Smärta under förlossningen

Skriv ut (ca 6 sidor)

Det gör ont att föda barn. Hur man upplever smärtan är olika. Kroppen är gjord för att föda barn och för att hantera smärta. Det finns olika metoder som kan hjälpa till att lindra smärtan om det behövs.

Skriv ut

Det kan vara svårt att föreställa sig innan förlossningen hur det kommer att kännas. Det kan också vara svårt att veta vilken smärtlindring som passar en bäst. Därför är det bra att vara öppen för olika alternativ.

Den här texten handlar om smärtan när du föder vaginalt. Det finns också ett stycke som handlar om kejsarsnitt och ett stycke för dig som ska vara med och stötta någon som ska föda.

Är du orolig för smärtan under förlossningen är det bra att prata med en barnmorska på barnmorskemottagningen. Där kan du få hjälp hur du kan förbereda dig. 

Hur känns smärtan när man föder barn?

Hur känns smärtan när man föder barn?

I början av förlossningen känns smärtan molande. Många tycker att den liknar kraftig mensvärk. Du kan ha ont i nedre delen av ryggen, det kan stråla ner i benen och eller i nedre delen av magen.

Senare under förlossningen blir smärtan mer intensiv. Smärtan sitter i magen, ryggen och ner i benen. Det är vanligt att känna ett starkt tryck i bäckenet när barnet tränger neråt.

Värkarna har en topp av smärta

Smärtan kommer som avgränsade värkar. En värk börjar oftast försiktigt. Sedan tilltar den under några sekunder och gör ondare. Mot slutet av värken gör det som mest ont, sedan försvinner det onda snabbt. En värk brukar hålla på i mellan 30 sekunder och 2 minuter. För det mesta kommer värkarna glesare och svagare i början av förlossningen. Det brukar inte bli jätteont på en gång.

Pauser utan smärta

När värken är borta blir det en paus. Då är du oftast helt smärtfri och får lite tid att återhämta dig. Pauserna mellan värkarna brukar vara från ungefär en minut upp till kanske tio minuter. Hur långa pauserna är olika. Det beror mycket på hur långt du har kommit i förlossningen.

Det kan bränna när barnet kommer

När barnet tränger ut genom slidöppningen kan du uppleva en starkt brännande känsla i underlivet. Då kan det kännas bättre om barnmorskan håller en varm handduk i mellangården. Mellangården är området mellan slidan och analöppningen.

Hur ont gör det?

Den smärta du upplever när du föder barn är en av de mest intensiva smärtor man kan känna. Men det är väldigt olika hur ont man tycker att det gör. En del som upplevt njurstensanfall tycker att det gör ungefär lika ont.

Hur lätt det går att hantera smärtan kan bero på olika saker, till exempel:

  • Hur förberedd du är. Hur du mått innan och hur du har sovit.
  • Vad du har för tidigare erfarenheter.
  • Hur länge förlossningen håller på.
  • Hur stort barnet är.
  • Hur stort bäckenet är.
Fäll ihop

Att förbereda sig inför smärtan

Att förbereda sig inför smärtan

Har du funderingar om smärta eller oro inför förlossningen är det bra att prata med en barnmorska på barnmorskemottagningen. Är du mycket orolig kan du få hjälp med din förlossningsrädsla.

Barnmorskemottagningen brukar också erbjuda föräldrakurser. Där kan du få lära dig mer om förlossningar och hur du kan förbereda dig.

Du kan lära dig och träna på andning, massage och avslappning. Försök lita att på sig själv och din kropp.

Ett sätt att förbereda sig är också att lita på personalen. Det är svårt att veta i förhand hur förlossningen kommer att bli och hur det kommer att kännas. Personalen har erfarenhet och kunskaper så att de kan hjälpa dig att hantera smärtan oavsett hur förlossningen blir. Det kan vara bra att skriva en förlossningsplan om det känns viktigt att få fram dina funderingar till personalen.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

För att barnet ska kunna födas ut ur livmodern blir livmoderhalsen kortare och börjar öppnas. Livmodern drar ihop sig i sammandragningar. När livmoderhalsen är helt öppen kan barnet börja tränga ner i förlossningskanalen. Sedan är det dags att krysta ut barnet genom slidöppningen som då töjs ut.

När barnet är ute ska moderkakan krystas ut. Moderkakan är mjuk och betydligt mindre än barnet. Den brukar komma ut på en krystning eller två.

Här kan du läsa mer om vad som händer i kroppen under förlossningen.

Smärtan är inte farlig

Smärtan som uppstår när du föder barn beror på de kraftiga värkarna och att barnet passerar förlossningskanalen. Smärtan är inte farlig. Men kroppen kan tolka den som något hotande. Då kan du känna dig rädd och orolig.

Du kan förbereda dig på att hantera smärta. Till exempel kan du andas på ett visst sätt eller röra på kroppen.

Eftervärkar

När barnet och moderkakan är ute börjar livmodern dra ihop sig igen. Det kallas för eftervärkar. De brukar inte vara lika intensiva som förlossningsvärkar, utan känns mer som mindre smärtsamma sammandragningar. Sammandragningarna brukar vara oregelbundna. Vanligtvis har man eftervärkar i ett dygn eller två.

Ont i bristningar och sår

Efter förlossningen känner du dig öm och svullen i underlivet, särskilt om du har fått bristningar.

Det kan kännas nervöst att kissa eller bajsa efteråt. Men oftast går det bra. Det brukar inte göra ont. Barnmorskan kan tömma urinblåsan med en kateter om du har svårt att kissa. Du kan behöva ta laxerande medel för att det ska gå lättare att bajsa, om du har fått större bristningar.

Har du väldigt ont kan det vara bra att be en läkare eller barnmorska att undersöka för att se om du behöver någon behandling.

Fäll ihop

Kroppens egen smärtlindring

Kroppens egen smärtlindring

Kroppen är gjord så att den kan hantera smärta. Under förlossningen producerar kroppen extra mycket av ett smärtstillande ämne som kallas endorfin. Endorfinerna gör att du kan hantera mycket mer smärta än vanligt. Endorfiner bildas även vid massage, beröring, akupunktur och TENS. Det är smärtlindringsmetoder som förstärker kroppen eget smärtlindringssystem.

Fäll ihop

Skillnad mellan smärta och rädsla

Skillnad mellan smärta och rädsla

Ofta är smärta förknippat med fara eller sjukdom. Därför kan smärta upplevas som otäck. Den kan också ge ångest. Det kan vara bra att tänka att smärtan när du föder barn inte är farlig, utan det är som det ska vara.

Det kan göra mera ont om du samtidigt är rädd. Då kan det hjälpa att jobba med rädslan. Förbered dig mentalt på hur du ska tänka när smärtan blir intensiv. Öva på att andas lugnt. Försök sätta ord på vad du känner. Skapa en målbild över vad smärtan kommer resultera i.

Det kan också vara bra att tänka att smärtan går över. Den är tillfällig.

Fäll ihop

Lugn ger smärtlindring

Lugn ger smärtlindring

När det gör ont i kroppen skickas smärtsignaler till hjärnan. Smärtsignalerna går genom nervtrådar. Hjärnan tar emot information om hur ont det gör och var smärtan sitter. Vissa av nervtrådarna passerar ett område i hjärnan som har hand om känslor. Nervtrådarna blir extra retade om du känner rädsla och oro. Det lugnar nervtrådarna om du känner dig trygg och avslappnad.

Genom att träna avslappning före förlossningen och använda sig av avslappningsmetoder under förlossningen minskar rädslan och med det också smärtan.

Fäll ihop

Så kan du hantera smärtan

Så kan du hantera smärtan

Det finns olika sätt att hantera smärta på. Du kan:

  • Ignorera. Fortsätt med vad du håller på med och låt inte smärtan styra.
  • Distrahera. Ta ett bad, se en film, lyssna på musik eller något annat du tycker om.
  • Acceptera. Tänk på att smärtan hör till förlossningen. Det onda tar dig närmare stunden då du får träffa barnet.
Fäll ihop

Det finns två olika grupper av smärtlindring

Det finns två olika grupper av smärtlindring

Det finns olika metoder för att bedöva och dämpa smärtan. Vid en del metoder använder man läkemedel. De kan kallas medicinska metoder.

Andra metoder triggar igång kroppens eget system för smärtlindring. De kan kallas icke-medicinska eller naturliga metoder.

