På grund av leveransproblem av förbrukningsartiklar kommer Region Dalarna måndag 21 oktober endast att göra akuta och tidskritiska operationer.

 

Om din operation blir inställd blir du kontaktad, annars är du välkommen som vanligt.

ÅNGEST

Generaliserat ångestsyndrom - GAD

Du kan ha vad som kallas generaliserat ångestsyndrom eller GAD om du har så mycket ångest och oro att det påverkar ditt liv varje dag. Då kan du behöva söka hjälp för att må bättre.

Den här artikeln handlar om generaliserat ångestsyndrom hos vuxna. Gäller det ångestsyndrom hos barn och tonåringar kan du som är förälder eller vårdnadshavare läsa mer här.

Du som är 13 till 25 år kan läsa mer om ångest på UMO.se

Vad är GAD?

Om du känner en ständig oro och ångest över många saker samtidigt i minst sex månader, kan du ha vad som kallas generaliserat ångestsyndrom. Det förkortas ibland GAD efter engelskans generalized anxiety disorder.

Du som har GAD känner dig osäker och har svårt att koppla av och känna dig trygg. Du oroar dig för saker och tror hela tiden att det ska hända en katastrof. Till exempel att du eller någon närstående ska bli sjuk eller råka ut för en olycka. Du tror att det du oroar dig för kommer att hända på riktigt, och det kan kännas som att inget kan trösta eller lugna dig.

Att då och då oroa sig eller fundera på vad som ska hända i framtiden är inte samma sak som att ha GAD. Att ha GAD påverkar hela ditt liv.

För att må bättre kan du behöva lära dig ett nytt sätt att hantera dina tankar och känslor. Du kan även behöva behandling.

Ett ångestsyndrom

GAD är ett så kallat ångestsyndrom. Exempel på andra ångestsyndrom är paniksyndrom, fobier och social ångest.

Medan många ångestsyndrom handlar om att undvika eller hantera saker eller situationer som ger ångest, innebär GAD att du har en ständig oro och ångest oavsett vilken situation eller vilka omständigheter du befinner dig i. Många mår också psykiskt dåligt på andra sätt samtidigt som de har GAD.

Det går att må bättre och det finns psykologisk behandling som kan hjälpa. Det som fungerar för en person fungerar inte alltid för en annan. Sök hjälp igen om du inte blivit hjälpt av en viss behandling.

Hälsoångest vanligt ihop med GAD

Ofta kan rädslan handla om att drabbas av en allvarlig sjukdom. Då kan det handla om det som kallas hälsoångest eller sjukdomsångest.

Då kan oron göra att du ständigt kontrollerar din kropp, letar efter symtom och grubblar över olika sjukdomar. Kanske söker du ofta vård ofta utan att det visar sig vara något fel. Det är vanligt att ha hälsoångest samtidigt med GAD. Båda tillstånden behandlas på samma sätt.

Symtom på GAD

Du som har GAD har ångest och kan känna dig rastlös och orolig. Du kan också vara stressad, spänd och lättretlig. Dina tankar handlar vanligtvis om att något hemskt ska hända, att en katastrof ska ske eller att de som står dig nära ska försvinna eller lämna dig.

Pessimistiska tankar och grubblerier gör att du får svårt att koncentrera dig och leva i nuet. Du blir trött, samtidigt som du får svårt att sova. Sömnsvårigheterna kan göra att du blir känsligare för stress och ångest.

Du kan även få något eller några av följande symtom:

  • spända, värkande eller ömma muskler
  • huvudvärk
  • ont i nacke och axlar
  • ont i magen eller orolig mage
  • hjärtklappning.

Personer i din omgivning kan säga att du oroar dig i onödan. Vissa kanske försöker skämta bort din oro. Det kan göra att du blir irriterad eller sårad och därför undviker att berätta för andra om hur du mår. Du kan ofta ha levt med dina symtom under många år utan att söka vård.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om en eller fler av följande saker gäller för dig:

  • Du har så stora besvär av ångest och oro att det påverkar ditt liv varje dag
  • Du lindrar din ångest med alkohol, narkotika eller genom att skada dig själv.

När du bokar en tid kan du be att få en lite längre besökstid så att du hinner berätta om hur du mår och hur du har det. Du kan också söka vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.  Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om du är vårdnadshavare till någon som är under 18 år kan du läsa mer här.

Du som är ung

Du som är under 25 år kan kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Åldersgränsen för ungdomsmottagningar kan skilja sig åt beroende på var du bor.

Om du behöver prata med någon

Du kan kontakta en stödlinje eller telefonjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd i hur du ska komma vidare. Du kan ringa eller chatta anonymt.

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Om du tidigare har fått hjälp någonstans men inte tycker att det fungerade, försök igen någon annanstans.

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid att innan det känns rätt att ta emot hjälp.

Om det är bråttom

Sök vård på en psykiatrisk akutmottagning om du har tankar på att ta ditt liv, eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer.

Du som är närstående ska försöka hjälpa den som har tankar eller planer på att ta sitt liv att kontakta vården. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.

