Du träffar först en läkare eller en uroterapeut som bestämmer vilken typ av kateter du ska få. Du får också veta hur lång tid du behöver ha den. En kvarliggande kateter används alltid så kort period som möjligt.

I samråd med dig väljer sedan en uroterapeut eller en sjuksköterska den specifika katetermodell som passar dig. Det är vårdpersonalen som sätter in katetern i urinröret. Det kan ske på en vårdcentral, ett sjukhus, ett äldreboende eller under ett hembesök.

Förberedelser

Du ska tvätta eller duscha underlivet med tvål och vatten innan katetern sätts in. Du kan tvätta dig hemma eller på sjukhuset. Det kan också vara vårdpersonalen som tvättar dig. De berättar vad som gäller för dig.

Så går behandlingen till

Att få en kateter insatt genom urinröret brukar ta fem till tio minuter. Det går till så här:

1. Du behöver ta av dig kläderna på underdelen av kroppen.
2. Du får ligga ner. Underkroppen täcks med ett skynke.
3. Du får lokalbedövning med en gel som sprutas in i urinröret. Det kan kännas lite kallt när gelen sprutas in. Det kan också svida lite, men det går över fort. 
4. Bedövningen verkar efter tre till fem minuter. Vårdpersonalen för in ena änden av katetern genom urinröret. Det kan kännas lite obehagligt eller svida lite, men det går snabbt över.
5. Vårdpersonalen sprutar in vätska i kuffen som håller katetern på plats inuti urinblåsan. Det känns inte.
6. Katetern sätts fast med tejp på din höft och en uppsamlingspåse eller en ventil kopplas på.

När allt är klart får du testa att använda katetern och tömma urinen via påsen eller ventilen.

Så mår du efteråt

Det brukar inte göra ont efter insättningen. Bedövningen verkar i ungefär en timme.

Det kan blöda ibland

Det kan komma lite blod i urinen efteråt. Vanligtvis slutar det blöda av sig själv inom några minuter efter att slangen har förts in. Vårdpersonalen övervakar blödningen.

Du får information om hur du sköter katetern

Vårdpersonalen ser till att allt fungerar och ger dig information om hur katetern ska skötas. Du ska till exempel få veta hur du byter uppsamlingspåse eller kateterventil, och hur du beställer andra hjälpmedel om det behövs.

Du får kontaktuppgifter och information om nästa besök

Innan du åker hem får du veta när nästa hembesök eller besök på mottagningen är. Du får också veta vem du ska kontakta om det blir problem med katetern.

Katetern ska sitta på ett sätt som passar dig och är bekvämt. Till exempel kan den sitta fast på huden innanför underkläder och byxor, eller insidan av byxbenet. Du får hjälp av vårdpersonalen att fästa katetern.

Vik upp din penis 

Du som har penis med en kvarliggande kateter genom urinröret bör vika upp penisen mot magen, med hjälp av en speciell fixeringstejp. På så sätt kan du dra ut katetern via kalsongens överkant. Det minskar risken för skador på urinröret, och kan även vara bekvämare om du har spontana erektioner.

Kan påverka samlivet

En kateter genom urinröret kan påverka samlivet och förmågan att få stånd. Men det går att ha samlag om du vill. Du som har penis kan använda en kondom för att hålla katetern på plats.

Om du känner obehag när du har sex kan du utforska andra sätt att ha sex på. Prata med vårdpersonalen om du vill ha råd. De kan också hänvisa dig till en mottagning för sexualrådgivning. Ibland är det också möjligt att byta till en kateter genom huden.

En kvarliggande kateter genom huden kallas också för en suprapubisk kateter. Du kan behöva en sådan kateter om du har fått skador på bäckenet eller urinröret.

En kateter genom huden kan också passa av följande anledningar:

• Det är svårt att byta katetern via urinröret.
• Du behöver ha kvar katetern en längre tid.
• Du har ett aktivt sexliv. En kateter genom huden påverkar inte förmågan att få stånd eller att ha samlag. 
• Du sitter mycket.

Så fungerar en kvarliggande kateter genom huden

Katetern består av en tunn och mjuk slang som förs in i urinblåsan genom huden på magen. I den ände som förs in i urinblåsan har katetern en liten uppblåsbar ballong, så kallad kuff. Kuffen fylls med lite vätska och hindrar på så vis katetern från att glida ut.

Katetern kopplas till en ventil eller en påse där urinen samlas upp. En läkare, uroterapeut eller sjuksköterska bestämmer vad som är lämpligt för dig.

Om du har uppsamlingspåse

Påsen brukar sättas fast med en slags strumpa runt benet. Den kan också hängas på sängkanten när du sover eller behöver ligga ner en längre tid.

