Att söka stöd och hjälp

Unga 13 till 17 år

Innehållet gäller för Gävleborg

Mår din tonåring psykiskt dåligt kan det visa sig på många olika sätt. Hen kan vara arg, irriterad, få svårt att sova eller ha ont i magen eller huvudet. Det är viktigt för tonåringen att det finns vuxna som lyssnar och ger stöd. Ibland kan det behövas stöd och hjälp från vården.

Matvanor

För att fungera bra är mat och mellanmål viktigt. Att tonåringen känner sig trött, arg och ledsen kan bero på att kosten är otillräcklig. Tonåringar klarar av psykiska påfrestningar lättare om hen äter bra och regelbundet.

  • Ät på regelbundna tider. Frukost, lunch och middag med en till tre mellanmål. 
  • Måltider handlar om mer än hälsa och njutning. När man mår dåligt kan regelbundna måltider ge struktur i vardagen.
  • Ät varierat och nyttigt. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats.
  • Skapa en lugn och positiv matsituation.
  • När din tonåring mår dåligt kan hen bli mer sugen på godis och sötsaker. Socker och fett kan tillfälligt minska känslor av oro och nedstämdhet.
  • Sover din tonåring för lite kan det påverka vad hen vill äta och öka suget efter godis och snabbmat. Regelbunden sömn kan göra det lättare att äta mer varierat.
Tips!
  • Ändra matvanorna stegvis. Byt ut läsk och sötsaker successivt till nyttigare alternativ.
  • Fyll på energin hos dig och ditt tonårsbarn innan den tar slut. Humör och ork påverkas av vilken energinivå vi har. Ta en frukt innan du åker från jobbet, se till att det finns bra mellanmål hemma eller uppmuntra ditt tonårsbarn att ta med en smörgås att ta på väg hem från skolan.
  • Om din tonåring äter mindre eller bara vill äta viss mat, fokusera på det som fungerar. Undvik att tjata.
  • Är det svårt med frukost kan ett alternativ vara att ta med en smörgås till rasten.
  • Prova lagad mat till frukost.
  • Att äta lite men oftare kan göra att aptiten ökar efter hand. 

Podd

Du kan även lyssna på Region Gävleborgs bup och hab podd.

Sömn

Under tonåren växer och utvecklas tonåringen snabbt och behöver mycket och regelbunden sömn. Om din tonåring har sovit för lite under en period kan hen bli ledsen, irriterad, rastlös eller mer impulsiv och utagerande. Minne, koncentration och inlärning kan påverkas negativt. Det är svårare att lära sig nya saker.  

Läs mer om barn och sömn

  • Ungdomar mellan 13 och 17 år behöver minst 8 till 9 timmars sömn per dygn. Många kan behöva mer under puberteten.
Tips!
  • Tydliga kvällsrutiner hjälper ditt tonårsbarn till goda sömnvanor.
  • Undvik att boka in aktiviteter sent på kvällen. Varva ner i god tid före läggdags.
  • Uppmuntra till lugna kvällsaktiviteter som att lyssna på musik, läsa en bok eller prova avslappningsövningar. Läs mer om stresshantering och sömn.
  • Undvik tv i sovrummet.
  • Undvik tid framför tv, läsplatta, dator och mobiltelefon en timme före läggdags.
  • Var ute i dagsljus och ha det mörkt på natten. Det hjälper kroppen att skilja på dag och natt.
  • Tänk på att sänggående inte ska användas som ett straff.
  • Om ditt tonårsbarn har svårt att sova, fråga om hen själv vet vad som stör sömnen.

Podd

Du kan även lyssna på Region Gävleborgs bup och hab podd.

Röra på sig

För att din tonåring ska må bra både fysiskt och psykiskt behöver hen röra på sig. När tonåringen rör på sig regelbundet stärks den fysiska hälsan. Hen får också lättare att koncentrera sig och lära sig nya saker. Det kan också bli lättare att hantera stress och känna tillit till sig själv. Att röra på sig kan minska besvär vid depression och ångest.

