Skador på händer och fötter

Skador på fotleden

Du kan skada fotleden om du till exempel trampar snett eller faller. Det kallas stukning om bara ledbanden runt fotleden skadas, men du kan också bryta fotleden. Oavsett om du har stukat eller brutit fotleden kan det göra ont och bli svullet. Det kan vara svårt att stödja på foten.

En stukad fot brukar läka utan behandling på någon vecka.

Du kan behöva få fotleden gipsad om den är bruten. Vid mer komplicerade benbrott kan du behöva opereras. Risken för denna typ av skador ökar med åldern eftersom skelettet ofta blir skörare med tiden.

Symtom

Du kan ha ett eller flera av följande symtom när du har skadat fotleden:

  • Det gör ont.
  • Det är svullet.
  • Det är svårt att gå och stödja på foten.
  • Det blir blåmärken eller rodnader.

När du bryter fotleden får du ont och svårt att gå och belasta foten. Du kan få ett stort blåmärke över fotleden och bli kraftigt svullen.

Ibland är det en stukning

Skadan behöver inte innebära att du har brutit fotleden. Det kan till exempel handla om en stukning som går över med tiden. En stukning innebär att vävnader i foten har skadats.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som har skadat fotleden behöver inte söka vård. Stukningar brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går vid följande:

  • Du har mycket ont.
  • Fotleden är kraftigt svullen.
  • Du kan inte stödja på foten.

Detsamma gäller om ett barn har ramlat, har mycket ont och inte vill stödja på foten.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Gävleborg

Sök vård digitalt i Gävleborg

I Gävleborg kan du även söka vård digitalt genom Min vård Gävleborg. Du svarar på frågor i en chatt om dina symtom och ditt hälsotillstånd. Efter det blir du guidad till rätt vård. 

Logga in i Min vård Gävleborg – För att använda tjänsten behöver du vara över 18 år och invånare i Gävleborgs län. Du kan bara söka vård för dig själv. Söker du vård för ditt barn eller en närstående ska du istället ringa till din hälsocentral eller 1177.

Läs mer om Min vård Gävleborg 

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker du kan göra själv om du har stukat foten.

Håll foten högt

Det känns ofta skönt att hålla den skadade foten högt. För att dämpa svullnaden bör skadan hållas högre än hjärtat. Du kan lägga dig på golvet och ha foten på en stol eller en stor kudde. På så vis undviker du också fortsatt svullnad.

Linda fotleden för att förhindra svullnad

För att det ska göra mindre ont efter skadan är det bra om du får en elastisk binda som hjälper till att stabilisera fotleden. Det är också bra om du undviker att stödja på foten.

Skadan läker fortare om du kan minska blödningen. Det kan du göra genom att linda den skadade fotleden med en elastisk binda. Det är bra att linda hårt till att börja med för att minska svullnaden. Spänn den elastiska bindan så hårt du kan mellan varje varv. Lossa på bindan när det har gått 15 minuter. Om du känner domningar måste du lossa på bindan på en gång.

Det kan vara bra att ha ett förband runt skadan så länge den känns svullen eller gör ont. Den elastiska bindan får inte sitta för hårt om den ska fungera som ett stödförband. För att undvika att förbandet blir för hårt kan du spänna bindan så hårt du kan och sedan släppa efter lite innan du lägger ett nytt varv.

Se film om hur du lindar foten

Här kan du se en film med instruktioner om hur du lindar en stukad fot.

Is kan lindra

Det kan kännas skönt att kyla ner det skadade området. Det kan du göra genom att lägga is i en plastpåse mellan lagren på den elastiska bindan. Ispåsen bör inte läggas direkt på huden, eftersom kylan kan göra skada.

Receptfria läkemedel mot smärta

Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel om du har ont, till exempel läkemedel som innehåller paracetamol eller antiinflammatoriska läkemedel som innehåller ibuprofen eller naproxen.

Träna upp styrkan i fotleden

När du känner att du kan stödja på foten utan att det gör ont är det bra att börja träna upp styrkan i fotleden igen. Det gör du ofta naturligt eftersom du börjar använda foten som vanligt. Skydda leden till en början med någon typ av stöd.

Du kan ibland behöva få hjälp av en fysioterapeut, även kallad sjukgymnast.

Barn får inte äta innan behandling

När ett barn skadar fotleden måste hen ibland sövas under behandlingen. Därför är det viktigt att barnet inte får något att äta och dricka om symtomen är sådana att ni har tänkt åka till en akutmottagning. Det finns en risk att barnet kräks under narkosen och att innehållet i magsäcken hamnar i lungorna och orsakar andningsbesvär.

Trots att barnet ska vara fastande kan du ge receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol. Läkemedlen finns i olika former och dosen anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen. Om du ger barnet tabletter ska de sköljas ner enbart med lite vatten.

Vad händer i kroppen?

En stukning innebär att ledbanden runt fotleden har skadats. Det vanligaste benbrottet är att man bryter den yttre fotknölen, som är den nedersta delen av vadbenet.

Barn får andra skador än vuxna

Både barn och vuxna kan skada fotlederna vid olycksfall. Men ett barn som växer får inte samma skador på skelettet som en vuxen, som har ett färdigvuxet skelett. Barn har till exempel starkare och mer hållbara ledband än vuxna.

