Unga 13 till 17 år
Mår din tonåring psykiskt dåligt kan det visa sig på många olika sätt. Hen kan vara arg, irriterad, få svårt att sova eller ha ont i magen eller huvudet. Det är viktigt för tonåringen att det finns vuxna som lyssnar och ger stöd. Ibland kan det behövas stöd och hjälp från vården.
Matvanor
För att fungera bra är mat och mellanmål viktigt. Att tonåringen känner sig trött, arg och ledsen kan bero på att kosten är otillräcklig. Tonåringar klarar av psykiska påfrestningar lättare om hen äter bra och regelbundet.
- Ät på regelbundna tider. Frukost, lunch och middag med en till tre mellanmål.
- Måltider handlar om mer än hälsa och njutning. När man mår dåligt kan regelbundna måltider ge struktur i vardagen.
- Ät varierat och nyttigt. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats.
- Skapa en lugn och positiv matsituation.
- När din tonåring mår dåligt kan hen bli mer sugen på godis och sötsaker. Socker och fett kan tillfälligt minska känslor av oro och nedstämdhet.
- Sover din tonåring för lite kan det påverka vad hen vill äta och öka suget efter godis och snabbmat. Regelbunden sömn kan göra det lättare att äta mer varierat.
| Tips! |
|---|
|
Podd
Du kan även lyssna på Region Gävleborgs bup och hab podd.
Sömn
Under tonåren växer och utvecklas tonåringen snabbt och behöver mycket och regelbunden sömn. Om din tonåring har sovit för lite under en period kan hen bli ledsen, irriterad, rastlös eller mer impulsiv och utagerande. Minne, koncentration och inlärning kan påverkas negativt. Det är svårare att lära sig nya saker.
- Ungdomar mellan 13 och 17 år behöver minst 8 till 9 timmars sömn per dygn. Många kan behöva mer under puberteten.
| Tips! |
|---|
|
Podd
Du kan även lyssna på Region Gävleborgs bup och hab podd.
Röra på sig
För att din tonåring ska må bra både fysiskt och psykiskt behöver hen röra på sig. När tonåringen rör på sig regelbundet stärks den fysiska hälsan. Hen får också lättare att koncentrera sig och lära sig nya saker. Det kan också bli lättare att hantera stress och känna tillit till sig själv. Att röra på sig kan minska besvär vid depression och ångest.
Läs mer om fysisk aktivitet och hur mycket barn och unga behöver röra sig
- Tonåringar mellan 13 och 17 år bör sammanlagt röra på sig minst 60 minuter per dag.
- Tonåringar behöver röra på sig så att de blir andfådda och börjar svettas.
- Tonåringen behöver några gånger i veckan röra sig så att pulsen ökar ordentligt. Det är också bra med aktiviteter som stärker musklerna och skelettet.
- Tonåringen kan leka, springa och hoppa för att få den här typen av aktivitet.
- Barn och unga som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning behöver röra sig utifrån sina egna förutsättningar. Du kan få råd om vad som passar av en fysioterapeut, läkare eller sjuksköterska som barnet träffar.
| Tips! |
|---|
|
Podd
Du kan även lyssna på Region Gävleborgs bup och hab podd.
Relationen till ditt tonårsbarn
Som förälder är det viktigt att fortsätta vara närvarande. Tonåringen behöver veta att du finns där när det behövs. Att få ta mer ansvar efter hand är viktigt för utvecklingen. När ansvaret anpassas efter tonåringens mognad kan det stärka självförtroendet.
Som förälder behöver du både visa tillit och sätta tydliga gränser. Du behöver också hitta ett sätt att umgås tillsammans och samtidigt ge tonåringen eget utrymme. Många tonåringar säger att de vill umgås mer med sina föräldrar än de gör i dag.
Läs mer om tonåringar 13 till 18 år
| Tips! |
|---|
|
Skärmtid
Skärmar är en del av många tonåringars vardag. Men tiden framför skärmen bör inte ersätta annat som är viktigt, som till exempel sömn, rörelse och skolarbete. Som vuxen behöver du stötta din tonåring att lära sig använda skärm på ett sätt som hen mår bra av.
Kontakt med vården – En väg in
Ibland kan du behöva stöd och hjälp från vården. Då kan du kontakta En väg in.
En väg in vänder sig till barn och unga med psykisk ohälsa upp till och med 17 år, samt blivande föräldrar eller föräldrar som behöver stöd i sitt föräldraskap med barn upp till 3 år.
En väg in vänder sig också till unga mellan 13 och 23 år som söker för relationsproblem och sexuell hälsa.
Gäller det ett livshotande tillstånd ring alltid 112!