LÄKEMEDEL UTIFRÅN DIAGNOS

Blodförtunnande läkemedel

Blodförtunnande läkemedel används för att förebygga och behandla blodproppar. Läkemedlen gör att blodet inte kan levra sig, koagulera, som det ska. Läkemedlen kallas därför även antikoagulantia.

Blodproppar i viktiga organ är orsaken till några av våra vanligaste allvarliga sjukdomar. Du kan få en hjärtinfarkt om blodproppar bildas i hjärtats kranskärl. Du kan få stroke om de bildas i hjärnan. Andra exempel är blodpropp i lungan och blodpropp i benens djupa och ytliga blodkärl.

Blodförtunnande läkemedel motverkar proppar

Blodförtunnande läkemedel minskar risken för uppkomst av blodproppar, och hjälper blodets eget system att lösa upp redan uppkomna blodproppar.

Du kan få blodförtunnande läkemedel som förebyggande behandling om du har ökad risk att få proppar. Det kan till exempel vara i samband med större operationer eller om du har förmaksflimmer. Andra sjukdomar som cancer, hjärtsvikt, högt blodtryck eller diabetes kan även ge ökad risk för blodpropp.

Vilka läkemedel används?

Blodförtunnande läkemedel brukar delas in i följande grupper:

  • trombocythämmare
  • vitamin K-hämmare
  • NOAK, som är en förkortning av nya orala antikoagulantia
  • heparingruppen.

Läkemedel i heparingruppen finns som sprutor och de övriga som tabletter eller kapslar som du sväljer. Läkemedlen verkar på olika sätt. Vissa minskar blodplättarnas förmåga att klumpa ihop sig. Andra påverkar på olika sätt bildningen av de ämnen som blodproppen byggs upp av.

Vilket läkemedel du får beror på vilken sjukdom du har. Ibland kan du behöva använda flera blodförtunnande läkemedel samtidigt, eller olika blodförtunnande läkemedel under olika faser av behandlingen. Det beror på vilka andra sjukdomar du har och om du tar andra läkemedel.

Du kan få biverkningar

Alla läkemedel kan ge biverkningar. En del personer får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna efter en tid.

Kontakta din läkare om du har besvärliga biverkningar. Du kan behöva få en annan dos eller pröva ett annat läkemedel. Du kan också få en annan typ av behandling. En vanlig biverkan vid blodförtunnande läkemedel är blödningar.

Blodförtunnande läkemedel och blödningar

Du blöder lättare när du tar blodförtunnande läkemedel om du till exempel får ett sår eller en skada. Det beror på att blodet inte koagulerar lika snabbt som tidigare. Här är några symtom vid blödning:

  • näsblod
  • blod i urinen
  • blod i avföringen som gör det svart
  • många eller stora blåmärken i huden.

Symtomen kan ibland bero på att effekten av ditt blodförtunnande läkemedel har blivit alltför kraftig. Du bör då kontakta din behandlande mottagning för att bedöma blödningsorsak. Du kan behöva ändra din dos. För att minska risken för allvarlig blödning bör du helst ha ett normalt blodtryck.

Berätta alltid att du tar blodförtunnande läkemedel

Det är viktigt att du talar om att du tar blodförtunnade läkemedel om du ska opereras, genomgå olika undersökningar eller behandlas hos tandläkare. Ibland kan du tillfälligt behöva sluta ta det blodförtunnande läkemedlet.

Rådgör med läkare eller sjuksköterska om du ska vaccinera dig.

Vid en allvarlig blödning eller behov av en akut operation kan du få ett så kallat motgift för att snabbt avbryta den blodförtunnande effekten.

Ökad risk för blödningar kan uppstå när du tar vissa andra läkemedel. Även naturläkemedel, växtbaserat läkemedel eller proteinrika kosttillskott kan påverka effekten. Det gäller speciellt warfarin. Rådgör alltid med läkare. Du kan också fråga på ett apotek.

Ett exempel på ökad risk för blödningar är om du samtidigt tar smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel som kallas NSAID eller cox-hämmare. Många av dem kan du köpa receptfritt, som innehåller de verksamma ämnena ibuprofen, diklofenak och naproxen.

Tänk på det här om du tar blodförtunnande läkemedel:

  • Ta dina tabletter regelbundet.
  • Ändra aldrig medicineringen på egen hand.
  • Kontakta din läkare eller mottagning om du behöver ändra dina övriga läkemedel.
  • Kontakta din läkare eller mottagning om du får en blödning.
  • Läs den information du har fått om din blodförtunnande behandling.

