Blod i urinen

De vanligaste orsakerna till blod i urinen är urinvägsinfektion och njursten. En annan orsak kan till exempel vara njursjukdom. Det kan också bero på en tumör i urinvägarna.

Du kan också få blod i urinen om du har ansträngt dig kraftigt fysiskt eller har fått ett slag mot njuren. Då går det snabbt över och är oftast ofarligt. 

Om det bara finns en liten mängd blod i urinen brukar det inte synas, men det upptäcks vid ett urinprov. Orsakerna till att det har läckt små mängder blod till urinen är oftast lättare irritationer i urinröret, urinblåsan eller prostatan. 

Det händer att barn har blod i urinen, men det är inte så vanligt. 

Urinen är vanligtvis gul, ljusare eller mörkare beroende på hur mycket man har druckit. 

Urinen kan bli rödfärgad om du har ätit rödbetor eller tagit något läkemedel som innehåller röda färgämnen.

Kontakta snarast en vårdcentral om du har synligt blod i urinen. Det gäller även om du tar så kallade blodförtunnande läkemedel, till exempel Waran eller läkemedel tillhörande gruppen NOAK.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Har du blod i urinen kan du behöva lämna en del prover, i första hand urinprov och ibland även blodprov .

Ibland får du också genomgå andra undersökningar. Det kan till exempel vara cystoskopi, då urinblåsan undersöks med ett speciellt instrument, och datortomografi, som är en särskild form av röntgen.

Blod i urinen behandlas olika beroende på vad som orsakar det. Ibland behöver du inte någon behandling. Men om det beror på till exempel urinvägsinfektion brukar det behandlas med antibiotika.

Njurstenar kommer oftast ut av sig själva med urinen, men om stenarna är stora kan det behövas behandling. Läs mer om njurar och urinvägar.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.