolvet är risken störst för eventuella rester av cytostatika. Har du små barn bör de inte vistas på badrumsgolvet för att undvika att få i sig av läkemedlet. Håll dina naglar korta och rena. Tvätta händerna ofta och noga med varmt vatten och tvål. Att tvätta händerna är speciellt viktigt efter ett toalettbesök.

Sex

Är du man och får behandling med cytostatika eller immunterapi så ska du använda kondom vid samlag, upp till 24 timmar efter behandling.

Jönköpings län

Sex och samliv

Sexualitet bär vi med oss genom hela livet och den kan ge oss många glädjekällor. Samlag kan vara en del av sexualiteten men det är så mycket mer, som närhet, ömhet, smek och att få bekräftelse. Sexualitet kan se olika ut för olika individer och variera under livet.

Det är viktigt att komma ihåg att cancer inte smittar, inte ens vid en så intim kontakt som vid ett samlag finns risk för smitta. En cancercell kan inte överleva i en annan människas kropp.

Behovet av närhet och kroppskontakt försvinner inte för att man har en svår sjukdom, snarare tvärtom. Då om någonsin behöver man bli bekräftad, höra att man duger och att man fortfarande är älskad. Våga prata om det här. Tala med partnern om känslor inför kroppen och funderingar kring sex. Pröva dig fram och känn efter vad som kan väcka lusten.

Torra och sköra slemhinnor i underlivet är vanligt vid cancerbehandling. Det kan lindras med vaselinsalva eller mjukkräm, till exempel Essex, Decubal eller Locobase, som finns att köpa på apotek.

Låt det ta tid

Känn inte att du måste ha sex eller samlag utan gör det som känns bra för dig. Det är bra att ge sig tid att hitta nya områden på kroppen där det känns skönt att bli berörd och smekt. Många patienter upplever att samlivet blir förändrat, men inte nödvändigtvis försämrat.

Tankar som "alla som är friska har ett bra sexliv" kan också dyka upp. Då kan det vara bra att komma ihåg att de flesta har sexuella svårigheter under olika faser i livet. Och precis som under tidigare svackor i livet kan lusten behöva väckas med hjälp av fantasi, lyhördhet och beröring.

Det finns olika hjälpmedel och läkemedel att tillgå. Var inte rädd för att fråga vårdpersonalen om råd, vi är vana vid frågor.

Läs mer om Cancer och sexualitet

Vilka biverkningar kan cytostatika ge?

Läkemedel med cytostatika påverkar också friska celler. Det är därför de kan ge biverkningar. Olika personer kan få olika biverkningar, och biverkningarna kan vara olika svåra. Det kan ha olika orsaker, till exempel vilken sorts cytostatika det är, hur hög dosen är och hur många kurer som behövs.

Det går inte att säga i förväg hur mycket biverkningar du eller barnet kommer att få. Biverkningarna har ingenting att göra med hur effektiv behandlingen är.

Biverkningarna kan variera under behandlingstiden. De flesta som mår illa gör det de första dagarna av en kur. Mellan kurerna är det vanligare att vara känslig för infektioner.

De flesta biverkningar brukar försvinna när behandlingen är klar.

Det är viktigt att orka fullfölja behandlingen. Ofta finns bra hjälp att få om det är jobbigt. Berätta för personalen hur du eller barnet mår. Ibland kan läkaren justera doserna så att det känns bättre, eller byta till ett annat läkemedel.

Det är svårt att säga hur du eller barnet kommer att må en viss dag eller en viss tid.

Här är exempel på några vanliga biverkningar och hur de kan förebyggas eller lindras.

Illamående kan förebyggas

Cytostatika kan orsaka illamående. En del mår så illa att de kräks. Illamåendet kan komma det närmaste dygnet efter behandlingen eller några dagar senare.

Illamående kan lindras och ibland förebyggas helt med olika läkemedel.

Trötthet kan lindras

Många känner sig mycket trötta och blir inte utvilade fast de sover. Det kan ha olika orsaker, till exempel blodbrist på grund av för lågt blodvärde.

En del blir lättirriterade och har mindre ork för sådant de brukar göra.

Berätta för vårdpersonalen om du eller barnet är trött. Det är viktigt med kunskap om tröttheten och vad den beror på. Det är bra om närstående också får veta, så att de förstår hur det är.

Fysisk aktivitet kan hjälpa mot tröttheten. Välj ett sätt som passar dig eller barnet.

Flera korta vilopauser är bättre än att vila länge. Långa vilopauser kan öka tröttheten.

Vanligt att vara infektionskänslig och ha lättare att blöda

Cytostatikabehandlingen gör att det blir brist på celler som bildar olika blodkroppar.

Brist på röda blodkroppar gör att blodvärdet sjunker så att du eller barnet får blodbrist.

Brist på vita blodkroppar kan öka känsligheten för infektioner.

Brist på blodplättar gör att det lättare börjar blöda.

Dosen av cytostatika kan behöva justeras om blodvärdet är lågt. Ibland kan du eller barnet behöva vänta lite med behandlingen.

Ibland går det att ta läkemedel som ökar antalet vita blodkroppar efter behandlingen med cytostatika. Läkemedlet ges som en spruta varje dag i fem till tio dagar. Läkemedlet kan leda till att det gör ont i skelettet, lederna eller musklerna, men det går över.

Oftast går det bra att umgås med andra som vanligt, även om du eller barnet är infektionskänslig. Prata med läkaren om du är osäker.

Kontakta läkare om något av följande stämmer:

  • Du eller barnet har feber över 38 grader eller hosta. Det kan vara symtom på en infektion.
  • Du eller barnet börjar blöda lättare än vanligt, eller får blåmärken lättare än vanligt.

Risken för infektioner och blödningar är oftast störst sju till tio dagar efter behandlingen. Då är nivåerna som lägst av vita blodkroppar och blodplättar.

Besvär i munnen

Kroppens slemhinnor består av celler som nybildas hela tiden. Därför är de extra känsliga för cytostatikabehandling. Det kan orsaka besvär, till exempel sår i munnen.

Det kan göra ont i munnen i upp till två veckor efter behandlingen med cytostatika. Det finns lokalbedövning som går att gurgla. En dietist kan ge råd och hjälp om det blir svårt att äta. Läs mer i texten Mat vid cancer.

Ibland bildas en vit beläggning på tungan. Det kan vara tecken på en svampinfektion. Det finns läkemedel som tar bort svampinfektionen.

Det är vanligt att bli torr i munnen. Det brukar gå över efter en till två månader. Torrhet i munnen kan öka risken för karies. Det är viktigt att vara extra noggrann med munhygienen. Läs mer i texten om muntorrhet.

Du eller barnet kan behöva komma oftare till en tandläkare eller en tandhygienist än tidigare. Det kan ge rätt till särskilt tandvårdsbidrag.

Diarré eller förstoppning

Diarré eller förstoppning mellan behandlingarna beror på att slemhinnan i tarmen påverkas tillfälligt. Det kan gå att lindra besvären själv. Läs mer i texten Mat vid cancer. Ibland behövs läkemedel.

Vikten kan öka eller minska

Behandlingen med cytostatika kan påverka vikten.

Vikten kan öka om du eller barnet är stilla mer än vanligt, eller får kortison. Kortison är vanligt för att förebygga illamående men ökar också matlusten.

Det är bra med så mycket fysisk aktivitet som möjligt. Gör något som du eller barnet tycker om och som känns bra. Läs mer om vad du kan göra i fysisk aktivitet och fysioterapi vid cancer.

Vikten kan minska om cytostatikabehandlingen påverkar hur du eller barnet upplever smaker och konsistens. Då kan det kännas svårare att äta.

I texten Mat vid cancer finns råd om vad du kan göra och hur du eller barnet kan få hjälp om det behövs.

Behandlingen med cytostatika blir effektivare om vikten förändras så lite som möjligt.

Hud och naglar

En del cytostatika kan påverka huden eller naglarna.

Huden kan till exempel bli torr, röd, klia eller bli mer känslig för sol.

Naglarna kan bli skörare och få vita linjer.

Besvären brukar gå över när behandlingen är klar. Det finns lindrande kräm att smörja med.

Det är viktigt med skydd mot solen.

En del tappar håret

En del cytostatika kan göra att håret faller av, oftast på huvudet. Det kommer tillbaka när behandlingen är klar. Håret kan vara annorlunda och ha en annan färg än tidigare när det börjar växa ut igen.

Det går att få bidrag för peruk, och på en del håll även för lösögonfransar. Bidraget är olika i olika delar av landet. Det kan vara bra att prova ut peruken innan behandlingen börjar.

Ibland går det att använda en kylmössa för att förebygga att håret faller av. Kylmössan har du på dig varje gång du får cytostatika. Den kyler hårbotten. Då minskar mängden cytostatika som når hårcellerna. Det minskar risken att du tappar håret. Det kan vara olika hur bra det fungerar. En del tycker att det gör ont.

Minnet och koncentrationen

En del får svårare att till exempel minnas och att koncentrera sig. Det kan ta längre tid att få saker gjorda.

Besvären brukar försvinna när behandlingen är färdig. För barn kan besvären bli bestående och ibland förvärras. 

Det kan underlätta med fysisk aktivitet, att äta bra och att vila när du eller barnet behöver.

Svårt att sova

Ibland kan cytostatika göra det svårt att somna eller att sova tillräckligt. Kortison kan också påverka sömnen.

Läs om vad du kan göra själv i texten om sömnsvårigheter. Säg till vårdpersonalen så att du kan få mer hjälp om du behöver.

Sexlusten kan påverkas

Det är vanligt att sexlusten påverkas medan du får behandling. Det kan ha olika orsaker, till exempel hormonbrist eller hur du känner och tänker om din situation. För en del minskar lusten samtidigt som behovet av närhet ökar.

Du kan ha sex, om du vill. Tänk på att slemhinnorna kan vara skörare och du kan ha lättare att blöda. Cytostatika kan finnas kvar i spermierna i upp till 72 timmar efter att du har fått behandling. Använd därför kondom vid samlag. Läs mer i texten Cancer och sexualitet.

Hjälp med tankar och känslor

På allt fler vuxenkliniker finns kontaktsjuksköterskor. Kontaktsjuksköterskan ska vara ett särskilt stöd för dig som är har cancer eller är närstående, till exempel om du behöver prata. 

Många kliniker ordnar samtalsgrupper där du kan träffa andra som du kan dela dina erfarenheter med.

Ibland kan kontakt med en patientförening kännas bra.

Läs mer om hjälp med tankar och känslor vid cancer.

Läs mer om stöd vid barncancer i texten Barn och cancer.

Läkemedel som kan ge speciella biverkningar

Det finns vissa biverkningar som är förknippade med särskilda cytostatika.

Det kan domna eller sticka i fingrar eller tår. Det brukar försvinna efter en tid. Exempel på läkemedel: cisplatin, vinkristin och oxalaplatin.

Njurarna eller hörseln kan pvåerkas. Exempel på cytostatika: cisplatin.

Hjärtat kan påverkas. Exempel på cytostatika: doxorubicin. Behandling mot hjärtsvikt kan hjälpa.

Risken för biverkningarna ökar ju längre behandlingen pågår. Ibland går det att byta till ett annat läkemedel.

Barn kan få biverkningar efter lång tid

Barn kan få komplikationer som uppstår lång tid efter att cancerbehandlingen är färdig. Tillväxten, fertiliteten eller någon kroppsfunktion kan ha påverkats utan att det märks förrän senare. Det beror på vilka läkemedel barnet har fått och hur länge behandlingen har pågått.

De flesta barn behöver komma på efterkontroller länge. En del behöver fortsätta med kontrollerna även när de är vuxna. Läs mer i texten Barn och cancer.

Vad är syftet med behandlingen?

Syftet med behandlingen kan variera, beroende på cancersjukdom och vilket stadium sjukdomen är i.

  • Cytostatika kan vara den enda behandlingen som behövs för att bli av med cancern.
  • Cytostatika kan användas för att få bort enstaka cancerceller som kan ha blivit kvar efter annan behandling, till exempel en operation.
  • Cytostatika kan krympa en cancertumör så att den blir lättare att operera bort.
  • Cytostatika kan ges samtidigt som strålbehandling. Cytostatikan gör cancercellerna känsligare för strålningen.

Cytostatika när sjukdomen inte kan tas bort

Cytostatika kan användas för att bromsa sjukdomen och lindra symtom om cancern inte går att ta bort. Det kallas för palliativ vård.

Jönköpings län

Bildspel: Cytostatikabehandling i Jönköpings län

När kan behandlingen vara olämplig?

Cytostatikabehandling kan vara olämplig om den blir alltför påfrestande för kroppen. Fördelarna med behandlingen ska vara större än nackdelarna i form av biverkningar. Det är viktigt att må bra för att kunna få behandlingen.

Ibland är det bättre att behandla med strålbehandling, andra typer av läkemedel eller att inte behandla alls.

Graviditet, amning och fertilitet

Undvik graviditet medan du får behandling eftersom den kan vara skadlig för ett foster. Prata med läkaren om du vill amma.

Behandling om du är gravid

Du som är gravid kan få cytostatikabehandling efter graviditetsvecka 14. Då är risken för skador liten. Det är viktigt att du berättar för läkaren om du tror att du är gravid.

Graviditet efter cytostatikabehandlingen

Cytostatika kan påverka äggen eller spermierna så att det blir svårare att få till en graviditet när behandlingen är klar.

Prata med läkaren innan behandlingen för att få veta vila möjligheter som finns att bevara fertiliteten. Det gäller även om det är ett barn som ska få behandling. Behandlingen kan påverka barnets fertilitet i framtiden.

Läs mer i texten Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Var med och påverka vården

Vuxna och barn har rätt att vara delaktiga i vården så långt det är möjligt. Därför är det viktigt att förstå informationen från vårdpersonalen. Ställ frågor. Be att få informationen utskriven om du vill läsa den i lugn och ro. Du kan få hjälp med tolk till ditt eller barnets språk. Du eller barnet kan också få tolk vid hörselnedsättning.

Vuxnas rätt att påverka

Du som är sjuk eller vårdnadshavare ska kunna vara med och besluta vilken behandling som blir bäst.

Du som är sjuk kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska innehålla information som är viktig för dig, till exempel kontaktuppgifter och hur du får den rehabilitering som du behöver. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Barns rätt att påverka

Barn har rätt att vara med och påverka vården utifrån sin mognad. Läs mer i texten Barns och vårdnadshavares rättigheter i vården.

Du som är närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som har en sjukdom. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Här kan du läsa mer om hur du kan hantera situationen och hur du kan få stöd.

Här kan du läsa mer om stöd vid barncancer.

Till toppen av sidan