Ont i ryggen

Den vanligaste typen av ryggbesvär är smärta i nedre delen av ryggen som kallas ländryggen. Men du kan också få ont högre upp, i det som kallas bröstryggen.

Smärta i nedre delen av ryggen

Det finns olika typer av smärta i nedre delen av ryggen:

• Smärta i ländryggen, lumbago, börjar ofta med svag, gradvis ökande värk och en känsla av trötthet. Värken brukar öka när ryggen belastas. Lumbago kallas ofta för ”vanligt ryggont”. 
• Ryggskott, lumbago acuta, kommer ofta plötsligt, till exempel i samband med ett lyft eller en sidovridning. Du känner smärta och en låsning i ryggen med kramp i ryggmusklerna. Smärtan kan vara skärande, huggande eller molande. I vissa fall kan det kännas som om ryggen håller på att gå av.
• Smärta i ländryggen med bensmärta, lumbago-ischias, innebär att du har smärta i ländryggen och även känner en utstrålande smärta i ett ben ner till foten. Lumbago-ischias kan bestå av enbart smärta men ibland kan du även få sämre kraft i en del av benmusklerna och känseln i benet kan också påverkas. Ischias innebär att det finns en irritation eller inflammation i ischiasnerven. Du kan även ha ischias utan ryggsmärta.

Smärta i bröstryggen

Smärta i bröstryggen sitter oftast mellan skulderbladen.  

Det vanligaste är att smärtan kommer från spänningar i musklerna, men den kan också komma från skelettet. Ibland kan smärta i bröstryggen även komma från lungorna eller hjärtat, till exempel vid hjärtinfarkt, kärlkramp eller en blodpropp i lungan.

Smärta i bröstryggen från muskler eller skelett

Smärta i bröstryggen som kommer från muskler och skelett kännetecknas ofta av att

• smärtan strålar från ryggen och fram mot bröstet
• du får skarpa och krampaktiga smärtor i bröstet, ofta på sidan
• värken blir värre när du rör på armarna, nacken eller vid djup inandning
• smärtorna varierar beroende på vilken kroppsställning du har.

Smärta i bröstryggen på grund av sjukdom i hjärta och lungor

Smärta i bröstryggen som kommer från hjärta och lungor kännetecknas ofta av att

• smärtorna är starka och tryckande, ofta som ett band runt bröstet
• smärtan kan stråla upp till nacken och ut i armen, vanligtvis på den vänstra sidan men även på den högra
• besvären förvärras vid fysisk ansträngning som kräver att hjärtat behöver arbeta hårdare, som när du springer eller går snabbt, medan smärtan minskar i vila
• du får andningssvårigheter
• du blir andfådd, blek och svettig
• du får hög puls.

Kontakta en vårdcentral om inte ryggvärken ger med sig inom två veckor. Detta är särskilt viktigt om du är i övre medelåldern, det vill säga från 55 år och uppåt.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du har ont i ryggen och dessutom

• inte känner när du är kissnödig, eller kissar på dig
• har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen
• har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen
• plötsligt får ont efter en olycka, exempelvis en bilolycka eller ett fall
• har smärta i bröstkorg och mage
• har feber eller känner dig ordentligt sjuk.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177.

Rör på dig

Det viktigaste rådet vid tillfälliga ryggbesvär är att fortsätta leva som vanligt även om det gör ont. Vila kan ganska fort leda till att musklerna blir svagare och fungerar sämre. Det tar längre tid för ryggbesvär att gå över om du ligger mer i sängen än vanligt.

Det finns flera olika övningar särskilt avsedda för tillfälliga, plötsligt uppkomna ryggbesvär. Det finns dock inga vetenskapliga bevis för att de övningarna är bättre än om du bara rör dig som vanligt.

Undvik tunga lyft och vridning i sidled

Du bör inte lyfta eller bära tungt när du har ont i ryggen. Om du ska lyfta, tänk på 

• att hålla det som du ska lyfta nära kroppen
• att böja på benen i stället för ryggen 
• att undvika att vrida ryggen i sidled.

Värktabletter kan hjälpa dig att röra dig som vanligt

Vanliga receptfria värktabletter går bra att använda för att du ska kunna sova bättre och röra dig ordentligt. Det är bra att ta värktabletterna under en begränsad period, en till två veckor, eller kortare tid om besvären går över fortare. Avsikten med värktabletterna är att göra det möjligt för dig att röra på dig och att leva som vanligt, så långt det går.

