OPERATIONER AV MAGE OCH TARMAR

Galloperation

Vid en galloperation opererar läkaren bort gallblåsan. Det kan behövas om du har gallstenar som ger besvär och som inte kan behandlas med läkemedel. En galloperation görs oftast med titthålsteknik.

Galla bildas i levern och lagras i gallblåsan. Halten av galla kan bli hög i gallblåsan, då bildas kristaller som kan bli gallstenar. Galla behövs för att finfördela det fett du får i dig med maten.

I texten används ordet buk för att beskriva området från nedre delen av lungorna till bäckenet. I buken finns alla organ som har med matsmältningen att göra, till exempel magsäcken, tarmarna, levern, gallan och bukspottkörteln. Läs mer om matsmältningsorganen här.

Förberedelser

Du kommer att vara sövd när du opereras. Både själva operationen och att vara sövd kan innebära en viss hälsorisk.

Berätta om din hälsa

Det är viktigt att du berättar om din hälsa för kirurgen som ska operera dig. Berätta till exempel om du har eller har haft andra sjukdomar, och om du får någon behandling för dem.

Du kan också få göra en EKG-undersökning och lämna blodprov före operationen, så att läkarna kan bedöma hur ditt hjärta och hur dina lungor fungerar.

Förutom kirurgen får du även träffa narkosläkaren ett par dagar före operationen. Narkosläkaren kommer också att undersöka dig och fråga dig om din hälsa för att få reda på hur ditt hjärta och dina lungor fungerar.

Tvätta dig med bakteriedödande medel

Kvällen innan operationen och på operationsdagens morgon får du tvätta hela kroppen och håret med ett bakteriedödande medel.

Sluta röka eller göra ett rökstopp

Det är bra att sluta röka inför operationen. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du återhämtar dig fortare efter operationen.

Du bör helst sluta att röka helt, men om du inte klarar det är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Behöver du hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Så går operationen till

Det är vanligast att operera bort gallblåsan med titthålsteknik. Den högra bilden visar hur det ser ut efter galloperationen. Den del av gallgången som är kvar har knutits ihop.

En galloperation kan göras på de flesta sjukhus som har en operationsavdelning. Det är en säker behandlingsmetod, även för äldre personer.

En narkossköterska tar hand om dig när du kommer till operationsavdelningen. Du får tala om vad du heter och när du är född, och du får ett armband med dina personuppgifter.

Kirurgen ritar med en tuschpenna på din mage var du ska opereras. De här förberedelserna är viktiga för att det inte ska ske några förväxlingar.

Samtidigt som narkossköterskan förbereder narkosen tar operationssköterskan fram de instrument som ska användas och tvättar dig på magen med en speciell tvättlösning. Det är viktigt att du blir riktigt ren så att operationssåret inte blir infekterat. Därefter täcker sköterskan hela kroppen med sterila lakan, förutom den del av magen där kirurgen har ritat.

Beroende på hur du mår och var stenen sitter kan du opereras med olika tekniker.

Titthålsteknik

Titthålsteknik är vanligast när gallan ska opereras bort. Titthålsteknik kallas även för laparoskopi.

Vid en titthålsoperation arbetar kirurgen med speciella instrument som hen för in i magen, genom små hål. Oftast behövs det fyra hål, ett lite större hål för en rörformad kamera, och tre mindre hål för operationsinstrumenten.

Buken fylls med koldioxid

Buken fylls upp med gasen koldioxid när du är sövd, men innan själva operationen. Buken blir då uppblåst och det blir lättare för kirurgen att operera, eftersom organen inte ligger tätt intill varandra.

Kirurgen undersöker också med röntgen

Genom den rörformade kameran kan kirurgen se organen på en bildskärm. Under operationen undersöker kirurgen gallblåsan, gallgången och blodkärlen.

Gallgången undersöks oftast samtidigt med hjälp av röntgen. Röntgenbilderna tas utifrån kroppen men innan dess måste kirurgen föra in en tunn slang i gallblåsegången. Genom slangen kan kontrastmedel sprutas in i gallgången. Med hjälp av kontrastmedlet kan kirurgen se hur gallgången går och om det finns stenar i den.

Visar röntgenundersökningen att du har stenar i gallgången kan kirurgen behöva öppna upp buken för att ta bort dem, en så kallad öppen galloperation. En annan möjlighet är att använda sig av ERCP-teknik. Behandling med ERCP kan i så fall ofta göras under titthålsoperationen eller någon dag senare.

Kirurgen tar bort gallblåsan

För att kunna ta bort gallblåsan stänger kirurgen av gallblåsegången och blodkärlet som för blod till gallblåsan med hjälp av clips. När gallblåsan har separerats från levern tar kirurgen ut gallblåsan, tillsammans med de stenar den innehåller. Gallblåsan tas ut genom det största hålet.

Efter operationen kontrollerar kirurgen att det inte blöder och släpper ut koldioxiden. Kirurgen syr igen de små hålen och sköterskan lägger förband. Operationen tar ungefär en timme.

Fördelar med titthålsoperationen

Det finns flera fördelar med titthålsoperation:

  • Du får mindre ärr vid en titthålsoperation, jämfört med öppen galloperation. Det gör att du har mindre ont efter operationen.
  • Du kan åka hem efter en dag, ofta till och med samma dag som du opererats.
  • Är du sjukskriven för operationen kan du vara tillbaka på jobbet efter cirka en vecka.

Kirurgen kan behöva göra en öppen galloperation

Kirurgen har inte samma överblick över organen vid en titthålsoperation som vid en öppen galloperation. Det gör att kirurgen ibland kan behöva öppna upp magen ifall det är svårt att operera genom titthålen eller om det uppstår något problem.

Här är olika exempel på när kirurgen behöver göra en öppen galloperation:

  • Det kan vara svårt att komma åt gallblåsan.
  • Det kan uppstå en blödning.
  • Kirurgen kan upptäcka ärrvävnad på organen som gör det svårt att operera.
  • Kirurgen kan upptäcka att det även finns sten i levergången eller i den gemensamma gallgången.

ERCP-teknik

Röntgenundersökningen visar om du har sten i gallgången. Då kan det vara svårt för kirurgen att få bort dem med titthålsteknik. Kirurgen kan använda sig av så kallad ERCP-teknik för att få bort dem.

ERCP genomförs med hjälp av ett endoskop som kirurgen för in i munnen på dig, förbi magsäcken och till början av tolvfingertarmen. Med hjälp av endoskopet kan kirurgen sedan ta bort stenarna.

Öppen galloperation

Vid en öppen galloperation har kirurgen bättre överblick under operationen och kan lättare upptäcka eventuella problem.

Kirurgen gör ett snitt och tar bort gallblåsan

Kirurgen gör ett snitt under revbenskanten på höger sida. Genom snittet kan kirurgen ta bort gallblåsan och eventuella stenar i gallgångar. Oftast används röntgen under operationen, för att se hur gallgångarna ser ut.

När kirurgen tagit bort gallstenarna och gallblåsan kontrollerar hen att allt ser bra ut och syr ihop snittet.

Operationssköterskan lägger ett förband över snittet. Det går ofta lite fortare med en öppen galloperation än med en titthålsoperation.

Du kan ha ont efteråt

Du kan få mer ont efter en öppen galloperationen, jämfört med titthålsoperation. Det beror på att ärret blir större. Det gör också ont när du andas, eftersom det drar i ärret när bröstkorgen utvidgas.

Innan du väcks ur narkosen kan du få en speciell bedövning, för att slippa ha ont de första timmarna efter operationen.

Du får stanna på sjukhuset några dagar

Efter en öppen galloperation får du stanna några dagar på sjukhuset eftersom operationen är ett större ingrepp.

Hur ont du har och hur länge du måste vara sjukskriven efteråt påverkas mer av hur svår gallstenssjukdomen varit, än av om operationen gjorts öppet eller med titthålsteknik. Det är vanligt att bli sjukskriven i ett par veckor efter en öppen galloperation.

Läs mer om sjukskrivning i texten När du blir sjukskriven.

När görs en öppen galloperation?

En öppen galloperation används om det av någon anledning är svårt eller olämpligt att operera med titthålsteknik:

  • Om du har vissa svårare hjärt- eller lungsjukdomar. Under titthålsoperationen används koldioxid. Koldioxiden ökar trycket inuti kroppen, vilket kan försvåra hjärtats och lungornas arbete.
  • Om du har en sjukdom som gör att du har en ökad risk för blödning. Det kan vara svårt för kirurgen att hantera blödning under en titthålsoperation.
  • Om du har en leversjukdom.
  • Om du är gravid.
  • Om du har opererats flera gånger tidigare i samma område.
  • Om kirurgen misstänker att det finns andra skäl som kan göra det svårt att operera med titthålsteknik. Det kan till exempel vara ärr på tarmarna eller organen från tidigare skador eller sjukdomar.
  • Om du ska opereras akut, då föredrar kirurgen ofta att göra en öppen galloperation.

Antingen bestämmer kirurgen vilken metod som ska användas redan från början, eller så byter hen teknik till öppen operation under dess gång.

Efter operationen

När operationen är färdig och såren är täckta med förband blir du väckt, oavsett vilken teknik kirurgen har opererat med. Narkosläkaren och narkossköterskan slutar att ge narkosmedel, och du vaknar efter några minuter.

Du kommer fortfarande att vara trött och får därför sova vidare en stund på uppvakningsavdelningen. Där får du ligga kvar tills du kan åka hem eller flytta över till en vårdavdelning.

Så mår du efter galloperationen

Oftast mår du bra efter en titthålsoperation och kan åka hem samma dag eller dagen därpå. Men någon måste hämta dig om du åker hem samma dag. Det beror på att du fortfarande kan vara dåsig av narkosmedlet och inte får köra bil. Du måste också ha någon som hjälper dig hemma.

Du kommer att få recept på smärtstillande läkemedel som du kan ta om du får ont efter operationen.

Du kan få lite ont i axlarna ett par dagar efteråt om du har opererats med titthålsteknik. Det beror på att en del koldioxid kan finnas kvar i buken och reta nerverna i mellangärdet. Kroppen upplever det som ont i axeln.

Information du ska få innan du lämnar sjukhuset

Du ska få följande information från vårdpersonalen innan du åker hem:

  • Hur länge förbanden ska sitta kvar.
  • När du kan börja duscha.
  • Hur du ska sköta om operationssåren.
  • När stygnen ska tas bort, om du har fått några. Stygnen sitter oftast kvar sju till tio dagar och en distriktssköterska behöver ta bort stygnen. Ibland använder läkaren en tråd som försvinner av sig själv, och stygnen behöver inte tas bort.

Kontakta vården om du blir sämre

Återbesök brukar sällan planeras in, utan du får själv kontakta vården om du undrar över något eller om du får problem efter operationen. Det kan till exempel vara följande:

  • Du får mer ont i magen eller i operationssåren.
  • Operationssåren svullnar, blir varma och kanske lite kladdiga. Det kan vara tecken på infektion.

Kontakta den mottagning där du opererades eller en akutmottagning om du får problem inom en vecka efter operationen. Kommer symtomen efter en vecka eller längre tid ska du kontakta den mottagning som beslöt att du skulle opereras, till exempel din vårdcentral.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom och hjälp med var du kan söka vård.

Ta det lugnt hemma efter operationen

Ta det lite extra lugnt när du kommit hem. Du ska inte ligga till sängs, men inte heller överanstränga dig. Undvik tunga lyft de första dagarna. Har du ont ska du ta det lugnt. Prata med din läkare om du känner dig osäker på vad din kropp klarar av efter en galloperation.

Efter en titthålsoperation tar det cirka en vecka innan du kan återgå till den vardag du hade innan operationen.

Har du genomgått en öppen galloperation ska du undvika tunga lyft de första två veckorna. Det tar minst två veckor innan du är återställd.

Det är bra att hålla igång tarmarna efter operationen. Det gör du genom att dricka mycket, äta fiberrik mat och röra på dig i den utsträckning din kropp tillåter.

Att leva utan gallblåsa

Du klarar dig bra utan gallblåsan, men din kropp har inte längre något förråd där den kan lagra den galla som bildats i levern. Det kan göra att du får ont igen om du exempelvis äter mat som innehåller mycket fett.

Du kan pröva att äta lite av den mat som du tidigare fått gallstensbesvär av, för att se om det går bra.

Läs mer om levern och gallan i texten Matsmältningsorganen.

Du kan fortfarande få ont ibland

Gallgången opereras inte bort vid en galloperation, utan du kan fortfarande få kramper i den. Kramperna känns som gallstenssmärta.

Använd samma smärtstillande och kramplösande läkemedel som du använde före operationen om du får gallstenssmärta.

Var försiktig med vissa läkemedel

Du bör vara försiktig med att ta läkemedel som innehåller kodein, till exempel smärtstillande läkemedel eller hostmedicin. Kodeinet kan orsaka kramper i gallgången.

Kontakta läkare om du har kvar besvär

Kontakta en läkare om du ändå inte blir av med besvären för att undersöka om det kan finnas andra orsaker till att du har ont.

Varför tas gallblåsan bort?

Gallstenar bildas i gallblåsan och kan ibland göra att du får mycket ont. Gallblåsan opereras bort om du inte blivit hjälpt av läkemedel och när det är tydligt att det är gallstenarna som orsakar smärtan.

Vid en galloperation opererar läkaren bort gallblåsan. Det kan behövas om du har något av följande:

  • Gallsten i gallblåsan eller i gallgångarna.
  • Förkalkningar i gallblåsans vägg.

En galloperation görs när läkaren uppfattar att det är gallstenarna som gör att du får besvär.

Gallstenar behöver inte ge besvär

Du kan ha gallsten och ont i magen av andra skäl, till exempel funktionsrubbningar i tjocktarmen. Det är vanligt att ha gallsten och ont i magen av en annan orsak.

En galloperation hjälper inte om det är en annan sjukdom än gallsten som gör att du har ont. Besvären kommer då tillbaka ganska snart efter operationen. Det kan då kännas som att du har fått gallsten igen, trots att besvären beror på något annat.

Du kan ha gallsten utan att ha några besvär alls. Gallstenar som upptäcks av en slump behöver inte behandlas.

Se till att förstå

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan