Magcancer - magsäckscancer

Skriv ut (ca 10 sidor)

Magsäckscancer innebär att en cancertumör har börjat växa i magsäckens slemhinna. Det finns goda chanser att bli av med sjukdomen om den upptäcks tidigt. Om cancern har spridit sig och inte går att bli av med finns det behandlingar som gör att du mår bättre. Magsäckscancer kallas också magcancer.

Skriv ut

Vad är magsäckscancer?

Vad är magsäckscancer?

Det finns flera olika typer av magsäckscancer. De skiljer sig åt genom hur cellerna ser ut och hur de växer. Den här texten handlar om den vanligaste typen, som kallas adenocarcinom och utgör 95 procent av all magsäckscancer.

Alla tumörer i magsäcken är inte cancer, utan det finns också godartade tumörer.

De flesta som får magsäckscancer är över 50 år.

Olika stadier av magsäckscancer

I tidiga stadier av magsäckscancer har cancertumören oftast inte hunnit sprida sig, utan sitter enbart i magsäcksslemhinnan eller den inre delen av magsäcksväggen.

I senare stadier av sjukdomen kan cancertumören ha spridit sig och växt igenom magsäcksväggen, ut i lymfkärl och blodkärl. Den kan då ha bildat metastaser, dottertumörer, i andra delar av kroppen.

Här kan du läsa mer om vad cancer är.

Fäll ihop

Symtom vid magsäckscancer

Symtom vid magsäckscancer

I början ger magsäckscancer inga eller mycket lindriga symtom. Det gör att sjukdomen är svår att upptäcka tidigt.

För en del kan det svida eller göra ont i maggropen. Du kan må illa eller tappa aptiten. Det är vanliga besvär som kan ha många orsaker, och som oftast beror på magkatarr eller magsår.

Ibland kan du kräkas och om cancertumören blöder kan det komma blod i kräkningen. Du kan också få blod i avföringen. Blod som kommer i kontakt med syran i magsäcken färgas svart. Det gör att avföringen blir svart, och när du kräks kan innehållet se ut som kaffesump.

När sjukdomen har pågått under en längre tid kan du gå ner i vikt och bli trött. Du kan ha svårt att få ner annat än flytande kost.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har haft något av symtomen ovan i mer än en vecka, till exempel om du har ont i magen eller mår illa och du inte vet vad det beror på.

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om din avföring är svart. Om det är natt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Sök genast vård på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har något av följande symtom:

  • Du får plötsligt mycket ont i övre delen av magen.
  • Du kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Här kan du hitta vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 för att få hjälp med att bedöma dina symtom eller för att få råd om var du kan söka vård. 
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Hos läkaren får du berätta om dina besvär och hur länge du har haft dem. Läkaren känner också på din mage.

I ett tidigt skede går sjukdomen inte att upptäcka vid en vanlig kroppsundersökning. Men om det har gått lite längre kan läkaren känna en knöl i övre delen av buken. Läkaren kan också känna knölar på andra ställen på kroppen om cancertumören har spridit sig.

Du brukar också få lämna blodprover. Det finns inget enskilt blodprov som visar om du har magsäckscancer. Däremot får du lämna blodprover bland annat för att se om du har blodbrist.

Gastroskopi

Du undersöks med ett gastroskop om den läkare som du träffar först misstänker att du kan ha cancer, magsår eller någon annan sjukdom som kräver specialistvård.

Ett gastroskop är ett undersökningsinstrument som består av en böjlig slang som kan överföra bilder av hur det ser ut i magsäcken. Gastroskopet förs ner till magsäcken genom munnen, och bilden av magsäcken visas på en bildskärm.

Läkaren tar också ett vävnadsprov genom gastroskopet om det syns något som kan tyda på cancer eller magsår. Det gör läkaren med en liten tång som nyper av lite vävnad. Det gör inte ont.

Undersökningar om du har magsäckscancer

Om gastroskopiundersökningen visar att du har magsäckscancer gör läkaren en del andra undersökningar.

