RS-virus hos barn

De allra flesta som smittas av RS-virus får en lindrig infektion, men en del barn kan bli allvarligt sjuka och behöva få vård på sjukhus.

Ett barn har ökad risk att bli allvarligt sjuk om något av följande stämmer:

• Barnet är yngre än två till tre månader.
• Barnet är yngre än ett år och föddes mer än fem veckor för tidigt.
• Barnet är under två år och har en kronisk lungsjukdom.
• Barnet är under två år och har en hjärtsjukdom.
• Barnet är under två år och har en neurologisk sjukdom.
• Barnet har någon immunbristsjukdom.

En infektion med RS-virus ger oftast symtom som vid en vanlig förkylning. Barn under sex månader brukar däremot få kraftigare symtom. Oftast är barn som mest sjuka fyra till sex dagar efter de första symtomen. Det kan ta några veckor att bli helt frisk.

En RS-infektion brukar börja med följande besvär:

• Barnet är snuvig och täppt i näsan, ofta med segt slem.
• Barnet har feber.
• Barnet har svårt att amma, äta eller dricka. Det leder till att barnet blir trött.

Kan ge andningssvårigheter

Under de första dagarna kan en del barn bli mer sjuka. De kan då få svårt att andas. Det är allra vanligast bland barn under tre månader.

Att barnet har svårt att andas kan märkas på till exempel följande sätt:

• Barnet har ansträngd andning med ytliga och snabba andetag.
• Barnets mage rör sig ut och in när hen andas.
• Barnets andning låter pipande eller väsande.
• Barnet har så kallade indragningar. Då dras huden in när barnet andas. På små barn syns det framför allt nedanför revbenen, precis ovanför magen.

En infektion med RS-virus kan också orsaka andningsuppehåll. Det gäller framför allt hos barn som är under två månader gamla eller som är för tidigt födda. Barnet slutar då att andas korta stunder.

Andningsuppehållen kommer oftast i början av infektionen och kan vara det första symtomet.

Läs mer om andningssvårigheter hos barn här.

Besvärlig hosta

Hostan brukar komma efter några dagar. Den kan vara besvärlig och hålla i sig i flera veckor.

När du söker vård för ditt barn gör läkaren flera olika undersökningar. Till exempel undersöks barnets andning och hur hen mår i övrigt.

Ibland tas ett RS-prov. Det tas genom att en sjuksköterska suger lite slem från näsan med en tunn slang. Det går snabbt och gör inte ont. Provet skickas sedan för att analyseras och ofta kommer svaret samma dag.

Barn och vuxna med vanliga förkylningssymtom behöver oftast ingen behandling. Sjukdomen går över av sig själv.

Ett barn som har lindriga förkylningsbesvär kan få hjälp av vårdcentralen.

Ibland behövs vård på sjukhus

Barn som blir mycket sjuka kan behöva få vård på sjukhus. Behandlingen går ut på att lindra de besvär som infektionen ger.

Barnet får hjälp med vätska och näring

På sjukhuset får barnet i första hand hjälp med att få i sig tillräckligt mycket vätska och näring. Barnet får näringen genom en plastslang som går till magsäcken via näsan eller munnen. Plastslangen kallas sond.

Barnet kan också få vätska och näring direkt i blodet via en tunn plastslang, så kallat dropp.

Barnet får hjälp med andningen

För att göra det lättare att andas kan barnet få näsdroppar och läkemedel som hen ska andas in. Det kallas inhalationsbehandlingar.

Barnet kan behöva få syrgas om hen har syrebrist i blodet. Det kan hen få antingen genom en så kallad plastgrimma som sätts i näsan eller genom en mask som placeras över näsan och munnen. Barnet kan också få en så kallad högflödesgrimma.

Det är ovanligt, men ibland behöver barnet hjälp att andas med en så kallad CPAP eller en respirator. CPAP består av en mask som placeras över barnets näsa. Genom masken kan barnet andas in en blandning av luft och syrgas.

RS-viruset sprids till exempel när en person som är sjuk hostar, nyser eller andas ut. Då kan den som står nära bli smittad. Dropparna faller sedan ner på ytor eller föremål och därifrån kan viruset spridas vidare. RS-viruset kan överleva i flera timmar på till exempel leksaker, handtag och kläder.

RS-virus kan också spridas genom att du till exempel tar i hand med någon som är sjuk och som har viruset på sina händer. Sedan kan viruset komma in genom munnen eller näsan om du tar med händerna i ansiktet.

Det tar tre till fem dagar från det att barnet har smittats med RS-virus till att hen blir sjuk.

Vanligt att smittas av äldre syskon

Nyfödda barn smittas oftast i hemmet, oftast av äldre syskon som går på förskola eller skola.

Kan få RS-virus flera gånger

Ett barn som har blivit sjuk av RS-virus en gång är inte helt immun mot sjukdomen. Därför kan barnet bli sjukt igen, men oftast blir besvären lindrigare jämfört med första gången.

Under vintern smittas fler

Varje år under några månader på vinterhalvåret ökar antalet barn som blir sjuka av RS-virus. När den perioden börjar och hur många som då blir sjuka varierar från år till år, och över landet.

Oftast börjar perioden tidigt under vintern och flest personer blir sjuka i februari eller mars. Vartannat år brukar utbrottet bli kraftigare.

Hos Folkhälsomyndigheten kan du följa antalet inrapporterade fall av RS-virus.

Du kan minska risken att du eller barnet ska smittas av RS-virus genom att vara noggrann med hygienen och genom att hålla avstånd till andra inomhus. Det är bra att vara extra försiktig de månader på vinterhalvåret när många blir smittade eller sjuka av RS-virus.

Om du eller barnet är sjuk gäller följande råd för att undvika att smittan sprids vidare:

• Tvätta händerna ofta.
• Hosta och nys i armvecket eller i en näsduk. Nys inte rakt ut i luften eller i handen.

Barn som har ökad risk att bli allvarligt sjuka

Det är extra viktigt att försöka skydda ett barn som har ökad risk att bli sjuk. Försök att se till att barnet inte i onödan utsätts för situationer där hen kan riskera att smittas. Undvik kontakt med förkylda personer och välj aktiviteter där ni träffas utomhus.

Barn som har ökad risk att bli allvarligt sjuka kan behöva få förebyggande behandling. Då minskar risken att barnet blir allvarligt sjuk av RS-viruset.

Vid behandlingen får barnet en spruta med ett särskilt virushämmande läkemedel. Sprutan ges en gång i månaden under den period på året då viruset är som mest aktivt. Behandlingen hjälper inte om barnet redan har en pågående infektion av RS-virus.

Rök inte nära barnet

Undvik att röka nära barn eller i den miljö som barn vistas i. En rökig miljö ökar risken för att barnet ska utveckla astma eller få andningsbesvär i samband med förkylningar.

Barn som är yngre än ett år och har haft en allvarlig RS-infektion har ökad risk för fortsatta astmaliknande andningsbesvär. Besvären kommer framför allt när de är förkylda. 

Forskningen visar att barn får astma framför allt på grund av att de har ärftliga anlag för det. De behöver alltså inte ha haft någon RS-infektion för att utveckla astma. Däremot verkar vissa virus öka risken för att astman ska utvecklas hos de barn som redan har anlag för det. RS-viruset är ett sådant virus.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.