Några skillnader mellan barn och vuxna:

  • Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barn är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada än vuxna.
  • På grund av att skelettet är mjukare får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Eftersom barn växer är delar i skelettet mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få förskjutningar, så kallade epifysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Barnets skelett förändras när hen växer. Därför behöver felställningar efter benbrott inte alltid läggas till rätta eller opereras. Hos barn rättas felställningar till av sig själv, medan vuxna som har samma felställningar oftast måste behandlas.
  • Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.

Benbrottet läker

Det brutna benet läker genom att det bildas mjukare ben som stabiliserar benbrottet. I början kan det kännas som en hård knöl, men det mjukare benet ombildas inom ett år till vanlig benvävnad.

Läs mer om skelett och leder.

Undersökningar

Röntgen av fotleden.

Läkaren känner på fotleden för att ta reda på var det gör ont och om den är svullen. Beroende på var på fotleden du har ont kan läkaren ofta avgöra om det handlar om en stukning eller om skelettet har skadats. Det kan göra ont när läkaren känner på foten.

En röntgenundersökning görs om läkaren misstänker att du har brutit fotleden. Då får du lägga foten på ett särskilt röntgenbord och hålla den stilla. Sedan tas några röngenbilder som visar om skelettet är skadat och om det har någon felställning. Det gör inte ont att ta röntgenbilder.

Som förälder eller närstående kan du vara med under hela undersökningen. Men du måste ha ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.

Behandling

Behandlingen av en skadad fotled kan variera och beror på var skadan är och hur felställt benet är. En stukning går oftast över av sig själv.

När du har brutit fotleden

Det kan räcka med att få en elastisk binda eller en plastskena som stöd om röntgenundersökningen visar ett litet benbrott. Då kan det läka i rätt läge. Men det vanliga är att du behöver ha gips.

Ibland behövs en operation

Man kan ibland behöva opereras för att det skadade benet ska kunna läggas tillrätta. En sådan operation brukar göras inom någon vecka från skadetillfället. Det vanligaste är att vara sövd vid operationen.

Det finns olika metoder att fixera benbitarna med under operationen. Det vanligaste är att vuxna får en metallplatta och skruvar inopererade. Barn får oftast metallstift. Efter operationen får man gips.

Efter operationen

Den första tiden efter operation kan du ha ont och behöva ta smärtstillande läkemedel. Du kan få recept på smärtstillande läkemedel av läkaren.

Det kan lindra smärtan att hålla foten högt det första dygnet efter operationen. Du kan behöva röntgas efter någon vecka för att läkaren ska kunna se att benbrottet läker i rätt läge.

Vuxna brukar ha gips i sex veckor oavsett om man har blivit opererad eller inte. För barn kan gipstiden vara kortare. Om barnet har fått metallstift inopererade brukar dessa tas bort när gipset tas bort.

Barn kan behöva sövas

Barn måste ibland sövas med narkos om benbrottet ska läggas tillrätta. Då ska barnet ha varit fastande tillräckligt länge så att hen inte riskerar att kräkas under narkosen. Det är därför du inte ska ge barnet något att äta innan ni åker till sjukhuset, utom möjligtvis smärtstillande läkemedel.

Efter operationen får barnet komma till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. En förälder eller annan närstående kan sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa efter uppvaknandet.

Viktigt att träna efteråt

Efter att gipset tas bort är det bra att börja stödja på foten så snart det går och träna upp styrkan och rörligheten. Det är bra att träffa en fysioterapeut tidigt för att få tips på bra träning.

Barn brukar komma igång fortare än vuxna och behöver oftast inte någon fysioterapi. Men det kan ta någon vecka innan de törs stödja på foten helt, och ytterligare några veckor innan de får vara med på idrottslektioner eller delta i andra fysiska aktiviteter.

Komplikationer

En del som har brutit fotleden får besvär länge och du kan känna dig stel och ha ont fortfarande ett år efter skadan. Men de allra flesta blir bra med hjälp av träning och fysioterapi.

Du kan få kryckor på vårdcentralen

Du kan vanligtvis få kryckor på vårdcentralen. När du inte längre behöver gå med kryckorna ska de lämnas tillbaka på närmaste vårdcentral.

Barn som är yngre än sex år kan för det mesta inte balansera med kryckor. De kan eventuellt behöva använda en rullator eller rullstol i stället. Den finns att hämta på hjälpmedelscentralen efter remiss från en läkare.

Hur kan jag minska risken för benbrott?

Det är svårt att förebygga skador på fotleden som inträffar när barn leker eller när du är fysiskt aktiv.

Träna gärna upp musklerna runt fotleden om du brukar stuka foten ofta.

Läs mer om barnsäkerhet på 1177.se.

Fysisk aktivitet och bra kost kan ge starkare skelett

Du kan förebygga benbrott genom att hålla ditt skelett starkt genom hela livet. Du lägger en god grund för ett bra skelett om du rör på dig regelbundet.

Uppbyggnaden av skelettet kräver bland annat kalcium och D-vitamin. En hälsosam kost som innehåller grönsaker och mjölkprodukter ger tillräckligt med kalcium. D-vitamin bildas naturligt i huden när du är ute i dagsljus.

Du bygger upp ditt skelett genom att röra på dig och använda benen. Om du är äldre kan du stärka dina muskler och förbättra din balans genom att röra på dig en stund varje dag, till exempel med en promenad eller någon annan fysisk aktivitet.

Att undvika rökning och mycket alkohol bidrar också till ett starkare skelett. Du kan få hjälp att sluta röka och ändra alkoholvanor.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Så kan du förbereda barnet hemma

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.

Till toppen av sidan