Datortomografi och magnetkameraundersökning

Läkaren brukar undersöka din mage och bröstkorg med datortomografi, som också kallas skiktröntgen. Det görs för att se om cancern har spridit sig. Du kan också undersökas med magnetkamera.

Diagnostisk laparoskopi

Läkaren kan också göra en titthålsundersökning, en så kallad laparoskopi. Det görs framför allt för att undersöka om cancertumören har spridit sig till bukhinnan, den tunna hinna som täcker bukväggens insida. Vid undersökningen för läkaren in ett tunt metallrör med en lampa och en liten videokamera i bukhålan. 

I samband med laparoskopin kan läkaren också ta vävnadsprover och cellprover.

Du är sövd när läkaren gör undersökningen.

Standardiserat vårdförlopp

Om läkaren misstänker att du kan ha magsäckscancer erbjuds du en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra. Läkaren som skriver remissen berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Chanserna är goda att du blir av med cancern om du får behandling i ett tidigt skede av sjukdomen. I senare skeden kan behandlingen bromsa upp sjukdomen och göra att du mår bättre, även om du inte helt blir av med cancern.

Behandlingen planeras ofta vid behandlingskonferenser där flera olika cancerspecialister deltar.

Operation är den vanligaste behandlingen

Operation är den vanligaste behandlingen vid magsäckscancer. Det enda sättet att få bort sjukdomen är att operera bort cancertumören och magsäcken. Antingen opereras hela magsäcken bort eller två tredjedelar av den.

Operationen görs genom ett snitt i övre delen av magen. Även närliggande lymfkörtlar tas bort och ibland även mjälten.

När hela magsäcken tas bort kopplas matstrupen ihop med tunntarmen. När en del av magsäcken tas bort kopplas övre delen av magsäcken oftast ihop med tunntarmen.

Operationerna utförs endast på vissa sjukhus, där kirurgerna har stor vana.

Mellan en och två veckor på sjukhus

Du brukar läggas in på sjukhuset samma dag som operationen eller någon dag före. Du är sövd under operationen, som tar ungefär tre till fem timmar.

Oftast får du vara kvar på sjukhuset mellan en och två veckor.

Du är oftast sjukskriven under hela behandlingstiden och minst en månad efter operationen.

Cytostatika före och efter operationen

Vanligtvis får du behandling med cellhämmande läkemedel, så kallad cytostatika, före operationen. Det får du för att cancertumören ska krympa.

Du får behandling under omkring tre månader före operationen. Behandlingen sker oftast på en dagvårdsavdelning. Där får du behandling under dagen och åker hem när det är klart.

Du får vanligen cytostatikan direkt in i blodet som dropp.

Ibland kan du även få cytostatika efter operationen. Det brukar du få i cirka tre till sex månader.

Behandling mot smärta och blodbrist

Det är ganska vanligt att få ont i magen av sjukdomen, och det är något som du kan få behandling för. Du ska ha så lite ont som möjligt. Det gäller både före, under och efter behandlingen. Diskutera med den läkare som ansvarar för behandlingen om vilka möjligheter som finns. Det är vanligt att få smärtstillande läkemedel.

Både sjukdomen och den smärtstillande medicineringen kan på olika sätt påverka magens och tarmarnas funktion. Du bör få behandling även för det, så att du kan äta och smälta maten så bra som möjligt.

Blodbrist kan göra att du blir trött, och blodbristen kan behandlas på olika sätt. Ibland räcker det med järntillskott, ibland behöver du annan medicinering och vissa gånger behövs blodtransfusioner.

Fäll ihop

Efter en operation av magsäcken

Efter en operation av magsäcken

Efter operationen kan du ha svårt att äta lika stora måltider som tidigare, eftersom du saknar hela eller delar av magsäcken. Det innebär att du får äta mindre portioner. Då måste du också äta oftare och tänka extra mycket på att få i dig tillräckligt med näring och vitaminer.

När magsäcken är borta kan kroppen inte heller ta upp vitamin B12 som vanligt och därför måste du få det på annat sätt än genom maten. Oftast får du tabletter med tillskott av B12. Det är också vanligt att du behöver extra tillskott av järn.