Trombocythämmare

Du kan få trombocythämmare om du har ökad risk för blodpropp. Här är några exempel:

  • Du har kärlkramp.
  • Du har haft en hjärtinfarkt eller stroke.
  • Du har fått ballongvidgning av hjärtats kranskärl.
  • Du har fått ett stabiliserande nät insatt i kranskärlet. Ett sådant nät kallas stent. Läkemedlen förhindrar att blodproppar bildas i anslutning till stenten.

Till gruppen trombocythämmare hör läkemedel som innehåller de verksamma ämnena acetylsalicylsyra, klopidogrel, dipyramidol, tikagrelor eller prasugrel. Dessa läkemedel används mest vid kärlkramp och efter hjärtinfarkt eller stroke.

Acetylsalicylsyra finns också i vanliga receptfria värktabletter. Men då är dosen mycket högre än när acetylsalicylsyra används som blodförtunnande.

De nyare trombocythämmarna, tikagrelor och prasugrel, ersätter alltmer klopidogrel.

Dipyridamol används ensamt eller tillsammans med acetylsalicylsyra efter en stroke.

Andra läkemedel

Använd inte klopidogrel tillsammans med vissa läkemedel mot magbesvär eftersom effekten av klopidogrel då kan minska. Ett exempel är läkemedel som innehåller det varksamma ämnet omeprazol.

Biverkningar

En del personer kan få blödningar av trombocythämmare. Vissa kan få till exempel magbesvär som gastrit eller magsår, hudutslag eller blåmärken.

Det finns en ökad risk för överkänslighetsreaktioner när du använder acetylsalicylsyra om du har allergi eller astma. Då kan du till exempel få nässelutslag, rinnsnuva eller andningsbesvär.

Exempel på trombocythämmare

Läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra:

  • Trombyl.

Läkemedel som innehåller klopidogrel:

  • Clopidogrel
  • Cloriocard
  • Grepid
  • Plavix.

Läkemedel som innehåller prasugrel:

  • Efient
  • Prasugrel.

Läkemedel som innehåller tikagrelor:

  • Brilique.

Läkemedel som innehåller dipyridamol:

  • Diprasorin, som också innehåller acetylsalicylsyra.
  • Dipyridamol.

Vitamin K-hämmare

Till gruppen vitamin K-hämmare hör läkemedel som innehåller det verksamma ämnet warfarin. Warfarin är ett av de vanligaste blodförtunnande läkemedlen.

Du kan få warfarin vid flera sjukdomar och besvär. Här är några exempel:

  • Du har en hjärtklaffprotes.
  • Du har eller har haft blodproppar i ben eller lungor.
  • För att förebygga blodproppar vid vissa hjärtsjukdomar, till exempel förmaksflimmer.

Din behandling med warfarin kontrolleras på en vårdcentral och ibland på speciella antikoagulantiamottagningar. De kallas också AK-mottagningar.

Dosen kan variera

Dosen varierar från person till person och kan även variera för samma person över tid. Ärftliga faktorer, kostvanor och andra läkemedel kan påverka hur stor dos du behöver. Blodets förmåga att koagulera måste därför kontrolleras regelbundet av läkare eller AK-mottagning. Det gör du för att bestämma vilken dos du ska ta.

Du får därför regelbundet lämna blodprov för att mäta det så kallade PK (INR)-värdet som oftast skall ligga mellan två till tre. Det finns även en metod för självtest av PK (INR)-värdet som du kan använda efter att du genomgått en utbildning för detta.

Viktigt när du tar warfarin

Det finns en del saker i vardagen som du behöver vara extra noga med när du tar warfarin.

Ät allsidigt och regelbundet

Mängden vitamin K i mat kan påverka effekten av warfarin. Vitamin K finns i många grönsaker, men speciellt i exempelvis broccoli, kål och gröna bladgrönsaker. Även vissa oljor är rika på vitamin K, till exempel rapsolja. Vissa kosttillskott och dietpreparat kan innehålla stora mängder vitamin K.

Du behöver inte undvika vitamin K eller någon särskild mat när du behandlas med warfarin. En liten mängd vitamin K behövs så du inte blir för känslig för warfarin. Men det är viktigt att inte göra stora förändringar i dina matvanor. Berätta för din läkare om du inte kan äta som vanligt. Det är bra att äta ungefär samma mängd grönsaker varje dag, i stället för stora mängder vissa dagar och inget alls andra dagar. Prata med din läkare eller sjuksköterska innan du gör stora förändringar i din kost. Dock rekommenderas försiktighet med växtbaserade läkemedel, naturläkemedel och proteinrika kosttillskott.

Här kan du läsa mer om livsmedel som innehåller vitamin K på Livsmedelsverkets webbplats

Alkohol kan påverka

Dosen av warfarin kan behöva ändras om du dricker alkohol. Ett enstaka glas öl eller vin spelar sannolikt liten roll, men om du dricker större mängder alkohol ändras kroppens förmåga att göra sig av med läkemedlet. Då förändras också läkemedlets påverkan på blodets förmåga att levra sig. Det är svårt att förutse exakt vad som kan hända när den som använder warfarin dricker mycket alkohol.

Biverkningar

Vissa personer kan få blödningar. Detta kan bero på att effekten av läkemedlet blivit för kraftig eller att du har fått en skada eller sjukdom. Kontakta alltid mottagningen där du behandlas om du får blödningar.

Exempel på vitamin K-hämmare

Läkemedel som innehåller warfarin:

  • Waran
  • Warfarin Orion, som inte innehåller färgämnet indigokarmin.

NOAK – nya orala antikoagulantia

Till läkemedelsgruppen NOAK hör läkemedel som innehåller något av de verksamma ämnena dabigatran, apixaban, rivaroxaban och edoxaban.

Du kan få NOAK vid följande sjukdomar och besvär. Här är några exempel:

  • Du har en ökad risk för blodpropp, till exempel på grund av operation av höftledsprotes eller knäledsprotes.
  • Du har oregelbunden hjärtrytm som kallas förmaksflimmer. 
  • Du har eller har haft blodproppar i ben eller lungor.

Viktigt att känna till

Det är viktigt att du är noga med att ta ditt läkemedel regelbundet enligt ordination för att få önskad effekt. Effekten av läkemedlet brukar inte mätas med blodprover som vid warfarin.

Du kan behöva sluta att ta ditt läkemedel, till exempel inför en operation. Du kan få behandling med motgift som tar bort effekten om du behöver opereras akut eller om du får en kraftig blödning.

Biverkningar

Även NOAK kan orsaka blödningar men risken för allvarliga blödningar är mindre än vid behandling med warfarin. Kontakta alltid mottagningen där du behandlas om du får blödningar.

Exempel på NOAK

Läkemedel som innehåller dabigatran:

  • Pradaxa.

Läkemedel som innehåller apixaban:

  • Eliquis.

Läkemedel som innehåller rivaroxaban:

  • Xarelto.

Läkemedel som innehåller edoxaban:

  • Lixiana.

Heparingruppen

Till heparingruppen hör läkemedel som innehåller de verksamma ämnena heparin, dalteparin, enoxaparin, eller tinzaparin.

Läkemedlen kan till exempel användas vid följande sjukdomar och tillstånd:

  • För att förebygga blodpropp om du har ökad risk för att få blodproppar och vårdas på sjukhus.
  • För att underlätta upplösning av blodproppar som redan har bildats.
  • Du ska göra en större operation.
  • Du har en blodpropp och är gravid.
  • Du har blodproppar i ben eller lungor, speciellt om du samtidigt har en cancersjukdom.
  • Du har hög risk för att få hjärtinfarkt. Då får du läkemedel från heparingruppen tillsammans med låga doser acetylsalicysyra under en begränsad tid.

Så tar du läkemedlet

Läkemedlen tar du med en spruta i underhudsfettet i magen. Du kan få lära dig att ta sprutorna själv hemma, eller kanske med hjälp av en närstående. Du kan få hjälp av en distriktssköterska om det behövs.

Läkemedel i heparingruppen används ofta i stället för warfarin eller NOAK under graviditet.

Biverkningar

Vissa personer kan få blödningar. Kontakta alltid mottagningen där du behandlas om du får blödningar.

Det är ofarligt, men du kan ibland få blåmärken runt injektionsstället.

Exempel på läkemedel som ingår heparingruppen

Läkemedel som innehåller dalteparin:

  • Fragmin.

Läkemedel som innehåller tinzaparin:

  • Innohep.

Läkemedel som innehåller enoxaparin:

  • Enoxaparin
  • Klexane.

Läkemedel som innehåller heparin:

  • Heparin.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Till toppen av sidan