Övriga mottagningar

Stöd för vanliga besvär vid neurologisk sjukdom

Innehållet gäller Gävleborg

Här kan du läsa om några av de besvär som är vanliga vid neurologisk sjukdom. MS, Parkinson och epilepsi är exempel på neurologiska sjukdomar. Känner du igen dig och är negativt påverkad av besvären kan du söka kontakt med neuropsykolog.

Det är extra viktigt att du söker kontakt med neuropsykolog om du sjukskrivits för dina besvär, eller om det finns en risk att du kommer att bli sjukskriven.

Kognitiva (tankemässiga) besvär

Exempel på kognitiva (tankemässiga) förmågor är minne, uppmärksamhet och språk. Förmågorna används hela tiden i vardagen, till exempel när du:

  • räknar
  • pratar
  • ska hänga med i samtal
  • ska hänga med i vad som händer i ett tv-program
  • kommer ihåg saker
  • läser och skriver
  • söker information
  • planerar, kommer igång med och slutför uppgifter
  • lär in nya saker.

Neurologisk sjukdom kan innebära skador på hjärnan som leder till att kognitiva (tankemässiga) förmågor försämras. En sådan försämring kan leda till olika typer av besvär i vardagen och påverka psykiskt mående negativt.

Några exempel på hur försämring av tankemässiga förmågor kan visa sig är:

  • Extrem mental trötthet som gör det svårare att tänka. Tankarna går långsammare, det tar stopp och blir ”kortslutning”.
  • Stort behov av vila och återhämtning. Det är vanligt att det är svårt att orka med sitt arbete och att mindre tid går till fritidsaktiviteter och intressen.
  • Lätt att glömma saker eller minnas fel.
  • Svårt att hålla flera ”bollar i luften”.
  • Svårt att hänga med i samtal, speciellt om det är flera personer som pratar.
  • Svårt att förstå vad andra säger, göra sig förstådd eller hitta ord.
  • Överkänslighet för ljud- och synintryck. Miljöer och aktiviteter som innebär mycket ljud och synintryck kan upplevas som röriga, stressande och ansträngande.
  • Svårt att komma igång med uppgifter och aktiviteter, trots att de är intressanta eller viktiga.
  • Problem med att bedöma avstånd eller att hitta i omgivningen. Kan lätt slå omkull kaffekoppen eller ha svårt att sätta in nyckeln i låset.
  • Det tar längre tid att göra uppgifter.
  • Lätt att bli stressad och irriterad.
  • Svårt att koncentrera sig och hålla fokus. Blir lätt distraherad. Det kan vara svårt att följa med i ett tv-program eller samtal.

Sömnsvårigheter

Sömnsvårigheter som leder till låg sömnkvalitet, varit besvärande under en längre tid och leder till stor påverkan på ditt mående och vardag.

Några exempel på svårigheter är:

  • svårt att somna
  • vaknar under natten och har svårt att somna om
  • vaknar mycket tidigare eller senare än tänkt.

Nedstämdhet

Nedstämdhet som påverkar din vardag negativt. Förutom nedstämdhet är det även vanligt att uppleva tomhet, mycket irritation eller ilska. Dessa känslor leder ofta till stor påverkan på tankar och beteende. Det är till exempel vanligt att ha tankar på döden, att avstå från aktiviteter och att med tiden isolera sig från andra i sin närhet.

Oro och ångest

Oro och ångest som påverkar din vardag negativt. Orostankarna och ångestkänslan kan till exempel leda till sömnsvårigheter, nedstämdhet och undvikande av uppgifter eller aktiviteter som du skulle vilja göra.

Vid oro och ångest är det till exempel vanligt att fråga andra om allt kommer att bli bra eller lösa sig, lägga mycket tid på att söka information på internet om sina besvär, samt att hålla noggrann koll på om upplevda symtom förändras och försöka minska dem.

Smärta

Svår ihållande eller ofta återkommande smärta som behandlas utan tillräcklig effekt kan leda till negativ påverkan på flera områden i livet. Några exempel är ditt psykiska mående, aktiviteter och sömn. Det här kan i sin tur påverka ditt sociala liv, arbete eller studier. Det är vanligt att du kan känna dig rädd för att göra vissa typer av aktiviteter på grund av smärtan. Det kan kännas svårt att leva det liv du vill med smärtan.