En del kan använda en kateterventil

Katetern kan också hållas stängd med en ventil som du öppnar när du behöver kissa. Du öppnar och stänger ventilen med hjälp av en liten spak.

Du träffar först en läkare som bestämmer vilken typ av kateter du ska få. Du får också veta hur lång tid du behöver ha den. En kvarliggande kateter är alltid införd så kort period som möjligt.

Det är vanligast att få katetern insatt på ett sjukhus. En läkare sätter in katetern genom ett litet snitt i huden på magen. Du får lokalbedövning.

Besöket på sjukhuset kan ta några timmar  

Du behöver komma till sjukhuset en stund innan katetern sätts in. Det är vanligt att stanna kvar en till fyra timmar efteråt för övervakning, så att vårdpersonalen kan se att det inte blöder och att du mår bra. Vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig.

Undvik att röka och dricka alkohol före och efter

Rökning gör att såren läker sämre, och alkohol kan öka risken för komplikationer. Om du röker eller dricker alkohol behöver du därför göra ett uppehåll innan operationen. Vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig.

Läs mer om levnadsvanor i samband med operation.

Förberedelser

Du ska tvätta eller duscha hela kroppen och framför allt magen med tvål och vatten innan katetern sätts in. Du kan tvätta dig hemma eller på sjukhuset. Vårdpersonalen berättar för dig hur du ska göra. Du kan också få hjälp att tvätta dig om du har svårt att göra det själv.

Det är bra om urinblåsan är full vid insättningen. Då går slangen lättare in.

Läs om hur du kan förbereda ett barn inför operation.

Barn kan behöva sövas

Barn får oftast lugnande läkemedel innan katetern sätts in i urinblåsan. Ibland kan barnet sövas en kort stund. Barnet får ha en närstående med sig för att känna sig trygg.

Så går behandlingen till

Att sätta in en kateter genom huden brukar ta fem till tio minuter. Det går till så här:

1. Du behöver dra upp tröjan och dra ner kläderna på underdelen av kroppen. Ibland kan du behöva byta om till sjukhuskläder.
2. Du får ligga ner på en brits. Underkroppen täcks med ett skynke.
3. Huden på magen tvättas med ett bakteriedödande medel.
4. Du får ett bedövningsmedel med spruta en bit nedanför naveln. Det kan svida lite när det sprutas in.
5. Bedövningen verkar efter några minuter. Läkaren gör ett litet snitt i huden och för in katetern i urinblåsan. Ibland använder läkaren röntgen eller ultraljud som hjälp för att sätta kattern på plats.
6. Läkaren fyller kuffen med vätska så att katetern hålls på plats inuti urinblåsan. Ibland syr läkaren i stället fast katetern med ett eller två stygn.
7. Vårdpersonalen fäster katetern med en speciell tejp på magen och kopplar den till en ventil eller en uppsamlingspåse.

Så mår du efteråt

Det brukar inte göra ont efteråt. Bedövningen verkar i ungefär en timme.

Det kan blöda ibland

Det kan blöda lite efteråt. Oftast slutar det blöda av sig själv inom några minuter efter att slangen har förts in. Vårdpersonalen övervakar blödningen.

Du får information om hur du sköter katetern

Vårdpersonalen ser till att allt fungerar och ger dig instruktioner för hur katetern ska skötas. Du ska till exempel få veta hur du byter uppsamlingspåse eller ventil, och hur du beställer andra hjälpmedel om det behövs.

Du kan ha sex som vanligt

Med en suprapubisk kateter kan du ha samlag precis som vanligt. Men det kan kännas mer bekvämt om du först kopplar loss urinpåsen. Det kan också vara bra att fästa slangen med tejp på magen.

Du får kontaktuppgifter och information om återbesök

Innan du åker hem får du veta när nästa hembesök eller besök på mottagningen är. Du får också veta vem du ska kontakta om det blir problem med katetern.

Det kan kännas obekvämt och besvärligt att ha en kateter. Men det brukar gå ganska snabbt att vänja sig vid katetern och dess tillbehör.

Här kan du läsa allmänna råd om hur du sköter katetern. De gäller både kateter genom urinröret och kateter genom huden. Du får utförligare instruktioner från vårdpersonalen om det behövs.

Du som har ett barn med kateter får lära dig hur katetern ska skötas om inte barnet själv kan ansvara för det.

Var noga med hygienen

Tvätta händerna noga innan och efter du hanterar katetern eller uppsamlingspåsen. Det är viktigt för att förhindra infektioner.

Om du har en kateter i urinröret ska du tvätta underlivet varje dag. Du som har penis ska dra tillbaka förhuden och tvätta där. För tillbaka förhuden när du är klar. Tvätta också den del av katetern som är närmast urinröret.

