SÅ FUNGERAR KROPPEN

Så fungerar hjärnan

Hjärnan är inblandad i det mesta vi gör, känner och upplever. Det är den som ger oss vår personlighet och våra känslor. Det är hjärnan som gör att vi har ett medvetande, att vi kan tänka och att vi kan minnas. Hjärnan kontrollerar också kroppens funktioner, till exempel våra sinnen och rörelser.

I den här texten kan du läsa om hjärnans olika delar och de olika delarnas funktion. Hjärnan ingår tillsammans med ryggmärgen och nerverna i nervsystemet.

Hjärnans olika delar

Hjärnan ligger skyddad innanför skallens ben. Den väger knappt 1,5 kg. Hjärnan kan delas in i följande delar:

  • Storhjärnan utgör den större delen av hjärnan.
  • Loberna är olika delar av storhjärnan.
  • Hjärnbarken är storhjärnans yttersta lager.
  • Hjärnbalken ligger mellan storhjärnans två halvor och förbinder de båda halvorna med varandra.
  • Hjärnstammen ligger under storhjärnan och förbinder storhjärnan med ryggmärgen.
  • Lillhjärnan är en mindre del av hjärnan och sitter vid nacken.
  • Hjärnhinnorna är tre hinnor som omger hela hjärnan.

Storhjärnans yttre delar

Storhjärnan består av två halvor som sitter ihop med varandra. De båda hjärnhalvorna samarbetar mycket men de har också en del olika uppgifter.

Den vänstra hjärnhalvan är oftast den som styr språk och tal. Det kallas för att den är dominant. Den högra hjärnhalvan är oftast mer konstnärlig och skapande.

Känsel och rörelser styrs av den motsatta sidans hjärnhalva, det vill säga rörelserna i höger kroppshalva styrs av vänster hjärnhalva, och tvärtom.

Storhjärnan är indelad i lober

Storhjärnans yta är veckad. Vecken kallas vindlingar och mellan vecken ligger fåror. Några fåror är extra tydliga och de delar in de båda hjärnhalvorna i lober. De olika loberna kallas pannloben, hjässloben, tinningloben och nackloben.

Storhjärnan består av två halvor som sitter ihop med varandra. De båda hjärnhalvorna delas in i lober.

Loberna har olika uppgifter

Hjärnloberna har olika uppgifter. I pannloben kontrolleras alla muskelrörelser som styrs med viljan. I hjässloben finns centrum för känsel och smak. I tinningloben finns bland annat centrum för hörsel och lukt. I nackloben finns syncentrum.

De delar av kroppen som du använder mest eller som är känsligast behöver störst plats i din hjärna. Därför har de områden som styr händerna, munnen, läpparna och tungan ett stort utrymme i hjärnan.

Storhjärnans lober har olika uppgifter. Alla viljestyrda muskelrörelser styrs från pannloben. Känsel och smak finns i hjässloben. I tinningloben registreras och lukt. I nackloben finns syncentrum.

Hjärnbarken

Storhjärnans yttre lager kallas hjärnbarken eller cortex. Den består av grå hjärnsubstans som innehåller nervceller. Hjärnbarken ansvarar för vårt medvetande och för tankar, känslor och minne.

Från pannlobens hjärnbark styrs även alla våra medvetna rörelser. Sjukdomar i hjärnbarkens nervceller kan därför ge ofrivilliga rörelser som symtom, till exempel kramper vid epileptiska anfall. Sjukdomar i hjärnbarkens nervceller kan också göra det svårt att utföra viljestyrda rörelser, som vid exempelvis en CP-skada eller efter en stroke.

Storhjärnans inre delar

Storhjärnans inre är till största delen uppbyggd av vit substans. Den vita substansen består av nervtrådar och av stödjande celler som kallas gliaceller. Nervtrådarna förmedlar information mellan nervcellerna. Detta gör att hjärnans olika delar kan samarbeta.

Hjärnans inre består av flera olika delar som är viktiga för att hela kroppen ska fungera.

Hjärnbalken förbinder storhjärnans båda halvor

Hjärnbalken sitter mellan storhjärnans två halvor. Den består av en stor samling av nervtrådar som gör att de båda hjärnhalvorna kan skicka signaler till varandra. På så sätt samordnas de båda hjärnhalvornas aktiviteter.