Hur tar jag kontakt med neuropsykolog?

Neuropsykologen arbetar på neurologmottagningen på Gävle sjukhus och finns för dig som bor i Gävleborg. För att ta kontakt med neuropsykologen ska du ha en neurologisk sjukdom och läkarkontakt vid neurologmottagningen på Gävle sjukhus eller medicinmottagningen på Bollnäs sjukhus.

Har du behov av kontakt med neuropsykolog finns följande alternativ:

  • Lyft dina svårigheter och eventuellt behov av neuropsykolog med din sjuksköterska eller läkare vid mottagningen. De kan sedan skicka en remiss till psykolog. Har du redan kontakt med ett neurorehabteam kan du lyfta ditt behov med din vårdkontakt där.
  • Kontakta neurologmottagningen genom att skriva ett meddelande genom 1177 Vårdguidens e-tjänst eller ringa på telefon 026-15 43 44. Läs mer om 1177 Vårdguiden e-tjänst
  • Du kan skriva en egen vårdbegäran genom 1177 Vårdguidens e-tjänst.

Din vårdkontakt vid mottagningen kan föreslå kontakt med neuropsykolog i samtal med dig, om de ser att du kan ha behov av det.

Kontaktuppgifter till neurologmottagningen i Gävle.

Vad händer efter att jag tagit kontakt?

  1. Neuropsykologen gör en första bedömning utifrån den information som du delat med dig av till mottagningen.
  2. Du blir kontaktad av psykolog så snart som möjligt. Psykologen kan kontakta dig på telefon, brev eller genom 1177 Vårdguidens e-tjänst.
  3. I det fall du och psykologen bedömer behov av vidare kontakt sätts du på väntelista och kallas sedan till besök.

Vad gör neuropsykologen?

Psykologen har ett nära samarbete med bland andra sjuksköterska och läkare för att ge stöd vid neurologisk sjukdom som innebär kognitiva (tankemässiga), känslomässiga eller kroppsliga besvär. Du kan erbjudas neuropsykologisk bedömning, bedömning av psykiskt mående, psykologisk och neuropsykologisk behandling.

Neuropsykologisk bedömning

Vid en neuropsykologisk bedömning tar man reda på om den neurologiska sjukdomen har påverkat kognitiva (tankemässiga) förmågor eller känsloliv (förmåga att uppfatta och känna känslor).

Innan bedömningen fyller du i ett antal formulär som undersöker ditt mående och vilka besvär du upplever.

Vid bedömningen träffar du psykolog under ett längre besök, ibland vid flera tillfällen. Du får svara på frågor och göra ett antal olika neuropsykologiska test. Bedömningen kan leda till att du får hjälp att hantera dina besvär i vardagen.

Bedömning av psykiskt mående

Neuropsykologen kan göra en bedömning av ditt psykiska mående och hur du och ditt liv påverkats av din sjukdom. Behöver du behandling på grund av ditt psykiska mående kan psykologen avgöra om den behandlingen bäst sker på neurologmottagningen eller någon annanstans, såsom din hälsocentral.

Psykologisk och neuropsykologisk behandling

Vid behov kan du få psykologisk eller neuropsykologisk behandling för besvär kopplade till din sjukdom. Du får då arbeta aktivt med olika strategier för att förändra beteende och hantera tankar och känslor.

Några exempel på besvär som behandlas är nedstämdhet, depression, oro, ångest, sömnsvårigheter och smärta. Du kan även få hjälp med strategier och anpassningar för att hantera kognitiva nedsättningar.

Exempel på områden du och neuropsykologen kan arbeta med i behandling är:

  • hur beteende, tankar och känslor påverkar varandra
  • strategier för att hantera obehagliga tankar och känslor
  • skapa hållbara rutiner
  • schemalägga återhämtning
  • anpassa din miljö på arbetet och hemma.
Till toppen av sidan