Vanliga besvär och sjukdomar hos barn

Gulsot hos nyfödda

Det är vanligt att nyfödda barn får gulsot. Det innebär att huden och ögonvitorna blir gula. För de allra flesta går det över av sig själv inom ett par veckor, men en del barn kan behöva behandling.

Symtom

Vid gulsot brukar barnet få gul hud och gula ögonvitor. Ibland blir barnet också trött och orkar inte äta.

Det är lättare att se det gula i dagsljus. Ljus från lampor och lysrör kan göra det svårare att se.

Hos barn som har mörk hudfärg kan man titta på handflatorna, på fotsulorna och inuti munnen. Det kan vara svårt att se det gula på resten av huden.

Gulsot brukar kunna upptäckas två till tre dagar efter att barnet har fötts. Ibland kan det komma efter några veckor.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta barnavårdscentralen, BVC, om barnets hud och ögonvitor blir gula.

Om det är bråttom

Kontakta genast en jouröppen mottagning om barnet dessutom blir slö och inte orka äta tillräckligt. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Vad beror gulsot på?

När barnet ligger i magen behöver hen extra mycket röda blodkroppar i blodet för att få tillräckligt med syre.

Efter att barnet föds och har börjat andas själv behövs inte samma mängder röda blodkroppar. Barnets kropp börjar bryta ner de röda blodkropparna så att det blir lagom mycket. Då bildas ett gult färgämne som kallas bilirubin. Barnets hud och ögonvitor kan bli gulaktiga om det bildas mycket bilirubin.

Tas om hand av levern

Bilirubin finns i låga halter i blodet hos alla människor. Det tas om hand av levern för att sedan försvinna från kroppen med kisset och bajset. Innan förlossningen tar mammans lever hand om bilirubin från barnet i magen.

Orsaken till att de flesta nyfödda barn utvecklar gulsot är att det tar några dagar innan deras egen lever fungerar tillräckligt bra för att hinna ta hand om bilirubinet i den takt det bildas.

Gulsot hos nyfödda kallas också för ikterus.

Oftast lindrigt

Gulsot är oftast lindrigt. Men om bilirubinvärdet fort blir för högt kan det leda till skador. Det är mycket ovanligt i Sverige, eftersom nyfödda barn kontrolleras för gulsot och behandlas om det behövs.

Om barnet har gulsot en längre tid

Vårdpersonal tar blodprov på barnet om gulsoten inte försvinner efter att barnet är två–tre veckor gammal. Det görs även om barnet mår bra och är pigg.

Provet tas för att undersöka om barnet har någon sjukdom i till exempel gallan eller levern. En sådan sjukdom kan göra att kroppen inte kan ta hand om bilirubinet. Barnet får då behandling mot sjukdomen. Det är väldigt ovanligt med sådana sjukdomar.

Kan orsakas av bröstmjölk

Ibland kan barn som ammas få gulsot vid två till sex veckors ålder. Det kallas för bröstmjölksikterus och beror på att ämnen i bröstmjölken påverkar hur bilirubinet bryts ner. Det brukar inte ge några höga halter av bilirubin och går oftast över av sig själv. Du behöver inte sluta amma.

Barnet kan däremot behöva undersökas för att utesluta att det är andra sjukdomar som ligger bakom.

Vad kan jag göra själv?

Ett barn som har gulsot bör erbjudas mat åtta till tolv gånger per dag under de första dagarna. Du som ammar kommer då också att få igång produktionen av bröstmjölk. Det går lika bra att ge bröstmjölksersättning om du inte ammar.

Det viktiga är att barnet får i sig mycket vätska eftersom bilirubinet försvinner från kroppen med kisset och bajset.

Undersökning

Nyfödda barns bilirubinvärde undersöks på sjukhuset där barnet föds. Bilirubinvärdet kontrolleras först med en särskild mätare på huden. Om bilirubinvärdet är högt tas även ett blodprov på barnet. Värdena följs sedan upp med ytterligare prov. 

Behandling

Ett barn med gulsot får ljusbehandling under en ljuslampa.

Oftast behövs ingen behandling eftersom gulsoten går över inom ett par dagar. Ibland behöver barnet behandling upp till några veckor.

Om värdena är för höga behöver barnet få behandling med ett särskilt ljus på huden, via en ljuslampa eller ljusfilt. Ljuset gör att bilirubinet inte kan orsaka skada, och då kan kroppen göra sig av med det i egen takt. Det brukar kallas för att sola. Ibland kallas det också för ljusterapi eller fototerapi.

Barnet kan behandlas på en barnklinik eller på BB. Ibland kan behandlingen ske hemma, om barnet mår bra i övrigt.

Ljusbehandling

Vid ljusbehandlingen läggs barnet under en speciell ljuslampa eller på en ljusfilt. När barnet ligger på en ljusfilt kan barnet ofta ligga i en vuxens famn och till och med amma eller matas samtidigt.

Ljusbehandlingen kan pågå i ett par till ibland flera dygn, men ger inga biverkningar för barnet. När barnet behandlas med ljuslampa är det viktigt att hens ögon hela tiden skyddas med en ögonbindel.

När ljusbehandlingen inte hjälper

Någon enstaka gång kan barn behöva mer behandling. Barnet vårdas då på en neonatalavdelning. Personalen där är specialiserad på att ta hand om nyfödda barn som är sjuka.

Om bilirubinvärdena stiger mycket fort och ljusbehandlingen inte hjälper kan barnet behöva sola mer intensivt med fler ljuskällor. Det är mycket ovanligt, men ibland behöver barnets blod bytas ut för att hen ska bli frisk.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Att sköta ett nyfött barn

Att sköta ett nyfött barn

Här får du tips och råd om allt som kommer med en nyfödd. Läs och se filmer om matning, skötsel, säkerhet och om hur det kan vara att bli förälder.

Ta hand om ett nyfött barn

Här finns information om den allra första tiden i barnets liv. Läs om allt från hur du bär och lyfter, byter blöja och sköter barnets naglar till hur du skyddar ditt barn på olika sätt.

Det nyfödda barnets kropp – vanliga funderingar

Här får du samlad information om kroppen hos nyfödda barn. Läs också om vanliga besvär hos nyfödda, och om du behöver söka vård för dessa.

Till toppen av sidan