Behandling

Generaliserat ångestsyndrom kan behandlas med psykoterapi, läkemedel eller en kombination av båda.

Behandling med KBT

En form av psykoterapi som kallas KBT, fungerar bra för många med generaliserat ångestsyndrom. Ibland kan det finnas möjlighet att få behandling med KBT via internet.

En variant av KBT som visat sig hjälpa vid långvariga besvär av ångest och smärta är ACT. ACT är en engelsk förkortning av Acceptance and Commitment Therapy.

Det är en terapi som hjälper dig att hitta nya sätt att förhålla dig till dina tankar, känslor och kroppsliga reaktioner. Du får lära dig att sluta undvika sådant som är svårt, smärtsamt eller som oroar dig. Syftet är att du ska hitta sätt att kunna göra det som är viktigt för dig även om du tycker att det är obehagligt.

Det finns olika typer av psykoterapeutisk behandling och det kan vara olika för olika personer vad som passar bäst.

För att behandlingen ska hjälpa är det viktigt att du får bra kontakt och känner förtroende för den terapeut du pratar med.

Behandling med läkemedel

Ibland kan du ha hjälp av antidepressiva läkemedel. Det tar ofta flera veckor från att du börjar ta läkemedlen tills du börjar må bättre. Det finns även läkemedel som innehåller hydroxizin som kan hjälpa vid oro och ångest.

Vad kan jag göra själv?

Det finns olika sätt att hantera din ångest i stunden. Det finns även saker som du kan göra för att må bättre på längre sikt. Läs mer och få råd om ångest här.

Det är också bra om du kan prata med någon om hur du mår. Du kan också ha hjälp av att skriva ned dina tankar och känslor.

Ett råd är att utveckla katastroftanken fullt ut, i ett samtal eller i skrift, för att få fler perspektiv. Att undvika att tänka på värsta scenariot leder ofta till ännu mer stress och ångest i längden. Ett annat råd är att hitta ett sätt att bryta oron genom att aktivera dig med något annat. Till exempel att ta en promenad eller ringa ett samtal.

Du kan ofta må bättre om du rör på dig. Försök att vila och få tillräckligt mycket sömn. Du kan ta små vilopauser, och till exempel träna avslappning eller göra andningsövningar om du har svårt att sova.

Du kan pröva att göra övningar i medveten närvaro, som även kallas mindfulness. Det kan hjälpa dig att bli lugnare och få lättare att hantera oro.

Alkohol och droger förvärrar ångesten

Försök att inte minska ångesten med alkohol eller andra droger. Det kan kännas som att det hjälper för stunden, men det gör ångesten värre på sikt.

Pröva att sluta eller minska om du röker, snusar dricker mycket kaffe eller energidryck. Nikotin och koffein kan öka ångesten och göra att du får svårare att sova bra.

För att underlätta tobaksstoppet kan du ta hjälp av något av de läkemedel som finns. Här kan du läsa mer om att sluta röka och vilket stöd som finns för dig som vill sluta med nikotin.

Lär dig mer om ångest och ta hjälp av andra

Att lära sig mer om ångest är bra och kan vara en bra förberedelse till att söka hjälp.

Läs om ångest eller ta del av andras erfarenheter, till exempel via olika föreningar och organisationer. Du kan ta kontakt med Ångestförbundet ÅSS och få stöd, tips och råd av personer som har egen erfarenhet.

Du kan kontakta en stödlinje om du vill prata eller chatta med någon anonymt.

Råd till närstående

Det kan kännas svårt att veta vad man ska göra för att stötta någon som har GAD eller andra ångestsyndrom. Ibland kan du behöva vara ett stöd genom att lyssna. Ibland kan du behöva uppmuntra den som mår dåligt att söka professionell hjälp.

Det kan ibland vara bra att sätta en gräns för orospratet, och i stället bryta och göra någonting helt annat. Att ta en promenad, se en film eller laga mat tillsammans är exempel på saker som kan hjälpa den som är orolig att bli mer närvarande i nuet och få distans till oroande tankar.

Oavsett hur du försöker stötta den som mår dåligt, försök att acceptera att det finns en gräns för hur mycket du kan hjälpa någon annan. Ta det inte personligt om dina förslag inte tas emot positivt. Respektera om personen säger nej. Det viktigaste är att den som mår dåligt vet och känner att du bryr dig om hen.

Hur ska jag hjälpa den som har ångest?

Lär dig mer om ångest och psykisk ohälsa. Du kan till exempel läsa artiklar eller böcker, se filmer eller lyssna på poddar.

Du kan hjälpa till genom att påminna om att det inte är farligt att ha ångest, även om det känns så. Uppmuntra personen att lära sig mer om vad ångest är och vad hen kan göra för att må bättre.

Du som är nära en person med generaliserad ångest kan behöva vägledning av den terapeut som har ansvar för behandlingen. Du kan även be om stöd och råd från andra i samma situation, till exempel i en stödorganisation som Ångestförbundet ÅSS eller Anhörigas riksförbund.

Till toppen av sidan