En kudde under svanken kan lindra ryggont

Det kan vara skönt att ligga ner och vila med en kudde under svanken och benen upplagda på en pall. Även när du sitter kan det vara skönt att ha stöd för svanken, till exempel en ihoprullad handduk eller kudde.

Undvik att sitta i låga soffor och stolar. Om du har svårt att ta dig upp ur sängen går det ofta lättare om du först rullar över på sidan. Sedan svänger du benen över sängkanten för att till sist ta dig upp genom att skjuta ifrån med händerna på huvudsidan.

Det brukar vara bättre att stå eller ligga än att sitta.

Arbetsmiljön kan påverka ryggont

Försök att bli medveten om hur du står och sitter på din arbetsplats. Kanske behöver du göra någon förändring så att ryggen avlastas mer. Om du har ett sittande arbete kan exempelvis en ståpulpet eller ett höj- och sänkbart bord göra det lättare att klara av arbetet.

Tänk också på att det är bra att ha sulor med svikt i om du går och står mycket på hårt underlag.

Det är även viktigt att se över andra delar av arbetsmiljön som till exempel trivsel och stress. Hur du trivs på ditt arbete påverkar risken för att få ryggbesvär.

Fysioterapi, kiropraktik och naprapati

En fysioterapeut, kiropraktor eller en naprapat kan göra en undersökning och analys av dina besvär och hjälpa dig att hitta orsakerna till att du har ont.

Du kan även få manuell behandling, alltså behandling som utförs med händerna. Men den viktigaste delen i behandlingen är  träning och fysisk aktivitet. Fysioterapeuten, naprapaten eller kiropraktorn provar ut ett träningsprogram som är anpassat för dig. Du kan även få hjälp med att komma igång. Därefter får du fortsätta med träningsprogrammet på egen hand. 

Läkemedel

Receptfria värktabletter kan underlätta om du har så ont att du har svårt att röra dig. Värktabletter kan också behövas om du har svårt att sova på grund av värken.

En läkare kan även ge dig personligt anpassade råd om receptbelagda smärtstillande läkemedel och hur de används på bästa sätt. Muskelavslappande läkemedel kan till exempel fungera om du har akuta besvär. Sådana läkemedel ska användas med försiktighet och endast under en begränsad period eftersom det finns risk för beroende.

Effekten av smärtstillande läkemedel är begränsad vid långvariga besvär. Då är det viktigt att du väger fördelarna med läkemedlen mot risken för biverkningar och läkemedelsberoende.

Ibland används också olika typer av injektioner. Men det saknas hittills vetenskapliga bevis för att de är effektiva.

Psykologisk behandling, KBT

Hur du mår och hur du uppfattar smärtan har stor betydelse för hur du hanterar din situation. Det bästa är om du får hjälp med både rörelseträning, läkemedel som ger bra lindring och smärthantering.

Du kan få psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, med hjälp av psykolog eller en annan beteendevetare. Då kan du enskilt eller i grupp lära dig mer om hur du kan leva ett bra liv trots att du har ont i ryggen. Under behandlingen får du arbeta med dina tankar, föreställningar och beteende när du har ont. Du får hjälp att ställa rimliga krav på din kropp, att våga röra dig utan att vara rädd och att minska de negativa tankarna. Ofta består behandlingen av en serie samtal med praktiska uppgifter att utföra mellan träffarna.

Operation

I vissa fall kan en operation hjälpa. Ett diskbråck som trycker på en nervrot kan till exempel bli bra efter en operation. Men de flesta diskbråck går tillbaka av sig själva och därför kan det vara klokt att vänta med operation i några månader.

Operation kan också bli aktuellt för dig som har haft ont i ryggen länge och som inte har blivit bra efter andra behandlingar. I dessa fall handlar det oftast om ryggsmärta som beror på att ryggradens diskar har sjunkit ihop. 

En del kan även få så ont i ländryggen utan särskild orsak att en operation behövs.

Multimodal smärtbehandling

Om du har haft ont i ryggen i mer än tre månader kan du ha rätt till så kallad multimodal smärtbehandling. Då används olika metoder samtidigt för att lindra besvären. Behandlingen pågår i ett par månader och du får ofta träffa både fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare och kurator eller psykolog under den tiden. Bland annat ingår föreläsningar om hur du kan hantera smärta och stress, och enskilda samtal om din situation. Du får också prova olika träningsformer för att hitta något som passar, och kan få övningar att göra hemma.