Känslig för infektioner

Sjukdomen och behandlingen gör ofta att kroppen inte har samma motståndskraft mot infektioner som vanligt. Då kan du lättare få till exempel vanliga förkylningar. Du brukar vara extra känslig så länge behandlingen pågår och ett par månader efteråt.

Om mjälten är bortopererad är du extra infektionskänslig. Då brukar du behöva vaccinera dig mot vissa mer allvarliga infektioner.

Du går ofta ner i vikt

Det är vanligt att gå ner i vikt på grund av sjukdomen före operationen. Även operationen brukar leda till att du går ner ytterligare några kilo. Viktnedgången brukar avstanna en till två månader efter operationen.

Vanligtvis kommer du långsamt tillbaka till din tidigare vikt om endast en del av magsäcken har tagits bort. Om hela magsäcken har tagits bort kan det vara svårt att få tillbaka din tidigare vikt. Men det är viktigt att du inte fortsätter att gå ner i vikt. Då ska du kontakta din läkare.

Läkemedel och näringslösningar kan underlätta

Eftersom magsäckens funktion har förändrats kan du ibland bli väldigt matt och trött när du har ätit. Du kan också kräkas eller få uppstötningar, ibland med galla. Det kan skapa en inflammation i matstrupen.

Diskutera dina problem med din läkare, eftersom behandling med läkemedel kan lindra besvären.

En dietist kan ofta hjälpa till att hitta mat som passar för den nya situationen. Det finns också näringslösningar som gör att du inte behöver äta så mycket mat för att få i dig tillräckligt med energi och näringsämnen.

Kontroller efter behandlingen

De första fem åren efter behandlingen går du vanligen på kontroller. De brukar bestå av en läkarundersökning, blodprovstagning och ibland röntgenundersökningar. Uppföljningen görs oftast en gång per år, men lite tätare det första året. 

Fäll ihop

Behandling om det inte går att operera

Behandling om det inte går att operera

Ibland går inte cancertumören att ta bort med en operation. Det kan bero på att den har spridit sig till andra delar av kroppen. Det kan också handla om att cancertumören inte kan opereras bort, till exempel på grund av att du har andra sjukdomar som försvårar behandlingen.

Då får du i stället lindrande behandling för att du ska må så bra som möjligt. Det kallas också palliativ behandling. Diskutera med din läkare om vilka behandlingsmöjligheter som finns.

Ibland behöver en passage öppnas upp

Om det inte går att operera bort tumören kan den skapa ett stopp i ingången till magsäcken eller i nedre magmunnen. Då kan du till exempel få ett rör insatt. Röret skapar en passage så att maten kommer fram. Röret kallas stent och sätts in genom gastroskopi. Du får antingen lugnande medel eller blir sövd innan röret sätts in.

Du behöver vanligen bara stanna på sjukhuset till dess att läkaren sett att passagen fungerar som den ska. Oftast kan du åka hem dagen efter operationen.

Andra sorters lindrande behandling

En cancertumör som har spridit sig kan också behandlas med cytostatika. Även om behandlingen inte stoppar sjukdomen kan du må bättre och leva längre.

Du kan också få hjälp med behandling av smärta och andra besvär som du kan få av sjukdomen. 

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker du kan göra själv för att må bättre under behandlingen och skapa förutsättningar för att behandlingen ska fungera så bra som möjligt.

Ät mat med mycket näring

Det är viktigt att du får i dig ordentligt med näring, så att du får kraft att orka med behandlingen och inte går ner i vikt. Det är bra att äta lite mindre portioner men oftare, och välja mat som innehåller mycket kalorier. Det kan till exempel vara glass, såser, smör eller ost. En dietist kan ofta ge råd och hjälp.

Om du har svårt att äta tillräckligt finns speciella näringsdrycker som du kan få genom en dietist eller köpa på apotek.

Har du svårt att få i dig även näringsdrycker kan du få näring genom en sond, en tunn plastslang som förs ner i magsäcken från näsan, eller som dropp direkt in i blodet. 

