Öroninflammation

Det här är vanliga symtom på öroninflammation:

• Det gör ont i örat, särskilt när du ligger ner.
• Feber.
• Du har en känsla av lock i örat
• Hörseln är försämrad.

Barn under ett år får ofta feber och mycket ont vid öroninflammation. Lite äldre barn kan ibland ha symtom som dålig matlust, svårt att sova och allmän irritation.

Ibland spricker trumhinnan. Då rinner det var ur hörselgången. Innan trumhinnan spricker brukar det göra väldigt ont, men när den sedan har spruckit minskar smärtan.

Själva öroninflammationen orsakas av bakterier som oftast inte smittar. Däremot kommer öroninflammation ofta i samband med en förkylning, och förkylningsvirus sprids väldigt lätt.

Som vuxen är risken för att få öroninflammation ganska liten. Det kan vara svårt att undvika öroninflammationer helt hos barn, eftersom förkylningar är så vanliga och smittsamma. Det är däremot bra att undvika rökiga miljöer.

Amning har en skyddande effekt under barnets första år.

Barn och vuxna som får många öroninflammationer kan få ett rör inopererat i örat. Det kan minska risken för öroninflammationer.

För att ta reda på om det är öroninflammation undersöker en läkare trumhinnan. Det här tittar läkaren då bland annat på:

• Om trumhinnan är röd.
• Om det finns vätska bakom trumhinnan.
• Om trumhinnan rör sig som vanligt.
• Om trumhinnan är indragen eller buktar.

För att undersöka örat använder läkaren ett otoskop eller ett otomikroskop. Otoskopet är som en ficklampa och otomikroskopet är som en kikare.

För att undersöka trumhinnans rörlighet blåser läkaren luft med en liten ballong mot trumhinnan för att se om den rör sig.

Ibland använder läkaren en så kallad tympanometer för att undersöka trumhinnans rörlighet och trycket i mellanörat. Läkaren placerar då en liten mjuk propp i hörselgångens öppning och kopplar en apparat till proppen. Apparaten ger ifrån sig ett tutande ljud, men det gör inte ont.

Andra undersökningsmetoder

Ibland tar läkaren en bakterieodling. Odlingen tas i svalget med en odlingspinne genom näsan.

Öron-näsa-halsläkare

Du eller ditt barn kan behöva undersökas vidare på en öron-näsa-halsmottagning om infektionen verkar allvarlig, eller om den återkommer flera gånger.

Hos barn läker de flesta öroninflammationer av sig själva. Men ibland kan en öroninflammation behöva behandlas med antibiotika.

De som alltid behöver behandlas med antibiotika om de har öroninflammation är:

• Barn under ett år.
• Barn under två år som har öroninflammation i båda öronen.
• Barn över tolv år och vuxna.
• Alla barn och vuxna som har sprucken trumhinna. 

Barn mellan ungefär ett och tolv år kan behöva behandlas med antibiotika om det här stämmer in:

• Barnet har hög feber.
• Barnet har mycket ont i örat.
• Det finns en risk för att infektionen sprider sig.
• Barnet har någon annan allvarlig sjukdom.

Förloppet är olika i olika åldrar

Orsaken till att behandlingen är olika i olika åldrar är för att risken för svåra infektioner och komplikationer varierar med åldern. Infektionen är ofta allvarligare för en vuxen som blir sjuk. Barn i förskoleåldern kan däremot få öroninflammationer som är mindre allvarliga, och då läker de oftast av sig själv.

Du får alltid antibiotika om det har gått hål på trumhinnan

Oavsett din ålder får du alltid behandling med antibiotika om trumhinnan har spruckit. Då brukar läkaren även skriva ut örondroppar som ska användas under några dagar. Efter två till tre dagar ska det sluta rinna var ur örat. Själva hålet i trumhinnan läker sedan oftast av sig själv ganska snabbt.

Oftast blir du kallad på återbesök för att kontrollera att trumhinnan har läkt ordentligt och att hörseln är som vanligt igen.

Skydda örat mot vatten när du duschar eller badar

Du bör inte bada när du har pågående öronbesvär med värk eller flytning ur örat.

Har det gått hål på trumhinnan bör du undvika att få vatten i öronen under någon vecka efter att det har slutat rinna ur örat. Du kan då använda fetvadd eller öronproppar vid dusch eller bad.

Ett rör kan opereras in i örat

Barn och vuxna som har mycket besvär med vätska i örat eller återkommande öroninflammationer kan få ett rör i örat. Det görs på en öronklinik.

Då opereras ett litet plaströr in i trumhinnan så att luft kan komma in i mellanörat. Det gör att det samlas mindre vätska bakom trumhinnan och att trumhinnan kan röra sig fritt så att hörseln förbättras. Röret kan också minska risken för nya öroninflammationer.

Återbesök efter öroninflammation

Barn som är yngre än fyra år och som har haft besvär i båda öronen ska komma på återbesök efter tre månader. Kontrollen görs av en läkare på en vårdcentral. Barnet får undersökas vidare på en öron-näsa-halsmottagning om hörseln inte är helt återställd, eller om trumhinnan inte ser ut som den ska.

Örat har tre delar: ytterörat, mellanörat och innerörat. Ytterörat består av örats synliga delar på utsidan och hörselgången. Längst in i hörselgången sitter trumhinnan, ett par centimeter från hörselgångens öppning. Innanför trumhinnan ligger mellanörat, ett litet hålrum som normalt är fyllt med gas.

Från svalget bakom näsan finns en förbindelse till mellanörat, den så kallade örontrumpeten. Genom den gången passerar det luft när vi sväljer eller gäspar. I mellanörat finns också de små hörselbenen, som kallas hammaren, städet och stigbygeln. De förbinder trumhinnan med innerörat.

Ljud som leds in i hörselgången får trumhinnan att röra sig. Via hörselbenen leds vibrationerna över till innerörat. I innerörat förvandlas vibrationerna till nervimpulser som via hörselnerven leds vidare till hjärnan. I innerörat finns också balansorganet.

Öroninflammation kommer i samband med en förkylning

En öroninflammation kommer ofta i samband med en förkylning. Öroninflammation är den näst vanligaste infektionssjukdomen hos barn, efter förkylning. Särskilt under vinterhalvåret blir många sjuka. Öroninflammation hos vuxna är inte lika vanligt, men oftast allvarligare.

Förkylningsviruset gör det svårare för slemhinnorna i näsan och öronen att försvara sig mot bakterier. Bakterierna kan då orsaka en infektion i mellanörat och du får en öroninflammation. Trumhinnan blir röd och tjock och det bildas var bakom den. Trumhinnan kan bukta utåt och röra sig sämre. Att det gör ont beror på att svullnaden och trycket i mellanörat ökar. Ibland blir trycket så högt att trumhinnan spricker.

Barn kan vara extra känsliga

De flesta barn får öroninflammation minst en gång, men en del barn får öroninflammation ofta. En ökad risk för att få öroninflammation kan vara ärftligt.

Det är vanligast att barn får öroninflammation mellan ett och två års ålder.

Ont i örat kan ha andra orsaker än öroninflammation.   

Öronkatarr

Vid en öronkatarr har det samlats klar vätska i mellanörat. Vätskan är inte varig och inte ett tecken på en infektion. Då blir trumhinnan inte lika rörlig, ljudvågorna dämpas och hörseln kan bli sämre ett tag. Det känns som att ha lock för örat.

Det är vanligt att barn får öronkatarr efter en förkylning eller en öroninflammation, men även vuxna kan få det. Besvären går oftast över av sig själv. Vuxna kan få problem med vätska i mellanörat vid flygning, dykning eller i samband med en infektion.

Hörselgångseksem

Du kan även ha en inflammation i själva hörselgången. Det heter hörselgångseksem och symtomen påminner ibland om öroninflammation.

Personer som har öronbesvär kan få ont i öronen när de flyger. Det beror på att lufttrycket ändras vid start och landning. När örontrumpeten inte fungerar som den ska uppstår en tryckskillnad mellan trumhinnans insida och utsida. Hos barn och vissa vuxna fungerar örontrumpeten sämre. Förkylningar och öroninflammation gör att örontrumpeten tillfälligt fungerar sämre hos alla.

Tryckutjämning

Att tryckutjämna hjälper örat att rätta till trycket och minska smärtan. Det gör du enklast genom att hålla för näsan och samtidigt försöka blåsa ut luft genom näsan. Luften pressas då upp genom örontrumpeten i stället. Det blir lite lättare att jämna ut trycket om man använder näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden på slemhinnorna. På apotek finns det hjälpmedel som gör det lättare att tryckutjämna.

Det kan också hjälpa att tugga tuggummi under start och landning eftersom örontrumpeten då öppnas vid tuggningen. För att hjälpa små barn att tryckutjämna kan man låta dem suga på något, till exempel en napp eller dricka ur en nappflaska. 

Ibland leder tryckskillnaden till att trumhinnan spricker. Det är inte farligt, men det kan göra väldigt ont. Du kan testa att tryckutjämna före flygningen.

Undvik att flyga om det här stämmer in på dig:

• Det gör ont i örat.
• Det känns som om du har ett lock för örat.
• Det inte går att tryckutjämna.

Ibland finns vätska kvar bakom trumhinnan en tid efter att du har blivit frisk, vilket kan göra att hörseln tillfälligt blir sämre.

Ibland kan anledningen till att hörseln blir sämre efter en öroninflammation vara att trycket i örat har förändrats eller att det finns vätska kvar i örat. Besvären kan försvinna genom att du tryckutjämnar flera gånger varje dag.

Ovanliga följdsjukdomar

Mastoidit är en komplikation till öroninflammation och innebär att inflammationen har spridit sig till skallbenet bakom örat. Det är mycket ovanligt.

Symtomen är kraftig smärta i och bakom örat, feber och utstående öron.  Hos små barn kan komplikationen komma så snabbt att öroninflammationen inte har hunnit märkas.

Barn med mastoidit får ligga kvar på sjukhus och får antibiotika direkt i blodet. Ofta sövs de också så att läkaren kan ta hål på trumhinnan och släppa ut varet. De flesta blir friska efter den behandlingen, men ibland krävs en större operation.

Öroninflammation kan också orsaka andra följdsjukdomar om den sprider sig, som till exempel ansiktsförlamning och hjärnhinneinflammation. Det är också ovanligt.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.