En läkare bedömer om behandlingen är lämplig för just dig.

Andra behandlingar

När det gäller behandling med massage, akupunktur, tens, korsett, kyla, värme, kortvågsdiatermi eller ultraljud finns hittills inga bevis på att de hjälper vid tillfällig ryggvärk.

Ryggraden är uppbyggd av kotor med stötdämpande diskar

Ryggraden är uppbyggd av kotor som ligger ovanpå varandra. Mellan kotorna ligger skivor av brosk som kallas diskar.  Diskarna fungerar som stötdämpare och bidrar till att det finns en viss rörlighet mellan kotorna.

På båda sidor av kotorna finns facettleder. De förbinder ryggradens kotor med varandra och bidrar också till stabilitet och rörlighet.

Mellan kotorna finns strama band av bindväv och längs ryggraden finns korta muskler.

Utanför de korta musklerna finns ytterligare, längre och större, muskler.

Smärtan beror ofta på förändringar i diskar och facettleder

Smärta i ländryggen kommer i de flesta fall troligen från diskarna och facettlederna. Det kan till exempel ske åldersförändringar i diskarna och facettlederna och de kan bli slitna eller inflammerade. 

Ryggsmärtan kan även komma från muskler och ligament. Många med stillasittande arbete får trötthetsvärk i ryggmusklerna. 

Ryggvärken kan ge upphov till spänningar och muskelkramper

När värken känns i ryggen får du, genom reflexer, en ökad spänning i musklerna kring det område som gör ont. Den här spänningen, eller muskelkrampen, kan i sig göra att det gör ännu mer ont. Du kan få en så kraftig muskelkramp att ryggen ser sned ut. Då kan det vara svårt att gå, sitta eller ligga. Smärtan och krampen sitter normalt kvar i några dagar, upp till en vecka.

Kroppen har system som kan göra att du får mindre ont, bland annat spelar så kallade endorfiner roll. Endorfiner är kroppens eget morfinliknande ämne. Om du håller dig i rörelse ökar endorfinerna, medan vila och stillhet minskar dem.

Smärta kan ge nedstämdhet

Smärtan kan påverka din fysiska och psykiska prestationsförmåga, och även sömn och sexliv. Det kan i sin tur påverka hur du mår rent allmänt och skapa nedstämdhet och hopplöshetskänsla.

Relationen till anhöriga och arbetskamrater kan påverkas. Dels på grund av den försämrade förmågan att klara av sysslor hemma och på jobbet, och dels på grund av att du mår psykiskt sämre av värken i sig. Smärtan kan även väcka tankar om att det är något allvarligt fel. Värken blir då svårare att bära. Då är det viktigt att du får hjälp med att bli av med din oro.

Det finns många orsaker till att du kan få smärta och värk i ryggen, till exempel

• dålig hållning
• stillasittande eller monoton arbetsställning
• åldersförändringar
• diskbråck

Vissa arbetsställningar kan orsaka ryggont

Det finns ett samband mellan ont i ryggen och

• att arbeta på skakande och vibrerande underlag under en längre tid
• att ha stillasittande och monotona arbetsställningar
• att ofta ha böjda och vridna kroppsställningar vid lyft
• att lyfta tungt. 

Många undersökningar har gjorts kring arbete med andra typer av kroppshållningar och ont i ryggen, men resultaten är inte entydiga. Ryggont är vanligt i alla åldrar, även hos människor som inte har tunga eller ryggbelastande arbeten och hos arbetslösa.

Ryggraden förändras med åldern

Ryggen förändras med ökad ålder. Med åldern får till exempel lederna ofta gradvis allt tunnare brosk. Det kallas för broskförslitning eller artros. Benet i ledernas kanter blir då kraftigare.

Även kotornas kanter blir med åren knöligare, så kallad spondylos.

Diskarna åldras också och blir tunnare och sjunker ihop.

Det finns inget klart samband mellan dessa åldersförändringar och ont i ryggen. Du kan ha mycket förändringar på röntgenbilden utan att ha besvär och du kan ha mycket besvär från ryggen utan att det syns några förändringar på röntgenbilden.