När du duschar

Du bör duscha lika ofta som du gjorde innan du fick kateter. Låt uppsamlingspåsen eller kateterventilen sitta kvar när du duschar, men se till att torka dem efteråt. Om du duschar med strumpan på benet byt då till en torr strumpa efteråt.

Att bada med kateter

Om du ska ha kateter under en kortare period är det bäst att undvika bad under tiden. Det minskar risken för urinvägsinfektion.

Om du ska ha kateter under en längre period kan du bada om du mår bra av det. Låt uppsamlingspåsen eller kateterventilen sitta kvar under badet, och torka dem efteråt.

Om du har ventil ska du tömma urinblåsan före och efter badet. Om du har uppsamlingspåse är det bra att tömma påsen innan badet.

Du kan bada i offentliga bassänger med speciella vattentäta badkläder. Fråga vårdpersonalen om det intresserar dig.

Drick regelbundet för att förebygga besvär

Det finns alltid bakterier i urinen och urinblåsan när man använder kateter. Det krävs oftast ingen behandling för det. Men ibland kan det bli en infektion.

Drick lite extra
Du kan inte minska mängden bakterier genom att dricka mer än vanligt. Men du kan minska risken att få problem av bakterierna genom att öka mängden urin. Det är bra att urinblåsan och katetern sköljs igenom av urinen regelbundet.

Minskar också risken för stopp

Att dricka lite extra minskar risken att det ska bli stopp i katetern. Det beror på att urinen späds ut och katetern spolas ren när du tömmer urinblåsan med jämna mellanrum.

Var försiktig om du har vissa sjukdomar

Om du har hjärtsvikt eller njursvikt ska du fråga din läkare hur mycket du bör dricka.

Du som har uppsamlingspåse

Oftast så tömmer och byter du uppsamlingspåsen själv.

Läs nedan om att ha en uppsamlingspåse och hur du byter den.

Du som har kateterventil

Du behöver byta ventilen en gång i veckan. Vårdpersonalen visar dig hur du gör.

Du som har en kateter med ventil öppnar den själv och tömmer blåsan när du känner dig kissnödig, eller med högst fyra timmars mellanrum. På så sätt förlorar inte urinblåsan sin förmåga att samla upp urinen, vilket den kan göra om du tömmer den för ofta. Det är särskilt viktigt om du ska ha katetern en längre tid.

Du som har ventil under natten

Tänk på att tömma urinblåsan precis innan du går och lägger dig och så snart du vaknar på morgonen.

Katetern ska bytas regelbundet

Katetern behöver bytas ungefär varannan till var tredje månad. Det är vårdpersonalen som byter katetern, oftast en sjuksköterska eller en undersköterska. Bytet kan till exempel ske på en vårdcentral, på ett äldreboende eller hemma hos dig. Det tar mindre än 30 minuter och du får lokalbedövning.

Det är viktigt att du kontaktar vårdpersonalen om din kateter inte har blivit bytt på tre månader.

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller en annan behandling.   

Det kan läcka urin

Ibland kan det läcka urin från katetern. Försök stoppa läckaget själv och be vårdpersonalen om hjälp om du inte lyckas.

Att det läcker urin kan bero på olika saker, till exempel följande:

• Kopplingen mellan katetern och påsen sitter inte ihop ordentligt. Då kan du pröva att koppla ihop dem på nytt så att det blir tätt.
• Katetern är vikt.
• Urinblåsan krampar och urinen rinner på sidan av katetern.

Ett litet läckage vid sidan av katetern kan man ibland behöva acceptera. Då kan du få tunna droppskydd som du lägger i underbyxorna.

Urinvägsinfektion

Det finns alltid bakterier i urinen. När du har en kateter i urinröret finns det en risk att bakterierna orsakar en urinvägsinfektion som behöver behandlas.

Det blir stopp i slangen

Det har blivit stopp om det inte kommer ut någon urin genom slangen. Då måste katetern spolas ren eller bytas ut av vårdpersonal.

Katetern glider ut

Ibland kan katetern åka ur urinblåsan. Då behöver den sättas tillbaka så snart som möjligt, särskilt om det gäller en kateter genom huden. Om det går för lång tid kan hålet börja växa igen.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta mottagningen där du fick din kateter, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får ett eller flera av de här besvären:

• Du har ont i nedre delen av magen, underlivet eller ryggen.
• Du får feber.
• Du får blod i urinen efter att katetern suttit inne ett tag.
• Du får besvär med katetern som du inte tycker stämmer överens med den information du har fått.
• Ditt barn har kateter och är hängigt och vill till exempel inte äta.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast mottagningen där du fick din kateter, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av det här stämmer:

• Du blöder kraftigt ur katetern.
• Det blir stopp i katetern. Du märker det genom att det inte kommer ut urin. Det kan också göra ont.
• Katetern har åkt ur.  

Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning. 

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.