Exempel på smärtlindring utan läkemedel:

  • Värme i form av bad eller dusch
  • Massage
  • TENS
  • Akupunktur
  • Sterila kvaddlar
  • Varma dukar som hålls mot underlivet vid utdrivningsskedet.

Exempel på smärtlindring med läkemedel:

  • Lustgas
  • Ryggbedövning
  • Paracervikalblockad, PCB
  • Pudendusblockad, PDB
  • Lokalbedövning

Vilken smärtlindringsmetod som passar bäst är olika från person till person och från förlossningen till förlossning.

Det kan vara svårt att veta i förväg vilken metod du vill prova. Då kan du bestämma i samråd med barnmorskan allt eftersom förlossningen går framåt. Du kan också ändra dig under förlossningens gång och prova olika metoder.

All medicinsk smärtlindring är ett erbjudande från vården. Du bestämmer själv om du vill ha smärtlindring eller inte.

Fäll ihop

Vilken smärtlindring passar bäst när?

Vilken smärtlindring passar bäst när?

Ofta provar man olika former av smärtlindring under en förlossning. I början när smärtan är molande kan det räcka att lindra med värme, avslappning eller massage. Du kan ta värktabletter med paracetamol. Du kan också få en morfinspruta om du har mycket ont.

Senare under förlossningen när smärtan blir intensivare är det vanligt att lindra med läkemedel som lustgas eller ryggbedövning.

En del vill ha mycket smärtlindring med läkemedel under hela förlossningen. Andra vill undvika läkemedel och använder metoder som massage och värme genom hela förlossningen. Det kan vara svårt att veta innan vad som passar en själv bäst. Det kan vara bra att tänka igenom hur man vill ha det, men att ändå inte bli besviken om det blir helt annorlunda. 

Fäll ihop

Olika på olika kliniker

Olika på olika kliniker

Olika förlossningsavdelningar har ibland olika traditioner. En del använder vissa metoder oftare och andra metoder mer sällan. Men du kan alltid lita på att du får hjälp med smärtlindring utifrån dina behov om du behöver det. 

Fäll ihop

Att föda igen

Att föda igen

Varje förlossning är unik. Det går inte att säga hur smärtan kommer att bli utifrån hur det kändes när du födde barn tidigare. Det är vanligt att förlossningen går fortare om du fött barn förut.

Du kan behöva extra stöd och kanske medicinsk smärtlindring redan i början av förlossningen, om du haft en svår upplevelse av smärta under en tidigare förlossning. Planera för det tillsammans med en barnmorska eller läkare.

Fäll ihop

Att stötta någon som ska föda barn

Att stötta någon som ska föda barn

För dig som inte föder kan det vara jobbigt att vara med när en närstående har mycket ont. Det kan vara bra att fundera innan på hur du kan reagera på det.

Under förlossningen kan du hjälpa till och underlätta. Du har en viktig roll. Det kan upplevas som ett stort ansvar och det kan vara bra att förbereda sig innan. Kanske kan ni gå en förberedande kurs. Ni kan också läsa på om förlossning, prata och skriva en förlossningsplan tillsammans.

Det kan kännas tryggt för er båda om du i förväg vet hur den som ska föda vill ha det. Du kanske kan massera, värma vetekuddar och underlätta på annat sätt. Planera och träna tillsammans redan under graviditeten vad du kan göra och hjälpa till med.

Under värkarbetet kan det vara svårt för den som föder att uttrycka sig. Då kan det vara bra om du som medföljare vet tankar och önskemål redan innan. Då kan du vara med och tala om för personalen hur den som föder vill ha det.

Fäll ihop

Smärta och kejsarsnitt

Smärta och kejsarsnitt

När du föder barn med kejsarsnitt är du bedövad, så det gör inte ont.

Det vanligaste är att du får ryggbedövning innan kejsarsnittet. Under själva operationen kan du uppleva att läkaren drar i magen och det kan kännas obehagligt. Men det ska inte göra ont.

Efter kejsarsnittet kan du ha ont i operationssåret. Smärtan sitter i nedre delen av magen. När du rör mycket på dig kan det göra ondare. Särskilt när du ska ändra läge från liggande till sittande eller stående kan det vara besvärligt.

Du kan behöva ta smärtstillande läkemedel i två till tre veckor. 

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-01-11
Redaktör:

Kristin Bengtsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Roland Boij, gynekolog och förlossningsläkare, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping