Att vara täppt i näsan innebär att du har svårt att andas genom näsan. Det beror på att slemhinnorna i näsan har svullnat.

När du har snuva samlas det mer snor i näsan än vad det brukar göra. Snoret kan ha olika färger och vara tjockt eller tunt.

Nästäppa och snuva kan bero på många olika saker.

Förkylning

Den vanligaste orsaken är en förkylning. När du är förkyld svullnar slemhinnorna i näsan och du får då svårare att andas genom näsan.

Snoret brukar vara tunt och nästan genomskinligt i början. Efter några dagar brukar snoret bli tjockare och mer grått, gult eller grönt till färgen. Det är mycket vanligt och behöver inte betyda att du har fått en infektion som beror på bakterier.

Allergi

Snuva och nästäppa kan också bero på pollenallergi, pälsdjursallergi eller kvalsterallergi. Då är snoret tunt och genomskinligt och rinner hela tiden. Det är vanligt att ha andra symtom samtidigt, till exempel rinnande och kliande ögon eller nysningar.

Känsliga slemhinnor

Att ha nästäppa eller tunt rinnande snor kan också bero på så kallad vasomotorisk rinit. Då är slemhinnorna extra känsliga. Besvären kan komma om du äter någon särskild mat, dricker alkohol eller befinner dig i torr luft. De kan också komma av starka dofter som tobaksrök eller parfymer.

Nästäppa om du har använt nässprej för länge

Du kan få nästäppa om du använder avsvällande nässprej för länge. Slemhinnan i näsan vänjer sig om du använder avsvällande nässprej i mer än tio dagar i följd. Då svullnar nässlemhinnan direkt om du inte använder sprejen.

Polyper i näsan

I näsans slemhinna kan du få runda utväxter som kallas näspolyper. Små polyper brukar inte ge några besvär. Större polyper kan ge besvär som nästäppa, snuva eller nedsatt luktsinne och smaksinne.

Stora näsmusslor

I varje näshåla finns tre så kallade näsmusslor som består av ben och slemhinnor. Du kan bli täppt i näsan om näsmusslorna är stora på grund av att de är svullna.

Nästäppa i samband med graviditet

Det är vanligt att vara täppt i näsan under en graviditet. När du är gravid ökar mängden blod i hela kroppen, även i slemhinnorna i näsan. Slemhinnorna blir tjockare, mer svullna och har lättare att börja blöda.

Här kommer några råd om vad du kan göra själv för att lindra besvären.

Att rensa näsan kan hjälpa

Du kan pröva att rensa näsan med koksaltlösning, till exempel innan du ska sova. Här kan du se en film om hur du sköljer näsan. Det finns också färdiggjorda koksaltdroppar och koksaltsprej att köpa på apotek.

Smörj torra slemhinnor

Du som har besvär med torra slemhinnor i näsan kan smörja in dem med lite olja. All slags olja som används i matlagning går bra. Doppa en bomullspinne eller bomullstuss i oljan och smörj näsöppningen och den främre delen av näsborren.

Det finns också mjukgörande nässprej och nässalva att köpa på apotek.

Avsvällande nässprej minskar svullnad

Nästäppa som beror på en förkylning kan du lindra med avsvällande nässprej. Använd nässprej enligt anvisningarna på förpackningen och i högst tio dagar. Sedan bör du göra ett uppehåll på minst tio dagar.

Du kan få svårt att bli av med nästäppan om du använder nässprejen längre än tio dagar. Det beror på att slemhinnan i näsan vänjer sig och svullnar genast om du inte använder sprejen. Det gäller även om du är gravid.

Hur ska jag göra för att sluta med avsvällande nässprej?

Det bästa är att helt sluta med den avsvällande nässprejen på en gång. Du kommer att vara täppt i några dagar innan det blir bättre.

Du som tycker att det är svårt att sluta kan prova följande:

• Välj en svagare dos av avsvällande nässprej. Det finns i två styrkor, vuxendos och barndos. Välj barndosen, och försök att bara använda den någon gång per dag. Det kan till exempel vara till natten, så att du kan sova. Efter någon vecka kan du sluta använda även barndosen. Det är då viktigt att du slutar helt.
• Ersätt den avsvällande nässprejen med kortisonsprej eftersom det gör att slemhinnan läker fortare. Dessa finns att köpa utan recept på apotek och du kan behandla under några veckor.

Sov med huvudet högt

Du kan ha svårt att sova om du har nästäppa och snuva. Det kan kännas bättre om du ligger med huvudet högt, eftersom svullnaden i näsan minskar då.

Bädda med några extra kuddar under huvudet. Det kan kännas skönare för ryggen om du lägger kuddarna under madrassen.

På vårdcentralen får du berätta om dina besvär. Läkaren undersöker sedan om du kan andas genom näsan. Hen tittar också in i näsan. Då brukar läkaren vidga på näsborrarna och lysa in i näsan med en lampa.

Ibland görs fler undersökningar, som till exempel en allergiutredning.

Undersökning av näsans luftvägar vid långvarig nästäppa

Om du har varit täppt i näsan under en längre tid kan näsans luftvägar behöva undersökas. Det kallas rhinomanometri eller näsandningsprov. Läkaren på vårdcentralen skickar då en remiss till en öron-, näsa- och halsmottagning.

Förberedelser

Använd inte avsvällande nässprej eller läkemedel som minskar svullnader i slemhinnorna, under minst ett dygn före undersökningen.

Så går undersökningen till

Undersökningen visar hur luftflödet genom din näsa fungerar. Vårdpersonalen täpper till näsborrarna en i taget med en klisterlapp eller klämma. Du får en mask över näsan och munnen.

Du andas genom näsan med munnen stängd. Under tiden mäter personalen hur du andas. Sedan får du använda nässprej och vårdpersonalen gör undersökningen en gång till.

Undersökningen tar cirka 45 minuter.

Behandlingen som du får beror på vad nästäppan eller snuvan beror på. Ofta går besvären över av sig själv.

Operation av näsmusslorna

Ibland kan nästäppan bero på stora eller svullna näsmusslor. Då kan man behöva en operation av näsmusslorna.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.