Infektionen ger oftast samma symtom som en vanlig förkylning:

• Barnet har snuva. Yngre barn får ofta snuva med segt slem.
• Barnet hostar.
• Barnet har lindrig feber, cirka 38-38,5 grader.
• Ögonen kan bli irriterade och röda.

Ibland kan besvären bli svårare. Då kan barnet få ett eller flera av följande symtom:

• Hostan blir mer ansträngade.
• Barnet får svårare att andas. När barnet andas ut kan det låta väsande och pipande.
• Barnet kan få segt slem i näsan och luftrören.
• Barnet orkar inte äta eller dricka.
• Barn som är yngre än ett år kan få andningsuppehåll. Det gäller särskilt om barnet är för tidigt född.

En stor del av de besvär som de yngsta barnen får vid en RS-infektion beror på att det sega slemmet hindrar andningen. Barn som är yngre än ett år andas mest genom näsan. De får ofta svårt att orka äta, eftersom den jobbiga andningen med täppt näsa tar mycket kraft.

Hos barn som är yngre än framför allt sex månader beror de svårare besvären ofta på att viruset har orsakat en infektion i de minsta luftrören. Det kallas bronkiolit.

En RS-infektion varar ofta längre än en vanlig förkylning, ibland upp till en månad.

Sök genast vård på en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om ditt barn har ett eller flera av nedanstående besvär. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

• Barnet har symtom på en infektion med RS-virus och tillhör en riskgrupp. Du kan läsa mer om riskgrupperna under nästa rubrik.
• Barnet verkar mycket trött och du får inte samma kontakt med barnet som vanligt.
• Barnet har ansträngd andning, till exempel snabb eller ytlig andning.
• Barnet är blek eller blåaktig i huden. Det blåa kan synas mest på läpparna och under naglarna.
• Barnet inte orkar äta eller dricka.

Ring genast 112 om följande stämmer:

• Barnet har andningsuppehåll.

Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 för att få hjälp att bedöma symtomen hos ditt barn eller för att få råd om var ni ska söka vård. 

Ni kan söka vård på vilken vårdcentral ni vill i hela landet.

Barn som tillhör en riskgrupp

Vissa barn har större risk att bli svårare sjuka vid en RS-infektion. Om något av följande stämmer räknas ditt barn till en riskgrupp:

• Barnet är yngre än två månader.
• Barnet är född mer än fem veckor för tidigt, fram till att hen är ett år gammal.
• Barnet har någon immunbristsjukdom.
• Barnet är under två år och har en kronisk lungsjukdom.
• Barnet är under två år och har någon hjärtsjukdom.
• Barnet är under två år och har någon neurologisk sjukdom.

Det tar tre till fem dagar från det att barnet har smittats med RS-virus till insjuknandet.

Viruset sprids på olika sätt:

• Genom direktkontakt, till exempel om du eller barnet tar en sjuk person i handen.
• Genom föremål som en sjuk person har tagit i eller hostat på. Det kan till exempel vara leksaker och nappar som sjuka barn haft i munnen. Det kallas indirekt kontakt. RS-viruset kan överleva i flera timmar på leksaker, handtag och kläder.
• Genom droppsmitta. När en sjuk person nyser eller hostar bildas ett moln av små droppar med viruset. Dropparna faller ner på ytor eller föremål och därifrån kan viruset spridas vidare. Du kan också smittas direkt genom att en sjuk person nyser på dig.

Ett barn som har blivit sjuk av RS-virus en gång är inte helt immun mot sjukdomen. Därför kan barnet bli sjukt igen, men oftast blir besvären lindrigare jämfört med första gången.

Under vintern smittas fler

Varje år under några månader på vinterhalvåret ökar antalet barn som blir sjuka av RS-virus. När perioden börjar och hur många som blir sjuka varierar från år till år. Det kan också variera över Sverige.

Oftast börjar perioden tidigt under vintern och flest personer brukar insjukna i februari eller mars. Vartannat år brukar utbrottet brukar bli kraftigare. Hos Folkhälsomyndigheten kan du följa antalet inrapporterade fall av RS-virus.

Du kan minska risken att du eller barnet ska smittas av RS-virus genom att vara noggrann med hygienen. Om du eller barnet är sjukt gäller samma råd för att försöka undvika att smittan sprids vidare:

• Tvätta händerna ofta.
• Hosta och nys i armvecket eller i en näsduk. Nys inte rakt ut i luften eller i handen.

Var extra försiktig under perioder med många sjuka

Under några månader på vinterhalvåret får RS-viruset större spridning, och många blir smittade och sjuka. Då är det bra om du är extra försiktig. Ju yngre ditt barn är desto viktigare är det. Det är också viktigt att försöka skydda barn som tillhör en riskgrupp, till exempel är för tidigt födda eller har en hjärtsjukdom eller lungsjukdom.

Försök att se till att barnet inte i onödan utsätts för situationer där det kan finnas smitta:

• Undvik kontakt med förkylda barn och vuxna.
• Välj aktiviteter där ni träffas utomhus.

Om barnet behöver läggas in på sjukhus för vård tar en sjuksköterska prov för att se om symtomen beror på RS-virus.

Sjuksköterskan suger lite slem från näsan med en tunn slang. Det går snabbt och gör inte ont. Provet skickas sedan för att analyseras och ofta kommer svaret samma dag.

Barn och vuxna med vanliga förkylningssymtom kan oftast vårdas hemma.

Har barnet lindriga förkylningsbesvär kan hen få hjälp på vårdcentralen.

Ibland behövs vård på sjukhus

Barn som är upp till ett år och barn som tillhör en riskgrupp kan få svårare besvär när de blir sjuka. De kan behöva vård på sjukhus. Det gäller även äldre personer och vuxna som har immunbristsjukdomar.

Behandlingen går ut på att lindra de besvär som infektionen ger.

Barnet får hjälp med vätska och näring

På sjukhuset får barnet i första hand hjälp med att få i sig tillräckligt mycket vätska och näring. Barnet får näringen genom en plastslang som går till magsäcken via näsan eller munnen. Plastslangen kallas sond.

Barnet kan också få vätska och näring direkt i blodet via en tunn plastslang, så kallat dropp.

Barnet får hjälp med andningen

För att göra det lättare att andas kan barnet få näsdroppar och läkemedel som ska andas in, så kallade inhalationsbehandlingar.

Om det behövs kan barnet få syrgas. Det kan hen få genom antingen en så kallad plastgrimma som sätts i näsan eller genom en mask som placeras över näsan och munnen. Det behövs om barnet har syrebrist i blodet. Barnet kan också få en så kallad högflödesgrimma.

Det är ovanligt, men ibland behöver barnet hjälp att andas med en så kallad CPAP eller en respirator. CPAP består av en mask som placeras över barnets näsa. Genom masken kan barnet andas in en blandning av luft och syrgas.

Ibland kan barnet få förebyggande behandling för att minska risken att bli allvarligt sjuk av RS-viruset. Det gäller till exempel barn som är mycket för tidigt födda och barn med vissa hjärtsjukdomar eller lungsjukdomar. Behandlingen ges framför allt till barn som är yngre än ett år.

Vid behandlingen får barnet en spruta med ett särskilt virushämmande läkemedel. Sprutan ges en gång i månaden under den period på året då viruset är som mest aktivt. Om barnet redan har fått en infektion av RS-virus hjälper inte behandlingen.

Det är en läkare som gör bedömningen om ditt barn behöver få förebyggande behandling mot RS-viruset. Ta kontakt med en läkare om du undrar om det kan vara aktuellt. 

Barn som är yngre än ett år och som har haft en allvarlig RS-infektion får ofta fortsatta astmaliknande andningsbesvär, framför allt när de är förkylda. 

Forskningen tyder på att barn får astma framför allt på grund av att de har ärftliga anlag för det. De behöver alltså inte ha haft någon RS-infektion för att utveckla astma.

Men samtidigt verkar det om att vissa virus, till exempel RS, ökar risken för att astman ska utvecklas hos de barn som redan har anlag för det.