RS-virus hos barn
En RS-virusinfektion brukar börja som en vanlig förkylning. Nästan alla barn får en infektion med RS-virus under de första två levnadsåren. Oftast är sjukdomen lindrig, men barn under ett år och barn som tillhör en riskgrupp kan bli allvarligt sjuka.
RS-virus är en förkortning av respiratoriskt syncytievirus. RS-virus smittar lätt och de flesta barn blir smittade någon gång under sina första två år. Infektionen är vanligare under vinterhalvåret.
Symtom
En infektion med RS-virus påminner om en vanlig förkylning, men varar ofta längre. En RS-infektion kan ibland vara i upp till en månad.
Det här är vanliga symtom på en RS-infektion:
- snuva, ofta med segt slem
- hosta
- feber
- irriterade och röda ögon
- väsande och pipande andning.
Små barn kan få svårt att äta och dricka
Barn som är under sex månader andas mest genom näsan. För dem blir det därför väldigt besvärligt när näsan är täppt av segt slem. Det tar så mycket kraft att andas att barnet inte orkar äta eller dricka.
Bronkiolit
RS-virus kan orsaka en infektion i de minsta luftrören. Det kallas för bronkiolit. Bronkiolit ger ofta större besvär med andningen och kraftigare hosta, särskilt hos barn under sex månader.
Ska barnet lämna prov för covid-19?
Barn från och med förskoleklass rekommenderas att lämna prov för covid-19 om de har symtom.
Yngre barn behöver oftast inte lämna prov.
Det är viktigt att stanna hemma vid symtom, oavsett ålder. Läs mer om att stanna hemma i texten Minska risken att du och andra får covid-19.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om ditt barn är under ett år eller tillhör en riskgrupp och du tror att barnet har RS-virus.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler.
Om du behöver vård när vårdcentralen är stängd, kontakta en av följande husläkarjourer.
Om läget är akut, finns följande närakuter och akutmottagningar för barn.
Råd på andra språk
Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på
- Arabiska – telefon 08-123 130 80 alla dagar klockan 8–22
- Somaliska – telefon 08-123 130 90 vardagar klockan 8–17
Ring alltid först
Har barnet symtom ska du alltid ringa vårdmottagningen först, i stället för att åka dit direkt. Det finns rutiner för hur ni ska tas emot, för att undvika att smitta andra.
Om det är bråttom
Ring genast 112 om barnet har andningsuppehåll.
Vad kan jag göra själv?
Lättare besvär hos barnet kan du försöka lindra på samma sätt som vid en vanlig förkylning.
Näsdroppar kan göra det lättare att andas
Näsdroppar med koksaltlösning kan hjälpa om barnet är täppt i näsan, framför allt när barnet ska äta eller sova. Försök att droppa eller spruta lösningen i barnets näsa flera gånger per dag, till exempel inför måltider. Det kan göra att slemmet löser upp sig.
Till barn över ett år kan du också använda receptfria avsvällande näsdroppar. De gör det lättare för barnet att andas genom näsan. Sådana droppar ska användas i högst tio dagar.
Höj huvudändan på barnets säng
Höj huvudändan på barnets säng genom att till exempel bädda med extra kuddar under madrassen. Då blir det ofta lättare för barnet att andas, eftersom svullnaden i näsans slemhinnor minskar om barnet har huvudet högt.
Barnet kan också sova i till exempel en bärsele, i knät eller i en babysitter.
Ge barnet mat oftare
Ge mat eller amma oftare än vanligt om barnet inte orkar äta så mycket varje gång.
Ge barnet dricka oftare
Det är viktigt att barnet får i sig tillräckligt med vätska. Ge därför barnet vätska ofta. Barn upp till ett år kan ammas eller få mjölkersättning oftare än vanligt.
Använd en nässug
Du kan använda en nässug för att suga ut det sega slemmet ur näsan. Nässugen kan du köpa på ett apotek. Ge gärna näsdroppar med koksaltlösning innan, eftersom det löser upp slemmet och gör det mindre segt.
Tvätta barnets ögon
Om ögonen är irriterade och kladdiga kan du tvätta dem med en bomullstuss med koksaltvatten eller ljummet vatten.
Ge läkemedel mot feber vid behov
Ge febernedsättande läkemedel om barnet mår mycket dåligt av febern, till exempel om hen är trött och inte orkar äta eller dricka.
Ring 1177 eller din vårdcentral innan du ger något läkemedel till barn som är yngre än sex månader.
Hur smittar RS-virus?
RS-virus smittar lätt och de flesta barn blir smittade någon gång under sina första två år. Infektionen är vanligare under vinterhalvåret.
Det tar tre till fem dagar från det att barnet har smittats med RS-virus till att hen blir sjuk.
Viruset sprids på olika sätt:
- Genom direktkontakt, till exempel via händer.
- Genom så kallad indirekt kontakt, till exempel via ett föremål som en person som är sjuk har tagit i eller hostat på. RS-viruset kan överleva i flera timmar på leksaker, handtag och kläder.
- Genom droppsmitta. När en person som är sjuk nyser eller hostar bildas ett moln av små droppar med viruset. Då kan den som står nära bli smittad. Dropparna faller sedan ner på ytor eller föremål och därifrån kan viruset spridas vidare.
Blir inte immun
Ett barn som har blivit sjuk av RS-virus en gång är inte helt immun mot sjukdomen. Därför kan barnet bli sjukt igen, men oftast blir besvären lindrigare jämfört med första gången.
Under vintern smittas fler
Varje år under några månader på vinterhalvåret ökar antalet barn som blir sjuka av RS-virus. När den perioden börjar och hur många som då blir sjuka varierar från år till år, och över landet.
Oftast börjar perioden tidigt under vintern och flest personer blir sjuka i februari eller mars. Vartannat år brukar utbrottet bli kraftigare.
Hos Folkhälsomyndigheten kan du följa antalet inrapporterade fall av RS-virus.
Hur kan jag minska risken för att barnet smittas?
Du kan minska risken att du eller barnet ska smittas av RS-virus genom att vara noggrann med hygienen och genom att hålla avstånd till andra inomhus. Det är bra att vara extra försiktig de månader på vinterhalvåret när många blir smittade eller sjuka av RS-virus.
Om du eller barnet är sjuk gäller följande råd för att undvika att smittan sprids vidare:
- Tvätta händerna ofta.
- Hosta och nys i armvecket eller i en näsduk. Nys inte rakt ut i luften eller i handen.
Barn som tillhör en riskgrupp
Barn under sex månader och barn som tillhör en så kallad riskgrupp kan bli allvarligt sjuka. Ett barn räknas till en riskgrupp om något av följande stämmer:
- Barnet är yngre än ett år och föddes mer än fem veckor för tidigt.
- Barnet har någon immunbristsjukdom.
- Barnet är under två år och har en kronisk lungsjukdom.
- Barnet är under två år och har en hjärtsjukdom.
- Barnet är under två år och har en neurologisk sjukdom.
Det är extra viktigt att försöka skydda barn som tillhör en så kallad riskgrupp. Försök att se till att barnet inte i onödan utsätts för situationer där hen kan riskera att smittas. Undvik kontakt med förkylda personer och välj aktiviteter där ni träffas utomhus.
Förebyggande behandling
Barn som tillhör en riskgrupp kan ibland behöva få förebyggande behandling för att minska risken att bli allvarligt sjuk av RS-viruset.
Vid behandlingen får barnet en spruta med ett särskilt virushämmande läkemedel. Sprutan ges en gång i månaden under den period på året då viruset är som mest aktivt. Behandlingen hjälper inte om barnet redan har en pågående infektion av RS-virus.
Rök inte nära barnet
Undvik att röka nära barn eller i den miljö som barn vistas i. En rökig miljö ökar risken för att barnet ska utveckla astma eller få andningsbesvär i samband med förkylningar.
Undersökningar
När du söker vård för ditt barn gör läkaren flera olika undersökningar. Till exempel undersöks barnets andning och hur hen mår i övrigt.
Ibland tas ett RS-prov. Det tas genom att en sjuksköterska suger lite slem från näsan med en tunn slang. Det går snabbt och gör inte ont. Provet skickas sedan för att analyseras och ofta kommer svaret samma dag.
Behandling
Barn och vuxna med vanliga förkylningssymtom behöver oftast ingen behandling. Sjukdomen går över av sig själv.
Ett barn som har lindriga förkylningsbesvär kan få hjälp av vårdcentralen.
Ibland behövs vård på sjukhus
Barn som är mycket sjuka kan behöva få vård på sjukhus. Det är ofta barn under sex månader eller barn som tillhör en riskgrupp. Även äldre personer och vuxna som har immunbristsjukdomar kan behöva få vård på sjukhus.
Behandlingen går ut på att lindra de besvär som infektionen ger.
Barnet får hjälp med vätska och näring
På sjukhuset får barnet i första hand hjälp med att få i sig tillräckligt mycket vätska och näring. Barnet får näringen genom en plastslang som går till magsäcken via näsan eller munnen. Plastslangen kallas sond.
Barnet kan också få vätska och näring direkt i blodet via en tunn plastslang, så kallat dropp.
Barnet får hjälp med andningen
För att göra det lättare att andas kan barnet få näsdroppar och läkemedel som hen ska andas in. Det kallas inhalationsbehandlingar.
Barnet kan behöva få syrgas om hen har syrebrist i blodet. Det kan hen få antingen genom en så kallad plastgrimma som sätts i näsan eller genom en mask som placeras över näsan och munnen. Barnet kan också få en så kallad högflödesgrimma.
Det är ovanligt, men ibland behöver barnet hjälp att andas med en så kallad CPAP eller en respirator. CPAP består av en mask som placeras över barnets näsa. Genom masken kan barnet andas in en blandning av luft och syrgas.
Kan öka risken för astma
Barn som är yngre än ett år och har haft en allvarlig RS-infektion har ökad risk för fortsatta astmaliknande andningsbesvär. Besvären kommer framför allt när de är förkylda.
Forskningen tyder på att barn får astma framför allt på grund av att de har ärftliga anlag för det. De behöver alltså inte ha haft någon RS-infektion för att utveckla astma. Däremot verkar vissa virus öka risken för att astman ska utvecklas hos de barn som redan har anlag för det. RS-viruset är ett sådant virus.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Du ska förstå informationen
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.