Läs mer om fysisk aktivitet och hur mycket barn och unga behöver röra sig 

  • Tonåringar mellan 13 och 17 år bör sammanlagt röra på sig minst 60 minuter per dag.
  • Tonåringar behöver röra på sig så att de blir andfådda och börjar svettas.
  • Tonåringen behöver några gånger i veckan röra sig så att pulsen ökar ordentligt. Det är också bra med aktiviteter som stärker musklerna och skelettet.
  • Tonåringen kan leka, springa och hoppa för att få den här typen av aktivitet.
  • Barn och unga som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning behöver röra sig utifrån sina egna förutsättningar. Du kan få råd om vad som passar av en fysioterapeut, läkare eller sjuksköterska som barnet träffar.
Tips!
  • Skapa rutiner som gör att tonåringen rör på sig varje dag.
  • Cykla eller gå till skolan.
  • Ta en promenad tillsammans.
  • Använd träningsappar.
  • Testa mobilspel som underlättar rörelse och fysisk aktivitet.
  • Var en god förebild, rör på dig tillsammans med ditt tonårsbarn.
  • Testa olika idrotter.

Podd

Du kan även lyssna på Region Gävleborgs bup och hab podd.

Relationen till ditt tonårsbarn

Som förälder är det viktigt att fortsätta vara närvarande. Tonåringen behöver veta att du finns där när det behövs. Att få ta mer ansvar efter hand är viktigt för utvecklingen. När ansvaret anpassas efter tonåringens mognad kan det stärka självförtroendet.

Som förälder behöver du både visa tillit och sätta tydliga gränser. Du behöver också hitta ett sätt att umgås tillsammans och samtidigt ge tonåringen eget utrymme. Många tonåringar säger att de vill umgås mer med sina föräldrar än de gör i dag.

Läs mer om tonåringar 13 till 18 år

Tips!
  • Gör saker tillsammans varje vecka som tonåringen tycker om, till exempel ta en promenad, baka, spela spel eller se en film. Att umgås regelbundet kan stärka er relation över tid.
  • Ge tid och lyssna då tonåringen vill berätta något. Visa intresse och undvik att döma.
  • Uppmärksamma det som fungerar och bekräfta detta. Exempelvis när tonåringen följer med till en släkting, visar intresse för ett syskon eller gör något på eget initiativ.
  • Visa intresse för vad tonåringen gör, men respektera också behovet av privatliv. Tonåringen behöver få ta mer ansvar efter hand för att bli mer självständig.
  • Ge tonåringen ansvar och förtroenden som är anpassade till den personliga mognaden.
  • Samarbeta och kom överens om regler. Förklara varför reglerna är viktiga och prata om det igen om ni blir oense.

Skärmtid

Skärmar är en del av många tonåringars vardag. Men tiden framför skärmen bör inte ersätta annat som är viktigt, som till exempel sömn, rörelse och skolarbete. Som vuxen behöver du stötta din tonåring att lära sig använda skärm på ett sätt som hen mår bra av.

Läs mer om barn och skärmar

Kontakt med vården – En väg in

Ibland kan du behöva stöd och hjälp från vården. Då kan du kontakta En väg in.

En väg in vänder sig till barn och unga med psykisk ohälsa upp till och med 17 år, samt blivande föräldrar eller föräldrar som behöver stöd i sitt föräldraskap med barn upp till 3 år.

En väg in vänder sig också till unga mellan 13 och 23 år som söker för relationsproblem och sexuell hälsa.

Så kontaktar du En väg in 

Gäller det ett livshotande tillstånd ring alltid 112!

Aktuella artiklar

För unga - Umo.se

UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan du hitta svar på frågor om sex, hälsa och relationer.

För unga på andra språk - youmo.se

Youmo.se är en sajt för dig som är 13 till 20 år. Här finns information om kroppen, sex och hälsa. Du kan också läsa om jämställdhet, dina rättigheter och hur du kan få hjälp att må bra.

Till toppen av sidan