Det finns hålrum inuti hjärnan

I hjärnan finns fyra hålrum som kallas ventriklar. Ventriklarna har förbindelse med varandra och innehåller en klar vätska som kallas hjärn-ryggmärgsvätska. Den kan också kallas likvor. Vätskan bildas i speciella blodkärl i ventriklarna, och den omger även hjärnan och ryggmärgen. Vätskan är stötdämpande och ger därför ett bra skydd. Hjärn-ryggmärgsvätskan transporterar näringsämnen till hjärnan och avfallsprodukter från den.

Basala ganglierna

Djupt inne i hjärnan ligger grupper av nervceller samlade i så kallade kärnor. De kallas basala ganglier. De har stor betydelse för våra viljestyrda rörelser. Sjukdomar i basala ganglierna kan därför ge ofrivilliga rörelser, som vid Huntingtons sjukdom, eller svårighet att utföra viljestyrda rörelser, som vid Parkinsons sjukdom.

Talamus

Inne i storhjärnan sitter talamus. Dit kommer all information om temperatur, beröring och smärta. I talamus skickas informationen vidare till olika delar av hjärnbarken och vårt medvetande.

Hypotalamus och hypofysen

Hypotalamus ligger under talamus och styr över bland annat kroppstemperatur, hunger, törst, sexlust och tillväxt. Detta görs delvis med hjälp av hypofysen som är en körtel som sitter ihop med hypotalamus. Hypofysen bildar hormoner som sedan stimulerar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner.

Hjärnstammen styr andning, blodtryck och puls

Hjärnstammen ligger under storhjärnan. Den nedersta delen av hjärnstammen kallas förlängda märgen. Den förbinder storhjärnan med ryggmärgen. Hjärnstammen tar emot information från kroppens signaler och skickar dem vidare till hjärnbarken.

Hjärnstammen styr kroppens hormonsystem, andningen, hjärtslagen, kroppstemperaturen, ämnesomsättningen och din vakenhet. Tillsammans med hypotalamus styr hjärnstammen även blodtryck och puls. Från hjärnstammen styrs också reflexer som att svälja och nysa.

Lillhjärnan är viktig för balans och rörelser

Lillhjärnan sitter i bakre delen av ditt huvud, innanför nackbenet. Lillhjärnan är till exempel viktig för balansen. Den är också viktig för att reglera både medvetna och omedvetna rörelser. Lillhjärnan styr inte själva rörelserna men den tar emot information om kroppens läge och rörelser. Sedan samordnar lillhjärnan den informationen med de signaler om viljestyrda rörelser som kommer från storhjärnan. Detta gör att dina rörelser anpassas efter den omgivning du befinner dig i. Det gör att du rör dig på olika sätt när du till exempel du går på halt underlag, ojämn mark, eller i en brant backe.

Tre hjärnhinnor omger hjärnan

Hjärnhinnornas främsta uppgift är att skydda hjärnan. Vi har tre hjärnhinnor:

  • Hårda hjärnhinnan ligger ytterst och är kraftigast.
  • Spindelvävshinnan är den mellersta. Hinnan har fått sitt namn på grund av att den är tunn som ett spindelnät.
  • Mjuka hjärnhinnan ligger innerst.

Mellan spindelvävshinnan och den innersta mjuka hjärnhinnan finns nervtrådar. De förenar de båda hinnorna med varandra. I mellanrummet mellan dessa båda hinnor finns hjärn-ryggmärgsvätska. Här går även hjärnans stora artärer.

Hjärnan kan förändras

Hjärnan har förmåga att anpassa sig och förändras. Det kallas att hjärnan är plastisk. Den kan förändra sin uppbyggnad genom att skapa nya förbindelser mellan nervcellerna. Hjärnan utvecklas fram till att vi är ungefär 20 år gamla men förblir plastisk hela livet, men i mycket mindre utsträckning när vi blir vuxna än när vi är barn. Det har vi nytta av när vi lär oss nya saker eller när hjärnan återhämtar sig efter en skada.

Till toppen av sidan