CANCERFORMER

Prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Ibland är sjukdomen ärftlig men för det mesta är orsaken oklar. Det finns olika behandlingar. Ibland går det att vänta med behandling. Risken för sjukdomen ökar med åldern.

Prostatan är en körtel som bland annat bildar transportvätska för spermierna vid en utlösning.

Prostatan är en körtel runt urinröret. Prostatan bildar vätska. Vätskan transporterar spermierna vid en utlösning. Prostatan behöver hormonet testosteron för att växa och fungera. Testosteron bildas främst i testiklarna.

Vad är prostatacancer?

Cancer i prostatan innebär att en cancertumör har bildats. Först växer den bara inuti prostatakörteln, ofta i de delar som ligger längst från urinröret. Då märker du inte av sjukdomen. Det kan ta 10 till 15 år innan cancertumören sprider sig eller ger symtom. Ibland kan sjukdomen utvecklas snabbare.

Cancern kan sprida sig i kroppen och bilda dottertumörer, som också kallas metastaser. Prostatacancer kan sprida sig till lymfkörtlar och skelettet, till exempel i nedre delen av ryggraden och bäckenbenet.

I sena stadier av sjukdomen kan det också också bildas metastaser i andra organ, till exempel i levern och lungorna.

Symtom

Du kan ha ett flera av de här symtomen:

  • Du behöver kissa ofta.
  • När du vill kissa dröjer det innan urinen kommer.
  • Du har svag urinstråle.
  • Det finns blod i urinen.

Prostatacancer som har spridit sig kan också ge andra symtom. Du kan ha ont i skelettet någonstans i kroppen utan att du har skadat dig. En del känner sig trötta eller tappar matlusten så att de minskar i vikt.

Symtomen kan ha andra orsaker än prostatacancer. Besvär med att kissa kan till exempel bero på en godartad förstoring av prostatakörteln, som är vanligt hos personer över 60 år.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har prostatacancer. Det är ofta inte bråttom. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Kontakta en vårdcentral så snart som möjligt om du har blod i urinen. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills vårdcentralen öppnar.

Utredning och undersökningar

Här får du veta mer om några undersökningar som är vanliga vid misstanke om prostatacancer.

PSA mäts med blodprov

PSA kan mätas med ett blodprov. PSA är ett protein som bildas i prostatakörteln. Förhöjda värden av PSA kan vara ett tecken på att det finns en cancertumör i prostatan. Men det kan också ha andra orsaker, till exempel en godartad prostataförstoring eller en infektion i prostatan.

Läkaren känner på prostatan

Läkaren kan kännas på prostatakörteln genom att föra in ett finger genom ändtarmen. Du kan ligga eller stå. Undersökningen gör inte ont och går snabbt.

Vanligtvis är prostatan jämn, fast och lite elastisk. Det kan vara ett tecken på cancer om prostatan är större, hårdare eller knöligare än vad den brukar vara.

Undersökning med magnetkamera 

Prostatan undersöks med magnetkamera om PSA-värdet är förhöjt. Då går det att se om det finns någon förändring.

Vävnadsprov – prostatabiopsi

Förändringar undersöks med ultraljud och vävnadsprov. Ofta tar läkaren flera vävnadsprov vid samma tillfälle. Vävnadsproven gör att läkaren kan säga säkert om det är cancer, och om cancern växer snabbt eller långsamt.

Cancertumören får en Gleasonsumma som kan ha ett värde mellan 6 och 10.  En Gleasonsumma på 6 betyder att cancertumören växer sakta.

Skelettskintigrafi

Du som har prostatacancer kan behöva bli undersökt för att se om sjukdomen har spridit sig till skelettet.

Då får du en liten dos av ett radioaktivt ämne som sprutas in i blodet. Ämnet söker sig till områden i skelettet där någon typ av skada kan finnas, till exempel på grund av cancer. Det syns när du undersöks med en speciell kamera som kallas gammakamera. Det radioaktiva spårämnet försvinner snabbt ur kroppen.

Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Du utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har prostatacancer.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar som kan behövas.

Läkaren skriver en remiss och berättar för dig varför du bör utredas, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Om behandlingarna

Prostatacancer kan behandlas med kirurgi, strålning, hormoner och cytostatika. Ibland kombineras olika behandlingar. Vilken behandling du kan få beror bland annat på hur stor cancertumören är, om den har spridit sig, och hur du mår i övrigt.

Alla behandlingar har biverkningar som kan påverka bland annat sexualiteten.