Bra med fysisk rörelse

Det är bra att försöka hålla sig i god kondition. Motionera på det sätt du orkar. Till exempel så kan promenader eller simning vara lagom.

Du behöver även vila regelbundet och försöka få tillräckligt med sömn.

Sluta röka eller göra ett rökstopp

Det finns många fördelar med att sluta röka, om du röker. Rökning innebär en ökad risk för att resultatet av operationen inte blir så bra som det annars hade blivit och ökar risken för komplikationer.

Du bör helst sluta att röka helt, men om du inte kan det är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Det finns hjälp att få om du vill sluta röka.

Fäll ihop

Hur kan jag minska risken för magsäckscancer?

Hur kan jag minska risken för magsäckscancer?

Att avstå från rökning är ett sätt att minska risken för magsäckscancer. Att röka nästan dubblerar risken för sjukdomen. Om du behöver hjälp att sluta röka kan du till exempel ta kontakt med din vårdcentral.

Ett annat sätt att försöka minska risken för sjukdomen är att äta bra mat. Frukt och grönsaker har en skyddande effekt.

Fäll ihop

Vad beror magsäckscancer på?

Vad beror magsäckscancer på?

Det finns flera saker som verkar öka risken för att få magsäckscancer.

En magsårsbakterie kan skapa inflammation

Bakterien Helicobacter pylori som kan orsaka magsår är inblandad även vid magsäckscancer.

Bakterien är vanlig och finns hos nästan hälften av alla i Sverige. De allra flesta som bär på bakterien har inte några besvär, men ibland ger den magsår.

Bakterien kan också orsaka en inflammation som hos vissa personer kan utvecklas till cancer. Det verkar även som om andra inflammationer i magsäckens slemhinna kan ge cellförändringar. De i sin tur kan bilda cancer.

Ärftliga faktorer kan påverka

Ett par procent av alla som insjuknar kan ha en medfödd ökad risk för magsäckscancer.

Har du tidigare opererat bort delar av magsäcken har du också en viss ökad risk, om det gått mer än 20 år sedan operationen. 

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Man kan reagera på många olika sätt på ett besked om att man har cancer. Ofta behöver man gott om tid att tala med läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Det är ofta bra att ha med en närstående som kan hjälpa till att minnas vad som sagts under samtalet och vara ett känslomässigt stöd. Du har alltid rätt att få information på ditt eget språk om du inte pratar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Du kan också be att få informationen nedskriven så du kan läsa den i lugn och ro.

Ofta får du informationen i flera omgångar med några dagar emellan. Det är bra att förbereda sig och passa på att ställa de frågor du har. Det kan vara bra att skriva upp dem så du inte glömmer någon fråga.

Hjälp finns både inom och utom vården

Om du behöver stöd kan du få det av sjukvårdspersonalen och även av kuratorer på sjukhuset. På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan också få stöd av Cancerrådgivningen eller Cancerfonden.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Att berätta för barn

Ett minderårigt barn som bor hemma har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet kan du få hjälp med vad du ska säga.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur stora eller små de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Fäll ihop

Att vara närstående

Att vara närstående

Du kan påverkas på olika sätt av att vara närstående till någon som har cancer. Kanske vill du ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt? Det är mycket vanligt att det är så.

Kanske finns det andra människor i din närhet som kan stötta dig? Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns. Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

På 1177.se finns det flera texter om hur det är att vara närstående till någon som har cancer

Fäll ihop

Var med och påverka din vård

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Den ska svara på frågor som är viktiga för dig. Här är förslag på sådana frågor:

  • Vilket är syftet med undersökningarna och behandlingarna?
  • Vilket är nästa steg i vården och när det ska ske?
  • Vad kan jag göra själv för att må bättre?
  • Hur kan jag få den rehabilitering jag behöver?
  • Vem kan jag kontakta om jag plötsligt mår sämre eller känner mig orolig?

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning, en second opinion, om du har fått diagnosen magsäckscancer och känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning.

Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-05-24
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars-Erik Hansson, kirurg, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg