En läkare behöver få en utförlig beskrivning av hur dina symtom har utvecklats över tid för att förstå orsaken till dina besvär.
Under samtalet med läkaren får du svara på frågor om dina symtom, som till exempel hur länge de har funnits, hur ofta du känner av dem, hur länge de sitter i och om de har förändrats sedan du märkte av dem första gången. Andra frågor kan vara mer allmänna, som hur du upplever ditt arbete och din livssituation, om du känner dig trött eller inte.
Det kan också vara viktigt att berätta om vilka sjukdomar du tidigare har behandlats för, eller om du har eller har haft en tumörsjukdom förut. Läkaren vill också veta vilka behandlingar du har fått tidigare eller om du nu får någon behandling.
Läkaren kan också behöva prata med någon som är närstående till dig och som kan berätta om din personlighet har förändrats.
Neurologisk undersökning
Dina olika nervfunktioner testas, till exempel reflexer, balans, muskelstyrka, ögonrörelser med mera. Det kallas neurologisk undersökning.
Läkaren tittar bland annat efter om kraften är försämrad i någon del av din kropp och om din reaktionsförmåga eller känsel är nedsatt.
Du kan också få göra tester som kan visa hur ditt minne och din förmåga att tänka logiskt fungerar. Läkaren kan ibland även undersöka hur ögonbotten ser ut genom att lysa i ögat med en liten lampa. Du kan få göra fler tester beroende på vilka symtom du har.
Du kan få gå vidare till ytterligare utredningar efter att läkaren har fått svar på sina frågor och är klar med undersökningen. Det innebär oftast att du får göra någon typ av röntgenundersökning av huvudet.
Läs mer om kroppsundersökning.
Datortomografi eller magnetkameraundersökning
Du kan bli undersökt med datortomografi eller magnetkameraundersökning. Ibland kan båda undersökningarna behövas.
En datortomografi kan visa om du har en tumör inne i hjärnan eller hjärnhinnorna. Datortomografi visar också tecken på om trycket i huvudet är förhöjt och andra förändringar som kräver vidare utredning.
En magnetkameraundersökning kan ge läkaren en mer detaljerad bild av tumören och hitta mindre förändringar som är svårare att upptäcka med datortomografi.
Ryggvätskeprov – lumbalpunktion
Du kan ibland få lämna ett prov på vätskan som omger ryggmärgen. Det görs genom så kallad lumbalpunktion, även kallad ryggvätskeprov.
Du får ligga ner på sidan, eller sitta upp på en brits. Provet tas mellan två kotor i nedre delen av ryggen med en tunn nål. En liten mängd av ryggvätskan tappas ut. Du kan få lokalbedövning om du vill, men provtagningen gör inte så ont. Med eller utan bedövning känner du ett lätt tryck.
Du kan ibland få ta ett nytt prov om det finns tumörceller i ryggvätskan. I samband med den nya provtagningen kan du få en spruta med cytostatika som en del av behandlingen.
Vävnadsprov – biopsi
För tumörsjukdomar i hjärnan krävs det nästan alltid ett vävnadsprov för att vara säker på vilken sjukdom det är. Vävnadsprovet görs på en så kallad neurokirurgisk klinik som du remitteras till.
Du kan behöva få komma till en neurokirurgisk avdelning dagen innan för förberedelser. Det är viktigt att vävnadsprovet tas på exakt rätt ställe. Därför sätts oftast en sorts metallram fast på huvudet. Ramen kan se olika ut, men brukar oftast fästas i skallbenet och hörselgångarna med hjälp av skruvar.
Du får först lokalbedövning för att minska besvären när skruvarna ska sättas fast. Det kan upplevas som obehagligt och även göra ont innan ramen är fastsatt. Man brukar inte känna av den så mycket när den väl är på plats, men det kan vara obehagligt att inte kunna röra sig som vanligt. När ramen väl är på plats tas bilder med datortomografi.
Du behöver inte vara sövd när undersökningen görs men du kan få lugnande och avslappnande läkemedel. Du kan också bli sövd om du önskar.
Huden ovanför det ställe där provet ska tas bedövas med lokalbedövning och kirurgen gör därefter ett litet snitt. Därefter borrar kirurgen ett litet hål i skallbenet. Det gör inte ont, men det kan surra i huvudet. Sedan tas ett eller flera prov. Att ta prover från själva hjärnan gör inte ont.
Undersökningen tar oftast mindre än en timme. I de flesta fall får man gå hem några timmar efter provtagningen.
Ny medicinsk bedömning
Du kan få en ny medicinsk bedömning, en så kallad second opinion, om du har fått diagnosen hjärntumör och känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig.
Bedömningen bör göras vid en annan specialistvårdsmottagning där du får träffa en annan läkare. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.
Standardiserat vårdförlopp
Utredningen av dina besvär kan göras enligt ett standardiserat vårdförlopp, SVF, om läkaren misstänker att du kan ha en hjärntumör.
Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra.
Läkaren som skriver remissen berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.
Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.