NJURAR OCH URINVÄGAR

Urininkontinens

Urininkontinens är mycket vanligt och innebär att det kan läcka urin mellan toalettbesöken. Det finns mycket som du kan göra själv för att minska besvären. Det finns också olika behandlingar som kan hjälpa. Behandlingen som du får beror på vilken typ av urininkontinens som du har.

Den här texten handlar om urininkontinens hos vuxna. Barn kan också ha besvär med urininkontinens. Det kan du läsa mer om i texterna barn som kissar på sig på dagen och sängvätning.

Symtom

Vid urininkontinens är det vanligt att ha ett eller flera av följande symtom:                    

  • Det läcker urin i samband med att du plötsligt känner dig kissnödig.
  • Du behöver kissa ofta, även på natten.
  • Det läcker urin i små skvättar
  • Det läcker urin när du anstränger dig. Det kan till exempel vara om du nyser, hostar eller hoppar.

Det är ovanligt att urininkontinens är ett tecken på någon bakomliggande sjukdom.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har besvär med att det läcker urin. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många vårdcentraler kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Olika typer av urininkontinens

Det finns flera typer av urininkontinens.

De vanligaste är:

  • ansträngningsinkontinens
  • trängningsinkontinens
  • blandinkontinens
  • överrinningsinkontinens.

Ansträngningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens innebär att du har svårt att hålla tätt när trycket i magen och urinblåsan blir för högt. Det kan till exempel vara att det rinner ut lite urin när du hostar, nyser eller hoppar.

Det kan läcka små skvättar av urin utan att du känner att du behöver kissa. Den här typen av inkontinens är vanligare hos dig som är kvinna.

Trängningsinkontinens

Trängningsinkontinens innebär att du plötsligt känner dig kissnödig och har svårt att hålla dig. Det är vanligt att du behöver kissa ofta. Den här typen av inkontinens är vanligare hos dig som är kvinna.

Blandinkontinens

Det är vanligt att ha en blandning av trängningsinkontinens och ansträngningsinkontinens. Det kallas för blandinkontinens. Blandinkontinens innebär att du både har svårt att hålla tätt när du anstränger dig och att du plötsligt blir kissnödig och har svårt att hålla dig. Den här typen av inkontinens är vanligare hos dig som är kvinna.

Överrinningsinkontinens

Överrinningsinkontinens innebär att du har svårt att tömma blåsan helt. Det gör att urinblåsan i stället töjs ut. När blåsan blir överfull pressas urinen ut ur blåsan genom prostatakörteln. Urinen läcker då ofta i små skvättar. Den här typen av urininkontinens kan orsaka skador på njurarna och på urinblåsan om den inte upptäcks i tid. Överrinningsinkontinens är vanligare hos dig som är man.

Vad kan jag göra själv?

Det finns en hel del metoder du kan använda dig av om du har urininkontinens. Vilka metoder som passar dig beror på vilken typ av urininkontinens du har.

Bäckenbottenträning är bra för alla

Bäckenbottenträning kan hjälpa dig som har besvär med ansträngningsinkontinens eller med trängningsinkontinens. Träningen stärker musklerna som finns runt ändtarmen, slidan och urinröret. Det hjälper dig att hålla tätt när du anstränger dig.

För att träningen ska få bra effekt är det viktigt att du tränar rätt muskler. Det brukar ta upp till sex månader innan du kan känna av resultat av träningen. Ibland går det snabbare.

Träningen är bra oavsett vilket kön du har.

Läs mer om bäckenbottenträning och hur du kan göra för att hitta rätt muskler.

Hjälpmedel vid bäckenbottenträning

Det finns hjälpmedel som kan göra det lättare att träna musklerna i bäckenbotten, till exempel plastkoner eller kulor som du för in i slidan. Den här typen av hjälpmedel finns att köpa på apotek och på kontinensmottagningar.

Läs mer under rubriken Hjälpmedel.

Ha inte bråttom på toaletten                            

För dig som sitter ner när du kissar är det viktigt att du sitter bekvämt och ger dig själv tid till att kissa.

De känsliga kissreflexerna kan påverkas om du har för bråttom när du kissar. Reflexerna kan också påverkas om du håller dig för länge, eller om du kissar ofta, för säkerhets skull.  

Drick lagom mycket

Det är bra att se över hur mycket vätska du dricker per dag. Ett bra riktmärke är att dricka så mycket att du kissar en till två liter per dygn. Kaffe och te är vätskedrivande och gör att det produceras mer urin i kroppen. Ibland kan det hjälpa att dricka mindre av dessa drycker.

Du kan föra dagbok

Du kan föra en blåstömningdagbok under några dygn och notera hur ofta och mycket du kissar. Mätningen går till så att du antecknar varje gång kissar och vilken tidpunkt. Du kan mäta mängden urin i en tillbringare.

Mät också hur mycket du dricker och för in det i dagboken. Kom ihåg att vätska inte bara finns i det du dricker utan också i vissa matvaror, till exempel frukt.

I dagboken antecknar du också om det har läckt urin mellan toalettbesöken. Du uppskattar läckagets mängd på en enkel skala, till exempel stort, medel eller litet läckage.

Det är vanligt att du har kontakt med en läkare på vårdcentralen under tiden som du för blåstömningsdagbok, så att du kan få stöd och råd.

Läs mer om blåstömningsdagbok under rubriken Undersökningar och utredningar.

Förstoppning kan förvärra besvären

Förstoppning kan göra att du får mer besvär med urininkontinens. För att undvika förstoppning är det bra att träna, äta rikligt med fibrer och dricka lagom med dryck, ungefär två liter per dygn.

Tampong kan hjälpa

Du som har ansträngningsinkontinens kan prova att använda en tampong i slidan. Det kan göra det lättare att hålla tätt.

Inkontinensskydd och hjälpmedel

Du kan själv köpa vissa uppsamlande inkontinensskydd på ett apotek.

Det finns också ett hjälpmedel som är ett stöd av medicinskt silikon som kan hjälpa. Kontinensstödet förs in i slidan. Stödet trycker urinröret framåt och uppåt så att det hålls stängt under dina vardagliga aktiviteter.

Du som har mycket besvär kan ofta få inkontinensskydd utskrivna av din behandlande läkare. Läs mer under rubriken Hjälpmedel.

Bra att sluta röka

Det är bra om du slutar röka, om du röker, eftersom rökhosta gör inkontinensen värre.

Efterdropp – så får du ut de sista dropparna

Män kan ha besvär med efterdropp. Efterdropp innebär att det stannar kvar en liten mängd urin i urinröret efter att du har kissat. Urinen droppar sedan ut i dina underkläder.

Du som har besvär med efterdropp kan prova att dra med ett par fingrar längs urinröret, från pungens baksida och ut längs penisen när du har kissat klart. Då kan du få ut de sista dropparna. 

Sex vid inkontinens

Att ha inkontinens kan göra att du känner dig osäker inför att ha sex. Det beror mycket på vilken inställning du själv har eller den eller de du har sex med, om det upplevs som ett problem eller inte. Sådant som du kan pröva att göra själv är till exempel det här:

  • Kissa innan du ska ha sex.
  • Testa olika samlagsställningar, för att minska trycket på urinblåsan.

Kan jag förebygga urininkontinens?

Det är inte klart om det går att förebygga urininkontinens. Regelbunden bäckenbottenträning och fysisk aktivitet kan troligen hjälpa.

Undersökningar och utredningar

När du träffar läkaren får du första berätta om dina besvär. Läkaren gör flera undersökningar för att ta reda på vad urininkontinensen beror på och vilken typ av urininkontinens som du har.  

Urinprov

Först får du lämna ett urinprov för att ta reda om du har blod i urinen eller en urinvägsinfektion. Det görs eftersom du kan få tillfällig inkontinens av en urinvägsinfektion som irriterar urinblåsan.

Blåstömningsdagbok - miktionslista

Du får ofta föra en så kallad blåstömningsdagbok. Det innebär att du under några dagar mäter hur mycket du kissar och vid vilken tidpunkt. En sådan dagbok kallas också miktionslista.

Du får information om hur du ska göra från din behandlande läkare.

Du kan också väga inkontinensskyddet

Du som använder inkontinensskydd kan få göra ett så kallat blöjvägningstest. Då väger du inkontinensskyddet före och efter att du har använt det och antecknar i en särskild lista. Blöjvägningstestet ger svaret på hur mycket urin du läcker.

Det varierar om du ska väga skydden under ett dygn eller tre dygn. Du får information om hur du ska göra från din behandlande läkare.

Undersökning av bäckenbotten

Du som är kvinna och har besvär med urininkontinens får göra en undersökning av musklerna i bäckenbotten. Undersökningen kan göras av en läkare, barnmorska, uroterapeut eller distriktssköterska. Hen kan också se om dina slemhinnor är sköra.

Vid en bäckenbottenundersökning för den som undersöker dig in två fingrar i slidan och känner efter. På så vis kan hen bedöma hur mycket du kan knipa.

Mätning av urin som är kvar i urinblåsan

Du som har svårt att tömma blåsan kan få göra en undersökning för att mäta mängden av urin som är kvar i blåsan. Det kan göras med en kateter eller med en ultraljudsundersökning. En kateter är en tunn slang som förs upp i urinblåsan genom urinröret.

Blodprov

Du kan också få lämna ett blodprov. Blodprovet mäter hur njurarna fungerar.

PSA-prov

Du som är man och har besvär med urininkontinens får ibland lämna ett PSA-blodprov. PSA är ett protein som tillverkas i prostatakörteln och som följer med sädesvätskan när du får utlösning. En liten mängd PSA finns också i blodet och det är den halten som mäts med ett PSA-prov.

Undersökning av prostatan

Läkaren undersöker också din prostatakörtel. Då känner läkaren på prostatan med ett finger genom ändtarmen. 

Kraften i urinstrålen mäts

Det är också vanligt att du får mäta urinstrålens kraft. Det görs genom att mäta hur lång tid det tar att få ut den första decilitern med urin.

Andra undersökningar

Ibland kan du få göra fler undersökningar med ultraljud. Då undersöker läkaren din livmoder, dina äggstockar och dina njurar, eller din prostata och dina njurar.

Cystoskopi

Du kan också få göra en cystoskopi. Då förs en tunn slang in i urinröret och urinblåsan. Längst fram på slangen sitter en liten kamera som för över bilder till en skärm.

Tryckmätning av blåsan

Ibland gör läkaren också en tryckmätning av urinblåsan. Det kallas för en urodynamisk undersökning. Läkaren för in en tunn slang i urinröret för att mäta trycket där, och en tunn slang i urinblåsan för att mäta trycket där. Med hjälp av slangarna mäter läkaren sedan trycket i urinblåsan när blåsan töms och när den har lagrat urin.

Behandling vid ansträngningsinkontinens

Besvären med ansträngningsinkontinens kan minska med bäckenbottenträning. Ibland behövs behandling.

Operation

Du kan få en operation om besvären inte har blivit bättre efter sex månaders bäckenbottenträning.

TVT – ett band som stödjer urinröret

En vanlig operation är TVT, som är en förkortning av tension free vaginal tape. Det innebär att läkaren placerar ett stödjande band runt urinröret. Bandet ger stöd åt urinröret när det utsätts för högt tryck, till exempel när du hostar, nyser eller belastar bäckenbotten. På så sätt förhindrar bandet att det läcker urin.

Förberedelser

Du får instruktioner om hur du ska förbereda dig från vårdmottagningen där du ska opereras. Du kan till exempel behöva fasta och tvätta dig med en speciell tvål eller bakteriedödande medel.

Så går operationen till

Du får först lokalbedövning. Sedan gör läkaren två snitt över blygdbenet och ett under urinröret, genom slidan. Med en specialnål drar läkaren ett tunt band upp på båda sidor om urinröret och upp över blygdbenet.

Efter operationen

Du behöver oftast inte stanna på mottagningen över natten utan kan åka hem samma dag. Du ska inte köra bil eller något annat fordon eftersom du har fått läkemedel som påverkar körförmågan.

Du kan ha ont efteråt. Därför får du ofta ett recept på smärtstillande läkemedel eller information om vilka receptfria läkemedel du kan använda.

Du bör inte lyfta tungt den första tiden efter operationen.

Läkemedel vid ansträngningsinkontinens

Du som inte kan eller vill bli opererad kan få läkemedel mot ansträngningsinkontinens. Du kan få biverkningar av läkemedlen. Det kan till exempel vara att du mår illa, blir torr i munnen, får svårt att sova och blir trött.

Behandling vid trängningsinkontinens

Behandlingen som du får beror vad det är som är orsaken till besvären.

Du som är kvinna och har trängningsinkontinens kan minska besvären med hjälp av bäckenbottenträning.

Blåsträning

Blåsträning kan hjälpa dig som ofta känner dig kissnödig men bara kissar små mängder. Små mängder räknas som mindre än två deciliter.  

Kissa inte för ofta

Blåsträningen går ut på att du ska försöka hålla dig och inte kissa för säkerhets skull. Du har kanske som vana att kissa ofta för att undvika läckage eller slippa känslan att vara kissnödig. Men att kissa ofta kan påverka urinblåsans reflexsystem och göra det svårare för blåsan att tömmas.

Blåstömningsdagbok – sätt upp egna mål

Träningen utgår ifrån din blåstömningsdagbok. Du sätter upp mål för dig själv utifrån dagboken. Ett mål kan till exempel vara att kissa minst två till två och en halv deciliter varje gång. Ett annat mål kan vara att du ska kunna hålla dig tio till femton minuter extra när du känner en att du behöver kissa.

När passar inte blåsträning?

Blåsträning hjälper inte dig som har trängningsinkontinens på grund av en prostataförstoring.

Det hjälper heller inte dig som har trängningsinkontinens på grund av hög ålder.

Läkemedel vid trängningsinkontinens

Du kan få läkemedel som lugnar blåsan och som gör att du inte behöver kissa lika ofta. Läkemedlen verkar genom att blockera nervimpulserna från hjärnan som gör att urinblåsan drar ihop sig. Det finns flera olika läkemedel men alla verkar på samma sätt.

Biverkningar

Läkemedlen kan ge biverkningar. Det kan till exempel vara muntorrhet, förstoppning och att dina ögon får svårt att ställa om från att se på nära håll till att se på långt håll. Läkemedlen kan ibland göra att du blir förvirrad, men det är ovanligt. Biverkningarna kan försvinna om dosen sänks. Prata med din läkare om du har besvär med biverkningar.

Läkemedel i urinblåsan

Du kan få läkemedel direkt i urinblåsan, om läkemedlen som tas genom munnen inte hjälper.

Om du har godartad prostataförstoring

Läkemedel mot godartad prostataförstoring kan hjälpa dig som har trängningsinkontinens på grund av prostataförstoring.

Ibland kan operation behövas

En del särskilda former av trängningsinkontinens kan behandlas med en operation, men det är ovanligt. En sådan operation kan till exempel vara att du får en konstgjord slutmuskel vid urinröret inopererad.

Trängningsinkontinens vid hög ålder, demens och efter en stroke

Du som har trängningsinkontinens och är över 80 år kan behöva bli påmind om att kissa innan trängningarna leder till att det läcker urin. Det gäller också dig som har demens eller som har haft en stroke. Du känner dig oftast kissnödig när urinblåsan är fylld till en viss mängd. Då kan du förebygga läckage genom att kissa innan du blir kissnödig.

Behandling vid överrinningsinkontinens

Behandlingen som du får beror på vad din överrinningsinkontinens beror på.

Operation om inkontinensen beror på förstorad prostata

Du som har överrinningsinkontinens som beror på en förstorad prostata kan behandlas med en prostataoperation. 

Du får en tillfällig kateter

Du får en kateter införd i urinblåsan genom urinröret före operationen. En kateter är en tunn, mjuk slang som tömmer urinblåsan på urin. Katetern sitter kvar tills du ska opereras.

Du kan ha kateter en längre tid

Ibland går det inte att operera. Det kan bero på att riskerna blir för stora på grund av att du har en annan sjukdom också. Då får katetern sitta kvar längre. Oftast byts den ut var tredje månad.

Att ha en kateter under en längre tid kan göra att det kommer bakterier i urinen. Det kan leda till urinvägsinfektion.

Urinröret kan vidgas

Du som har överrinningsinkontinens som beror på en urinrörsförträngning kan få en behandling där urinröret vidgas. Det kan läkaren göra i samband med en cystoskopiundersökning. 

Då för läkaren in en smal slang i urinröret, som kallas cystoskop. På slangen sitter en liten kamera. Slangen är sedan ofta kopplad till en bildskärm som visar urinrörets och urinblåsans insida.

Du kan behöva lära dig att tappa ut urinen själv

Du som har överrinningsinkontinens som beror på en neurologisk skada kan behöva lära dig att tappa ut urinen själv. Det ska du göra tre till fyra gånger per dag med hjälp av en smal kateter.

Läs mer om självtappning och kateter i urinblåsan.

Hjälpmedel

Ibland går det inte att helt bli av med besvären. Då kan du ofta leva ett aktivt liv med hjälp av hjälpmedel.

Här kan du läsa om hur det går till att få inkontinenshjälpmedel.

Inkontinensskydd

Inkontinensskydd har oftast en hög och snabb uppsugningsförmåga och ett ytskikt som gör att skyddet inte känns vått. De flesta skydd suger också upp lukt.

Du får prova ut vilket skydd som passar bäst för dig. Skyddet ska inte kännas bylsigt.

Urinflaska

Du kan användna en urinflaska som samlar upp urinen, om du till exempel har svårt att ta dig till toaletten snabbt.

Inkontinenshjälpmedel oftast kostnadsfria

I Sverige är inkontinenshjälpmedel oftast kostnadsfria. De skrivs ut efter utredning av en distriktssköterska, en sjuksköterska på en urologmottagning, en uroterapeuter eller en läkare.

Att tappa ut urinen själv

Du kan behöva lära dig att tappa ut urinen ur urinblåsan själv om du till exempel har en neurologisk skada. Det ska du göra tre eller fyra gånger om dagen med hjälp av en smal kateter.

Hjälpmedel att träna bäckenbotten

Hjälpmedel som kan göra det lättare att träna musklerna i bäckenbotten är till exempel plastkoner eller kulor som du för in i slidan. Den här typen av hjälpmedel finns att köpa på apotek och på kontinensmottagningar.  En kontinensmottagning är en mottagning som är specialiserad på att ta hand om besvär runt inkontinens.

Vad beror urininkontinens på?

Urininkontinens kan ha många olika orsaker. Det är ett mycket vanligt besvär och är oftast inget tecken på någon allvarlig sjukdom. För många är det ett mindre besvär, men för en del kan det påverka det vardagliga livet.

Ansträngningsinkontinens hos dig som fött barn

Urininkontinens är vanligare hos dig som har fött barn. Det beror på att vävnaderna i bäckenet, runt urinröret och urinblåsan påverkas av att vara gravid och av att föda barn.

Besvären går oftast över

Den första tiden efter förlossningen kan du det läcka urin när du anstränger dig. Det brukar försvinna när du återtar din muskelstyrka i bäckenbotten. På efterkontrollen frågar barnmorskan om du har besvär med urinläckage och kontrollerar även din knipförmåga.

Långvariga besvär kan utredas

Besvär som finns kvar längre kan behöva utredas. Då kan du få behandling via en inkontinenssköterska på vårdcentralen.

Om du har framfall eller svårt att knipa

Det är också vanligare att ha urininkontinens om du har svårt att knipa med musklerna i bäckenbotten eller om du har framfall.

Andra orsaker till urininkontinens hos kvinnor

Det är också vanligare med urininkontinens hos dig som är kvinna om du har något av det här:

  • Du har astma.
  • Du har KOL.
  • Du har kronisk luftrörskatarr.

Det är också vanligare med urininkontinens om något av det här gäller för dig:

Tillfällig ansträngningsinkontinens

Det är vanligt att få tillfällig ansträngningsinkontinens under en graviditet eller om du har en förkylning med hosta.

Ansträngningsinkontinens om du är man

Du som är man får sällan ansträngningsinkontinens. Men det kan hända ibland, till exempel efter en operation av prostatan.

Trängningsinkontinens när du är äldre eller har en neurologisk sjukdom

Trängningsinkontinens är vanligt vid hög ålder, oftast om du är över 80 år. Det är också vanligt om du har en neurologisk sjukdom som demens eller Parkinsons sjukdom, eller om du har haft en stroke.

Det beror på att signalerna mellan urinblåsan och hjärnan fungerar sämre. Det innebär att tiden från det att du känner dig kissnödig till dess att urinblåsan måste tömmas blir kortare. Du kan alltså få svårare att hinna till toaletten när du blir kissnödig Du kan börja märka besvär med trängningsinkontinens i 60-årsåldern.

Andra orsaker till träningsinkontinens

Andra orsaker till trängningsinkontinens är till exempel det här:

  • Du har en godartad prostataförstoringeller andra förändringar i urinröret.
  • Du har en förstorad livmoder som gör att du ofta känner dig kissnödig, till exempel om du har en godartad muskelknuta i livmodern, ett så kallat
  • Du kan ha prostatacancer om du ofta blir kissnödig och att det samtidigt gör ont.
  • Det finns en sten i urinblåsan eller en tumör, men det är ovanligt. Då känns det som att du behöver kissa ofta det samtidigt gör ont när det trycker på.
  • Det finns en cystaeller tumör i en äggstock som ger tillfällig trängningsinkontinens, men det är ovanligt.

Tillfällig trängningsinkontinens

Du kan få tillfällig trängningsinkontinens om du har en urinvägsinfektion som påverkar urinblåsan. Då har du sveda och det känns som att du alltid är kissnödig.

Överrinningsinkontinens

Överrinningsinkontinens är vanligast hos dig som är man.

De vanligaste orsakerna till överrinningsinkontinens är de här:

Det är mycket ovanligt att du som är kvinna har överrinningsinkontinens.

Om du är äldre och byter miljö

Du kan få inkontinens om du har en demenssjukdom eller är äldre, oftast över 80 år. Det kan hända om du byter miljö och till exempel är på sjukhus.

Ibland kan det bero på att du är tillfälligt förvirrad eller helt enkelt mår sämre. Det kan också bero på att du har svårt att hitta till toaletten, har svårt att knäppa upp knappar eller inte kan få hjälp att komma till toaletten.

Att kissa regelbundet förebygger inkontinens

Det är viktigt att du som är äldre och är på sjukhus eller sjukhem får hjälp att komma till toaletten regelbundet innan blåsan är fylld. Att kissa regelbundet kan förebygga inkontinens.

En del läkemedel kan göra besvären värre

En del läkemedel kan göra inkontinensen värre. Det gäller speciellt vätskedrivande läkemedel.

Andra läkemedel kan göra det svårare att kissa och att tömma blåsan ordentligt. Det gäller till exempel läkemedel vid depression och vissa läkemedel mot hosta.

En del läkemedel kan orsaka förvirring hos dig som är äldre. Det kan till exempel vara lugnande läkemedel och läkemedel vid sömnbesvär. Dessa läkemedel kan därmed öka risken för inkontinens.

Vad händer i kroppen?

Urinblåsan, urinledarna och urinröret tillhör det som kallas urinvägarna. Varje urinledare är 25 till 30 centimeter lång och går mellan njuren och urinblåsan. Urinledarens första utvidgade del kallas njurbäckenet. Här samlas urinen upp från alla samlingsrör i njuren.

Urinblåsan fungerar både som en behållare för den urin som bildas och som en pump när blåsan ska tömmas.

Nervimpulser meddelar när blåsan är full

När urinblåsan är lagom utspänd av urin skickas nervimpulser till hjärnan och du känner dig kissnödig. När du har hittat ett lämpligt ställe för att kissa får blåsan signaler att dra ihop sig. Samtidigt slappnar musklerna i bäckenbotten och urinröret av, så att slutmuskeln öppnas och du kan kissa.

Olika tryck i urinblåsan och urinröret

Mellan toalettbesöken är det lågt tryck inne i urinblåsan och högre i urinröret. Urinen rinner ut när trycket i urinblåsan blir högre än trycket i urinröret.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Till toppen av sidan