Andningssvårigheter och andningsuppehåll

Astma

Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det ibland blir svårt att andas. Det är också vanligt med långvarig hosta. Behandlingen består bland annat av olika läkemedel som du andas in. Med rätt behandling minskar eller försvinner oftast besvären.

Den här texten handlar om astma hos vuxna. Här kan du läsa mer om astma hos barn

Olika typer av astma

Astma kan delas in i två olika typer: icke-allergisk astma och allergisk astma. Hos vuxna är icke-allergisk astma vanligast, medan allergisk astma är vanligast hos barn.

Symtomen är i stort sett likadana, oavsett vilken typ av astma du har.

Symtom vid astma

Det här är vanliga symtom vid astma: 

  • Du får anfall av andnöd. Du får då svårt att andas. 
  • Du andas med ett pipande och väsande ljud.
  • Du har långvarig hosta varje gång du är förkyld.
  • Du har långvarig hosta som du inte kan hitta någon förklaring till. Hostan kommer ofta på natten.
  • Du andas tungt och hostar när du anstränger dig fysiskt, till exempel när du motionerar.

Vid ett astmaanfall får du snabbt mycket svårare att andas. Då är det ungefär som att hålla för näsan och andas genom ett sugrör.

Besvären vid astma kommer i perioder, ibland kan du känna dig helt frisk och ibland kan du ha stora besvär.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har astma.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jourmottagning om du har astma och plötsligt får svårt att andas och dina läkemedel inte hjälper.

Ring genast 112 om du får mycket svårt att andas, trots att du har använt dina läkemedel.

Undersökningar och utredningar

För att läkaren ska kunna ställa diagnos behöver du genomgå en utredning.

Hos läkaren får du berätta om dina besvär och om det är något särskilt som gör att du får dem.

Läkaren gör en kroppsundersökning och undersöker hur dina lungor fungerar. Det finns flera olika metoder för att undersöka lungornas funktion. De vanligaste är spirometri och att använda en PEF-mätare. 

Allergitest

Det görs också en allergiutredning när du utreds för misstänkt astma. Du får då göra ett allergitest. De vanligaste undersökningarna är ett så kallat pricktest eller ett blodprov.

Spirometri

Med spirometri mäts hur mycket luft du kan blåsa ut och hur snabbt det går. Det är svårare att blåsa ut luften snabbt om dina luftrör är trånga.

Undersökning med spirometri ger ett säkrare resultat och mer information, jämfört med en PEF-mätning.

PEF-mätning   

Lungfunktionen kan också testas med en PEF-mätare. För att ta reda på ditt så kallade PEF-värde får du blåsa så hårt du kan i ett rör. Röret leder till en mätare som registrerar luftflödet. Vid astma blir luftrören trånga och luftflödet blir mindre, och därmed blir PEF-värdet lägre.

PEF-mätning räcker oftast inte för att ställa diagnosen astma, utan används tillsammans med andra undersökningsmetoder för att bekräfta diagnosen.

Reversibilitetstest

Vid ett reversibilitetstest kan läkaren se om dina luftrör vidgas av läkemedel. Testet görs oftast på vårdcentralen.

Det går till på följande sätt:

  • Först mäts din lungfunktion med spirometri.
  • Sen får du andas in ett luftrörsvidgande läkemedel.
  • Efter cirka 15 minuter mäts din lungfunktion igen.

Om du blir mycket bättre efter att du har tagit läkemedlet kan det vara astma.

Behandlingsförsök med kortison

Beroende på vad de andra testen har visat kan du få göra ett så kallat behandlingsförsök. Vid ett sådant test får du pröva kortison. Du får antingen andas in kortison varje dag i fyra till sex veckor, eller så får du ta kortisontabletter i två till tre veckor.

Om behandlingen leder till att dina lungor fungerar bättre tyder det på att du har astma.

Test av luftrörens känslighet

Det finns metoder som mäter hur känsliga slemhinnorna i luftrören är. Du får då andas in ett ämne som irriterar luftrören och gör att de dras samman. Därefter mäts din lungfunktion och hur den förändras när du andas in ännu mer av det irriterande ämnet. Alla reagerar på dessa ämnen, men om du har astma reagerar du oftast snabbare och kraftigare.

Undersökningen görs om astmadiagnosen är osäker och utförs oftast på sjukhus.

Andra undersökningar   

Ibland får du göra fler undersökningar i en astmautredning.

NO-mätning

Ibland mäts hur mycket kväveoxid som finns i luften som du andas ut. NO är en förkortning för kväveoxid. Det finns mer kväveoxid i utandningsluften vid en allergisk inflammation i luftrören, som till exempel vid astma. Med den här metoden kan man följa upp din behandling och bedöma hur mycket inflammationsdämpande läkemedel du behöver ta. Du kan få göra den här mätningen flera gånger.

Ansträngningstest

Ett ansträngningstest får du göra framför allt om du får besvär när du anstränger dig, och de andra undersökningarna ser bra ut.

Ett ansträngningstest går till på följande sätt:

  • Först mäts din lungfunktion med spirometri.
  • Därefter får du anstränga dig intensivt under minst sex minuter. Du kan till exempel springa på ett löpband eller cykla på en testcykel.
  • Efteråt mäts din lungfunktion med spirometri igen.

Efter undersökningarna

Efter undersökningarna ska du få veta när och hur du ska få reda på resultatet. Du ska också få reda på vem du ska kontakta om du blir sämre.

Återbesök

Det är viktigt med återbesök för att kontrollera att dina läkemedel fungerar som de ska. Då får du oftast göra en ny lungfunktionsmätning och svara på ett frågeformulär om hur du mår i din astma. Du behöver inte upprepa alla undersökningar varje gång du kommer på återbesök.

Vad kan jag göra själv?

Här följer några exempel på vad du kan göra för att minska dina besvär:

Undvik att röka

Du ska inte röka om du har astma. Rökning ger lungskador som på sikt försämrar lungornas funktion. Det är också svårare att kontrollera astman och astmaläkemedlen fungerar sämre om du röker. Prata med din läkare om du röker och vill sluta, det finns mycket hjälp att få.

Försök även att undvika rökiga miljöer. Du andas in röken även om du inte röker själv, så kallad passiv rökning. Den passiva rökningen ger dig ökade besvär och skadar dina lungor.

Mät själv med PEF-mätare

Skaffa dig gärna en egen PEF-mätare, för att själv kunna mäta din lungfunktion regelbundet. Din läkare eller astmasjuksköterska kan skriva ut en PEF-mätare som ett hjälpmedel. Då kan du hämta ut den kostnadsfritt på ett apotek. Vissa vårdcentraler lånar ut PEF-mätare. Om du får sämre PEF-värden under en tid ska du kontakta din läkare. Det kan finnas anledning att öka eller minska doserna av dina läkemedel.

Undvik det du är allergisk mot

Du bör undvika det eller de ämnen som du är allergisk mot om du har en allergi. Reagerar du till exempel mot pollen kan ett tips vara att vädra på kvällen och natten, eftersom pollenhalten är lägre då än på dagen.

Det är bra med fysisk rörelse

Alla mår bra av att röra på sig, utifrån sina förutsättningar. Du kan röra på dig även om du har astma, men du kan få astmabesvär under tiden du tränar. För att minska eller undvika besvären kan du använda luftrörsvidgande läkemedel strax innan du ska anstränga dig fysiskt.

Ibland behöver du tillstånd för läkemedel

Det går bra att använda de flesta astmaläkemedel, även om du idrottar på hög tävlingsnivå. Tidigare var flera läkemedel mot astma dopingklassade, men det är de inte längre om de används i normal dosering. Du kan också rådfråga läkare. Ett undantag är det verksamma ämnet terbutalin. Idrottare på hög nationell nivå måste fortfarande ansöka om tillstånd om de använder terbutalin.

För övriga idrottsutövare på låg nivå går det att ansöka om tillstånd i efterhand. Tänk på att om läkaren har skrivit ut ett recept på vätskedrivande läkemedel så får du inte samtidigt använda luftrörsvidgande, så kallade beta2-stimulerande medel i tävling eller utanför tävling.

Du kan läsa mer om de regler som gäller på Riksidrottsförbundets webbplats.

Undvik vissa läkemedel

Vissa personer med astma kan få svåra astmasymtom av följande läkemedel:

  • Läkemedel mot smärta som innehåller acetylsalicylsyra.
  • Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID. Det är till exempel läkemedel som innehåller ibuprofen och naproxen.

Det är bättre att ta läkemedel som innehåller paracetamol om du har feber eller värk. Fråga din läkare, astmasjuksköterska eller ett apotek om du är osäker på vilka läkemedel du kan ta.

Hos en del personer kan läkemedel mot hjärtbesvär och läkemedel vid högt blodtryck från gruppen betablockerare, utlösa eller göra astman sämre.

Undvik eventuellt vissa yrken

På en del arbetsplatser kan det finnas kemikalier, starka dofter, mjöl eller rök som kan göra din astma sämre eller orsaka din astma. Vissa yrken kan därför vara olämpliga om du har astma. Prata med en läkare exempelvis på en vårdcentral, din företagshälsovård eller en arbets- och miljömedicinsk klinik om du har frågor kring din arbetsplats eller ditt val av yrke.

Jönköpings län

Andningsträning

Behandling vid astma

Behandlingen är i stort sett likadan, oavsett vilken typ av astma du har.

Mål med behandlingen

De här är målen med behandlingen vid vanlig astma:

  • Du ska inte ha några astmasymtom.
  • Du ska inte hindras av astman i ditt liv.
  • Du ska inte behöva ta extra luftrörsvidgande läkemedel.
  • Du ska inte ha några besvärande biverkningar av dina läkemedel.
  • Dina lungor ska fungera normalt.

Prata med en läkare vad du kan göra om du har besvär trots din behandling.

Läkemedel vid astma

Vid astma används läkemedel ur flera läkemedelsgrupper. De verkar på olika sätt och läkemedlen kombineras ofta för att effekten ska bli så bra som möjligt. Vilka läkemedel du använder beror på hur stora besvär du har av din astma.

Det vanligaste är att du får kombinera kortison och luftrörsvidgande läkemedel, både snabbverkande och långverkande. 

Du andas in de flesta läkemedlen genom munnen, så kallad inhalering. Du andas in dem med hjälp av inhalatorer.

Här kan du läsa mer om läkemedel vid astma.

Lär dig mer om behandlingen

En viktig del i behandlingen är att du lär dig mer om sjukdomen och hur dina olika läkemedel verkar. Då är det lättare för dig att kontrollera astman.

På många vårdcentraler finns så kallade astmamottagningar med astmasjuksköterskor. De är särskilt utbildade sjuksköterskor som kan lära dig hur du inhalerar, förklara sjukdomen och hur dina läkemedel fungerar. Du får oftast träffa en astmasjuksköterska både när du får din diagnos och vid återbesök.

På många vårdcentraler hålls särskilda astmaskolor. Där får du bland annat lära dig hur lungorna fungerar, hur läkemedlen fungerar, hur du inhalerar och hur det är att leva med astma.

Bra med en behandlingsplan

En skriftlig behandlingsplan är viktig för att ha kontroll över astman. Där står hur du ska ändra din medicinering när det behövs. 

Det bästa är om du skriver din behandlingsplan tillsammans med din läkare. Då lär du dig också vilka läkemedel du ska ta i olika situationer.

Återbesök och astmakontroller

Hur stora besvär du har av din astma varierar. Därför är det bra om du går på regelbundna återbesök. Du får då hjälp med att avgöra om dina läkemedel eller din dos behöver ändras. Då kan du också prata med läkaren eller astmasjuksköterskan om det är något du undrar över.

Hur ofta du ska gå på återbesök bestäms av hur svår din astma är. Om du har en god kontroll på din astma och medicinerar regelbundet ska du ha ett återbesök per år. Har du haft astmaanfall som krävt akutvård ska du ha ett återbesök inom sex veckor. Om du mår bra i din astma och inte behöver medicinera regelbundet räcker det att gå på återbesök vid behov.

Du får svara på frågor

Här är några exempel på sådant som du kan tänka igenom innan ett återbesök:

  • Får du fler astmasymtom när du är förkyld?
  • Har du den senaste månaden haft besvär under natten med hosta, pip i bröstet eller andnöd?
  • Får du besvär av astman när du skyndar dig eller stressar?
  • Får du besvär med hosta eller andnöd när du motionerar?
  • Har du behövt ta extra luftrörsvidgande läkemedel på grund av astmasymtom den senaste månaden?
  • Måste du avstå från att göra något som du vill göra på grund av astman?

När du kommer till återbesöket får du fylla i ett frågeformulär med fem frågor som visar hur bra du mår utifrån din astma.

Graviditet och amning

Det är extra viktigt att du är noggrann med behandlingen om du är gravid, eftersom astmaanfall kan påverka fostret. Många upplever att astman förbättras under graviditeten, men vissa kan få ökade besvär.

Du ska fortsätta med dina astmaläkemedel om du blir gravid eller ammar. Tala alltid med din läkare om du är eller planerar att bli gravid.

Vad händer i kroppen?

I lungblåsorna tar blodet upp syre och samtidigt avges koldioxid. Syre och koldioxid kan passera genom kapillärernas och lungblåsornas tunna väggar.
Bild 1 visar ett luftrör som inte är påverkat av astma. Vid ett astmaanfall sker flera saker samtidigt. Muskulaturen runt luftrören drar ihop sig (bild 2) och slemhinnan svullnar (bild 3).

Astma beror på en kronisk inflammation i slemhinnorna i luftrören. Inflammationen gör att slemhinnorna svullnar och det blir svårt för luften att komma till och från lungorna. Slemhinnan i luftrören blir också extra känslig av inflammationen.

Vid ett astmaanfall händer flera saker samtidigt i luftrören. Slemhinnan i luftrören svullnar, muskulaturen runt luftrören dras ihop och det bildas segt slem som kan täppa igen de små luftrören som leder ut i lungorna. Det gör att det blir tungt att andas. Många får också hosta.

Med hjälp av läkemedel minskas inflammationen och svullnaden i luftrören. Därmed reagerar de inte lika kraftigt på exempelvis ansträngning och kall luft.

Astman kan utlösas av olika saker

Det finns vissa saker som kan ge astmabesvär eller göra besvären värre.

Icke-allergisk astma

Kall luft, starka dofter och rök är exempel på sådant som kan ge astmabesvär. Även till exempel stress, fysisk ansträngning och luftvägsinfektioner kan göra att du får mer astmabesvär.

Allergisk astma

Du som har allergisk astma kan få astmabesvär om du kommer i kontakt med det du är allergisk mot. Det kan till exempel vara pollenpälsdjur, kvalster eller andra allergiframkallande ämnen.

Oftast får man astma som barn, men sjukdomen kan starta i alla åldrar. Astma som startat i vuxen ålder kan vara relaterad till ämnen på arbetsplatsen, exempelvis vissa kemikalier, mjöldamm eller annat som irriterar luftvägarna.

Besvären varierar

Det är vanligt att förkylningar och andra luftvägsinfektioner leder till att astman blir sämre. Du kan också bli sämre när du anstränger dig fysiskt. Det händer framför allt om astman inte är tillräckligt behandlad.

Det skiljer sig från person till person hur kraftig astman är och hur den påverkar livet. Vissa får bara besvär vid enstaka tillfällen medan andra jämt har besvär trots att de är noggranna med sin behandling. En del får astmabesvär när de kommer i kontakt med vissa ämnen, som andra med astma inte reagerar på.

Astma kan ha samband med andra besvär

Det är vanligare att ha astma om du har en allergisk snuva, det vill säga snuva som beror på allergi. Snuvan är då tunn och genomskinlig. Du kan behöva behandlas med kortison i näsan för att kunna bli helt fri från astmasymtomen om du har allergisk snuva.

Det är också vanligare att vara överkänslig mot vissa antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID.

Har du sura uppstötningar kan du få mer besvär av din astma, särskilt på nätterna. Uppstötningarna beror på att surt maginnehåll åker upp i matstrupen. Den mycket sura magsaften retar luftrören som drar ihop sig.

Du kan få mer astmabesvär om du har du andningsuppehåll under sömnen, så kallad sömnapné.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om duet behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Du kan få en fast vårdkontakt

Har du kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Det finns nationella riktlinjer för astma

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för astma.

Mer på 1177.se

Så fungerar luftvägar och lungor

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att transportera syre från luften till kroppens och att avge koldioxid från kroppen. Syre är nödvändigt för att cellerna ska kunna fungera.

Lungfunktionstest

Ett lungfunktionstest visar hur dina lungor fungerar. Det finns flera undersökningsmetoder. Undersökningarna kan göras på de flesta vårdcentraler.

Hjälp att sluta röka

Det är aldrig för sent att sluta röka. Kroppen börjar återhämta sig nästan omedelbart när du gör ett rökstopp. Det viktigaste för dig som planerar att sluta röka, är att du själv verkligen vill.

Till toppen av sidan