Diskbråck                                       

Diskbråck innebär att en av ryggradens diskar har brustit och buktar in mot ryggradskanalen. Det är vanligt och gör oftast inte ont. Men om disken trycker mot ryggmärgen eller nervrötterna, kan det hända att du får ont i ryggen eller att du får ischias, som är en strålande smärta i benet.

Andra orsaker till ryggont

Ibland, men det är ovanligt, kan ryggont bero på de här sjukdomarna som du kan få i ryggen:

• Kotkompression. Benskörhet, osteoporos, kan leda till att kotorna trycks ihop. Det kan ge svåra smärtor som brukar minska efter en tid.
• Spinal stenos innebär att kanalen för ryggmärgen har blivit snävare vilket orsakar ett tryck på nervvävnaden. Typiska besvär är ont i skinkor, lår eller vader när du går, springer eller går i trappor. Orsaken brukar vara åldersförändringar kring kotorna.
• Spondylolys är en förändring som ibland ses vid röntgen. Det innebär att det fattas en bit i de benbågar som omger ryggmärgskanalen.
• Bechterews sjukdom är en reumatisk sjukdom som innebär att du får en inflammation i framför allt muskelfästen och leder, till exempel i ryggraden. Sjukdomen börjar ofta med en smygande värk i nedre delen av ryggen eller i skinkorna samt stelhet i ryggen, ofta på morgnarna.
• Forestiers sjukdom eller DISH är en reumatisk sjukdom där de vanligaste symtomen är smärta och stelhet i ryggen. En del har ledbesvär, framför allt i armbågsleder, skuldror, höfter, knän och fotleder.
• Spondylit och diskit. Spondylit är en infektion i en kota och diskit är en bakterieinfektion i en disk. Symtomen är svår värk i ryggen, feber, sjukdomskänsla och eventuell viktminskning. Båda sjukdomarna är mycket ovanliga.
• Cancersjukdomar kan orsaka metastaser i ryggraden. Hos män är till exempel prostatacancer en vanlig orsak till skelettmetastaser, hos kvinnor bröstcancer.

Hos läkaren får du genomgå en kroppsundersökning och får en bedömning av de besvär du har.

Du får svara på frågor, till exempel om ryggvärken

• varierar i styrka
• förvärras av olika rörelser
• påverkar arbete och fritid
• känns igen från tidigare, det vill säga om värken har förändrats eller inte
• kommer samtidigt som smärta från andra delar av kroppen, exempelvis magen
• strålar ut i något ben
• lindras av värktabletter.

Du får också svara på

• om du har eller har haft någon allvarlig sjukdom, till exempel cancer
• hur du har det i din familj och bland dina vänner
• om arbetet, om vardagssysslor och andra uppgifter eller roller som du har i livet
• hur värken i ryggen har påverkat dig i dina vardagliga aktiviteter
• vilka funderingar och farhågor ryggvärken har väckt hos dig.

Det är viktigt att du försöker beskriva hur ryggvärken har påverkat vardagsaktiviteterna och hur du själv ser på det ryggonda. Ibland används särskilda frågeformulär för att få fram en bättre bild av situationen för dig som har långvariga ryggbesvär.

En del behöver undersökas av en ortoped

Ibland kan du behöva fler undersökningar av andra specialister, som reumatolog eller ortoped. Till exempel om läkaren misstänker att ryggvärken beror på en särskild sjukdom. Då kan det behövas remiss till andra specialister.

Bedömningar hos ortopeder görs framför allt om besvären är så svåra att det kan bli nödvändigt med en operation. 

Röntgen är oftast inte nödvändig

En röntgenundersökning kan vara viktig om du har tecken på en allvarlig sjukdom. Men i de flesta fall är röntgenundersökningar inte meningsfulla vid tillfälliga ryggbesvär som inte håller i sig i mer än några veckor. 

Vid mer långvariga besvär kan det däremot vara bra att göra en röntgenundersökning. Det är framför allt bra för att utesluta allvarliga sjukdomar i skelettet. I dessa fall är det oftast magnetkameraundersökning, MR, som kommer i fråga eftersom läkaren då även kan se mjukdelar som muskler och diskar.

Datortomografi är ett annat alternativ som också ger bra bilder vid misstänkt diskbråck eller en allvarlig sjukdom i mjukdelarna i ryggen.

Åldersförändringar och diskförändringar kan finnas hos människor redan från 20-30-årsålden. Dessa förändringar syns på röntgenbilder men det behöver inte betyda att något är fel eller att det gör ont.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.