Ett tydligt tecken på graviditet är att du inte får någon mens. Det här är fler exempel på vanliga symtom:

• Brösten ömmar och spänner.
• Du mår illa och kanske kräks, särskilt på morgonen.
• Du får mindre eller mer matlust.
• Du känner dig trött.
• Du kan känna dig yr.
• Du är känslig för vissa lukter.
• Du blir lättare ledsen.

Tidigt i graviditeten är det vanligt att brösten blir ömma och spända. För många är det ett av de första tecknen på graviditet. Bröstvårtorna kan också bli mörkare i färgen.

Under graviditeten växer brösten eftersom mjölkkörtlarna utvecklas och mer fett lagras i vävnaden. Det gör kroppen redo för amning.

Från omkring vecka 16 kan råmjölk börja bildas i brösten. Hos en del kan det redan under graviditeten komma lite råmjölk från bröstvårtorna. Råmjölken är oftast gulaktig.

Det är vanligt att må illa och kräkas när du är gravid.

Här kan du läsa mer om graviditetsillamående.

Alla går upp olika mycket under graviditeten. Det är vanligt att gå upp ungefär tio kilo.

Det är också normalt att gå ner lite i vikt i början av graviditeten, till exempel om du mår illa eller har minskad aptit.

Att du går upp i vikt beror på det här:

• Fostret, moderkakan och fostervattnet väger.
• Du får mer blod i kroppen.
• Brösten växer.
• Kroppen lagrar på sig fett inför att du ska kunna amma och orka ta hand om barnet.

Du som har varit gravid tidigare kan uppleva att magen blir större snabbare.

Det är lättare att få hål i tänderna när du är gravid. Det kan bero på att du småäter oftare. Det kan också bero på att du är känsligare för bakterier under graviditeten.

Det är mycket vanligt att vara trött under graviditeten, särskilt i början och i slutet.

Det kan vara jobbigt att vara så trött. Men tröttheten är kroppens sätt att visa att den behöver vila.

Det är vanligt att bli nedstämd under graviditeten. För en del blir nedstämdheten till en depression. Det finns behandling som hjälper vid depression. Ju tidigare du söker hjälp, desto fortare kan du må bättre.

Du kan prata med en barnmorska om hur du känner dig.

Här kan du läsa mer om depression i samband med att du ska få barn.

Det är vanligt att känna oro inför förlossningen. För en del kan rädslan bli så stor att den påverkar vardagen. Det finns barnmorskor som är specialutbildade för att stödja och hjälpa dig.

Här kan du läsa mer om förlossningsrädsla.

En del har svårt att sova under graviditeten. Du kanske vaknar och går upp för att kissa, dricka eller äta något. Många drömmer mycket.

Magen kan göra det svårt att hitta en bekväm ställning att sova i. Mot slutet av graviditeten är det vanligt att det känns bäst att sova på sidan. Det går oftast bra att sova på mage tidigt i graviditeten, men det blir ofta obekvämt längre fram.

Vissa kan känna sig yr eller må illa när de ligger på rygg. Det beror på att livmodern kan trycka på blodkärl när du ligger plant. Om du blir yr kan du vända dig över på sidan.

Du kan också vakna av kramp i vaden. Krampen beror på att salter och mineraler i kroppen ändras under graviditeten.

Det är vanligt med halsbränna när du är gravid. Graviditeten påverkar vissa muskler i kroppen. Musklerna i magmunnen och tarmarna blir mer avslappnade.

Det går långsammare att smälta maten. Det gör att du kan få gaser i magen och rapa och prutta mer än vanligt. Du kan också plötsligt känna dig väldigt mätt.

När du är gravid finns det mer vätska i kroppen, även i slemhinnorna. Det gör att de blir tjockare och svullnar, och de kan också blöda lättare.

Du kan märka det genom att tandköttet blöder när du borstar tänderna, att du blir täppt i näsan eller får näsblod. Ibland kan det finnas lite blod i flytningarna från underlivet.

Om du är täppt i näsan kan det hjälpa att:

• Sova med huvudet högt, till exempel med extra kuddar eller genom att höja huvudändan på sängen.
• Spruta in koksaltlösning i näsan. Koksaltlösning finns som näsdroppar på apotek.

Rådgör med din barnmorska eller läkare om du behöver använda avsvällande nässprej under graviditeten.

Mot slutet av graviditeten måste hjärtat arbeta hårdare. Det är mer blod som ska pumpas runt i kroppen. Då kan det kännas som om du får hjärtklappning.

Du kan också bli andfådd. Lungorna får mindre plats i kroppen. Därför kan du andas mindre luft i varje andetag och måste andas lite snabbare i stället.

Du kan märka det när du går i trappor eller uppför backar.

Blodtrycket brukar sjunka i början av graviditeten. Du kan känna dig yr och svimfärdig om du hade lågt blodtryck sedan tidigare. Undvik i så fall att stå stilla längre stunder och res dig inte upp för snabbt.

Senare i graviditeten brukar blodtrycket stiga igen och du blir piggare.

Det kan vara ett tecken på havandeskapsförgiftning om blodtrycket går upp mycket. Därför kontrollerar barnmorskan ditt blodtryck regelbundet.

När du är gravid får du mer blod i kroppen. Det extra blodet behövs för att barnet ska få syre och näring genom moderkakan. Det behövs också när du föder barnet.

I blodet finns ett protein som kallas hemoglobin, eller Hb-värde. Kroppen behöver järn för att kunna bilda hemoglobin.

Barnmorskan tar blodprov för att kontrollera ditt Hb-värde. Sjunker det för mycket kan du bli trött och få blodbrist.    

Extra järn

Kroppen får i sig järn genom maten. Järnet i maten räcker inte alltid när du är gravid.

De flesta gravida behöver järntillskott, men hur ofta beror på dina järnvärden.

Järn kan göra dig förstoppad. Om du blir förstoppad kan du behöva använda bulkmedel för att hålla magen i gång, så att du kan fortsätta med det rekommenderade järntillskottet. Bulkmedel är ett slags fibertillskott som gör avföringen mjukare och lättare att få ut.

När du är gravid och magen växer kan den kännas på olika sätt. Magen kan spänna, sträcka och göra lite ont.  Det kan vara svårt att veta orsaken. Det kan bero på att livmodern växer eller att barnet rör mycket på sig.

Andra orsaker kan vara förstoppning, sammandragningar eller urinvägsinfektion.

En del besvär kräver vård

Det finns också gravidbesvär, där du kan få mycket ont i magen.

Tidigt i graviditeten kan det till exempel vara utomkvedshavandeskap. Efter vecka 20 kan det vara havandeskapsförgiftning. Senare i graviditeten kan det vara för tidig avlossning av moderkakan.

Det är vanligt att ha mer flytningar när du är gravid. Det beror på ändrade hormoner i kroppen. Oftast är flytningarna vitaktiga och har ingen speciell lukt.

Kontakta en barnmorskemottagning om du får besvär med klåda eller illaluktande flytningar. Det kan vara tecken på en infektion.

I början av graviditeten kan du uppleva enstaka mindre blödningar från slidan under graviditeten.

Här kan du läsa mer om olika orsaker till blödning under graviditet samt information om när du bör söka vård och inte.

Under hela graviditeten drar livmodern ihop sig då och då. Livmodern är en muskel, och sammandragningarna är ett sätt för den att träna inför förlossningen så att värkarna kan bli effektiva. När livmodern drar ihop sig kallas det sammandragningar.

Det är vanligt att få sammandragningar, särskilt om du har varit gravid tidigare.

Här kan du läsa mer om sammandragningar under graviditeten.

När du är gravid är det vanligt att behöva kissa oftare än vanligt. Det beror bland annat på hormonförändringar och på att livmodern trycker mot urinblåsan.

Det finns en ökad risk att få urinvägsinfektion när man är gravid.      

Du som ofta brukar ha urinvägsinfektion kan få lämna urinprov regelbundet under graviditeten för att se om urinen innehåller bakterier som behöver behandlas.    

Symtomen kan också vara annorlunda under graviditet. Förutom sveda när du kissar kan du få molvärk i nedre delen av magen eller känna av sammandragningar.

När du är gravid kan ett eller båda njurbäckena bli större. Det beror oftast på att livmodern trycker på urinvägarna. Det syns ofta vid ultraljud. De flesta får inga besvär.

Om du får ont är det vanligt med värk i ryggen på ena sidan. Du kan få behandling mot smärtan. Ibland behövs en kateter som hjälper urinen att rinna.

Besvären går oftast över efter graviditeten.

Det är vanligt att bli förstoppad under graviditeten. Avföringen kan bli hård och det kan vara svårt att tömma tarmen.

Förstoppning beror ofta på hormonförändringar som gör att tarmen arbetar långsammare. Livmodern växer också och kan trycka på tarmen. Det kan göra det svårare för avföringen att passera.

När du är gravid påverkas kroppens blodcirkulation, vilket gör att det också är lättare att få hemorrojder. Besvären är ofta tillfälliga och brukar bli bättre efter graviditeten.

Det kan vara bra att använda bulkmedel vid förstoppning. Bulkmedel är fiberrika läkemedel som binder vätska i tarmen. Då blir avföringen mjukare och lättare att tömma. Det kan därmed minska risken för hemorrojder.

Många blir lättare sjuka under graviditeten. Det beror på att immunförsvaret förändras. Immunförsvaret sänks för att den gravida kroppen ska acceptera fostret. 

Under vinterhalvåret rekommenderas du som är gravid att vaccinera dig mot säsongsinfluensa för att undvika allvarlig sjukdom.

Det är vanligt att få svullna ben och fötter, särskilt mot slutet av graviditeten. Det beror på att blodet cirkulerar annorlunda i kroppen.

Du kan minska svullnaden genom att:

• Använda stödstrumpor, gärna direkt på morgonen och under dagen när du är vaken.
• Vila med benen högt en stund varje dag.
• Hålla dig sval på varma sommardagar.

Stödstrumpor finns att köpa på apotek.    

Det är vanligt att få åderbråck under graviditeten. Det är blodkärl som blir utvidgade och kan synas på benen. Det beror på hormonförändringar och att livmodern trycker på blodkärlen. Blodet får då svårare att ta sig tillbaka till hjärtat.

Du kan känna tyngd eller värk i benen. Det kan hjälpa att röra på sig, undvika att stå stilla länge och att vila med benen högt. Stödstrumpor kan också lindra.

Du kan också få åderbråck i underlivet. Då kan det kännas varmt och svullet i underlivet. Om du tittar med en spegel kan du se blodkärl under huden.

Besvären brukar minska efter graviditeten.

Under graviditeten kan både hud och hår förändras på olika sätt.

Pigmentförändringar

När du är gravid kan huden få mer färg. Bröstvårtorna blir ofta mörkare, och området runt naveln kan också mörkna. Många får ett mörkt streck från naveln och nedåt, det kallas linea nigra.

Du kan också få mörkare fläckar i ansiktet. Solen kan göra fläckarna tydligare. De brukar blekna eller försvinna efter graviditeten.

Bristningar

Under graviditeten kan huden töjas ut och det kan bli små märken eller streck på bröst, mage, lår och stjärt. Det kallas bristningar. De syns ofta tydligt i början, men blir mindre med tiden.

Det finns ingen metod som helt kan förhindra bristningar, men många tycker det känns skönt att smörja in huden.

Hårförändringar

Du kan få tjockare hår på huvudet när du är gravid. En del får också mer hår på kroppen. Efter förlossningen brukar håret återgå till det normala igen.

Det är vanligt med ryggproblem när du är gravid. Du kanske känner dig trött i ryggen eller har ont i svanken. Det kan bero på att magen är tung och belastar ryggen. Försök att sträcka på dig. Undvik att svanka.

Du som har ryggproblem redan innan graviditeten kan kontakta en fysioterapeut för att få tips om bra övningar.

När du är gravid blir kroppens leder rörligare, särskilt i bäckenet eftersom det ska kunna vidga sig under förlossningen. Du kan då få ont.

Här kan du läsa mer om bäckensmärta under graviditeten.

När magen växer ökar avståndet mellan musklerna i magen. 

Efter förlossningen brukar musklerna dra ihop sig igen. Kontakta en barnmorska eller fysioterapeut om du har besvär. Det finns speciell träning som kan hjälpa mot delade magmuskler.