Det kan gå att vänta med behandling om du har få besvär av sjukdomen och den utvecklas långsamt.

Sluta röka inför behandlingen

Vinsterna är många med att sluta röka om du ska få behandling mot prostatacancer. 

Efter en operation läker såren snabbare och blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du återhämtar dig fortare. Det bästa är att sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt.

Även vid strålbehandling är det bra om du avstår från att röka. Behandlingen blir effektivare.

Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Behandling kan vänta – aktiv monitorering

Du kan välja att vänta med behandling om cancern bara finns i prostatan och växer långsamt. I stället får du komma på regelbundna kontroller. Det kallas aktiv monitorering.

Det är vanligt med kontroller ungefär var sjätte månad. Då får du lämna PSA-prov. Läkaren känner på prostatan genom ändtarmen. Du kan också behöva bli undersökt med magnetkamera och lämna vävnadsprov.

Du får behandling om kontrollerna visar att cancertumören börjar utvecklas.

Behandlingar som kan ta bort sjukdomen

Prostatacancer kan tas bort med operation eller strålbehandling om sjukdomen inte har spridit sig.

Behandling med operation

Du kan bli opererad om du mår bra och sjukdomen inte har spridit sig. Prostatan och sädesblåsorna tas bort. Behandlingen kallas radikal prostatektomi och görs medan du är sövd. Ibland tas också några lymfkörtlar bort för att se om cancern har spridit sig.

Operationen kan göra att du får försämrad förmåga att få stånd. Du kan också läcka urin men det brukar avta. Det finns hjälp att få.

Du kan få besvär med svullnader i till exempel ett eller båda benen om lymfkörtlar har tagits bort. Det kallas lymfödem. Det finns olika hjälp och behandlingar vid lymfödem.

Behandling med strålning

Strålbehandling ger samma chans som kirurgi att bli av med sjukdomen. Det finns yttre och inre strålbehandling.

Yttre strålbehandling

Yttre strålbehandling kan vara ett alternativ till operation om du har andra sjukdomar. Behandlingen tar några minuter och känns inte. Det är vanligt att få strålningen en gång varje dag, fem dagar i veckan. Hela behandlingen pågår i sex till åtta veckor.

Inre strålbehandling - brachyterapi

Inre strålbehandling brukar användas om cancertumören är större och växer snabbt. Behandlingen ges inuti prostatan. Då går det att få högre stråldoser än vid yttre strålbehandling utan att det påverkar den friska kroppsvävnaden.

Inre strålbehandling kallas också brachyterapi.

Du kan du behandlingen på två sätt:

  • Engångsbehandling: Små korn med radioaktiv jod förs in med nålar genom huden bakom pungen och in i prostatakörteln. Kornen strålar under några månader. Du får ryggbedövning eller blir sövd innan kornen förs in. Du stannar kvar på sjukhuset över natten. Behandlingen kallas också seedsterapi. Kornen behöver inte tas bort när behandlingen är klar.
  • Upprepad behandling: Prostatakörteln strålbehandlas med ett radioaktivt ämne några minuter genom nålar som förs in genom huden bakom pungen. Du får ryggbedövning eller är sövd. Du kommer till sjukhuset kvällen före behandlingen och stannar i ett dygn. Efter två veckor får du ytterligare en behandling. Ofta kombineras behandlingen med yttre strålbehandling varje vardag i sammanlagt fyra till fem veckor.

Förberedelser

Det är vanligt att strålbehandling kombineras med hormonbehandling som gör cancercellerna känsligare för strålningen. Hormonbehandlingen börjar några månader före strålbehandlingen och fortsätter ibland i ett till två år efter att strålbehandlingen är avslutad.

Innan behandlingen börjar kan läkaren behöva ta reda på om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna. Du kan till exempel bli undersökt med PET-kamera eller datortomografi.

Det är vanligt att guldmarkörer behöver föras in i prostatan för att öka strålningens träffsäkerhet innan behandlingen kan börja.

Guldmarkörerna är några millimeterstora korn. Du får lokalbedövning. Därefter förs guldmarkörerna in med en nål. Det går till ungefär som när läkaren tar ett  ett vävnadsprov från prostatan. Sedan tas bilder med datortomografi eller magnetkamera för att rikta strålningen.

Guldmarkörerna behöver bara föras in vid ett tillfälle. De behöver inte tas bort när du är färdigbehandlad.

Biverkningar av strålbehandling

All strålbehandling kan ge försämrad förmåga att få stånd. Du kan också känna dig kissnödig ofta eller läcka urin eller få problem med tarmen så att du till exempel får diarré. Besvären kan mildras med tiden men de kan också öka eller komma först efter några år. Det finns hjälp att få. Här kan du läsa mer om urininkontinens eller avföringsinkontinens.

Efterkontroller

Du får komma på efterkontroller i upp till tio år när du färdigbehandlad. De första åren får du komma två till tre gånger om året. Därefter kommer du en gång om året. Efterkontrollen innebär oftast att du får lämna blodprov som kan visa om det finns tecken på att cancern har kommit tillbaka.

Om sjukdomen kommer tillbaka – återfall

Det kallas återfall om cancersjukdomen kommer tillbaka. Vid återfall i prostatacancer är det vanligt att få hormonbehandling. 

Behandlingar som kan bromsa sjukdomen

Prostatacancer går inte att ta bort om sjukdomen har spridit sig.

Strålning mot prostatan kan bromsa sjukdomen om den bara har spridit sig lite.

Sjukdomen kan också bromsas med hormonbehandling. Det finns olika hormonbehandlingar. De gör på olika sätt så att det blir svårare för hormonet testosteron att bildas eller att verka. Prostatacancer behöver testosteron för att kunna växa.

Hormonbehandling för att bromsa sjukdomen behöver du oftast få resten av livet.

Läkemedel som gör testosteronet mindre verksamt

Det finns olika läkemedel som gör testosteronet mindre verksamt utan att minska kroppens produktion av testosteron. Läkemedlen kallas antiandrogener. Biverkningarna är mindre än vid andra hormonbehandlingar där testosteronet tas bort helt. Behandlingen räcker oftast inte om sjukdomen har spridit sig.

Du tar läkemedlet som tabletter. 

Behandling med antiandrogener kan göra så att bröstkörtlarna börjar växa men det går att förebygga med strålbehandling mot brösten.

Läkemedel som minskar produktionen av testosteron

Du kan behöva få bort testosteronet ur kroppen om prostatacancern har spridit sig. Då kan du få ett läkemedel i form av en GnRH-analog. Det gör att kroppen slutar producera testosteron. Läkemedlet börjar verka efter cirka två veckor. Under den första månaden kan du få kombinera GnRH-analog med ett annat läkemedel som minskar cancercellernas förmåga att ta upp testosteron.

Du kan också få kombinera läkemedlet med cytostatika eller läkemedlet Zytiga.

Du får läkemedlet som en spruta som ska tas regelbundet, antingen under huden eller i en muskel.

Biverkningarna av läkemedlet är samma som när testiklarna opereras bort men ibland kan det gå att göra uppehåll i behandlingen. Då minskar oftast biverkningarna. Det är viktigt att du rådgör med din läkare om du vill göra ett uppehåll.

Testikeloperation

Ibland är det viktigt att snabbt få bort testosteronet ur kroppen. Då kan du behöva få testiklarna borttagna. Det mesta av testosteronet bildas i testiklarna. Operationen görs med lokalbedövning. Du kan lämna sjukhuset samma dag.

Det är vanligt att sexlusten och förmågan att få stånd försvinner om testosteronet har tagits bort. Du kan få nedsatt ork och blodvallningar med värmekänsla och svettningar. Det finns hjälp som lindrar.

Behandling om hormonbehandling inte fungerar

Det är vanligt att cancern börjar växa igen efter ett till två år med en hormonbehandling. Då kan du få byta till någon av de andra hormonbehandlingarna.

Ibland kombineras hormonbehandlingen med annan behandling. Här är exempel på sådan behandling.

Cytostatika

Cytostatika kallas också för cellhämmande läkemedel. Läkemedel med cytostatika som tillhör gruppen taxaner kan användas vid prostatacancer.

Cytostatika kombineras ofta med läkemedel i form av GnRH-analoger.

Läkemedel med extra hormonhämmare

Läkemedlet Zytiga hindrar att testosteron bildas i cancercellerna. Ett annat läkemedel är Xtandi som hindrar cancercellerna från att få kontakt med testosteronet. Båda läkemedlen tas som tabletter varje dag. Zytiga kan göra att du samlar på dig vätska. Det finns läkemedel som motverkar det. Xtandi kan göra att du känner dig mycket trött. Det kan kännas bättre om du rör på dig.

Zytiga kombineras ofta med läkemedel i form av GnRH-analoger.

Läkemedel med strålning

Läkemedlet Xofigo innehåller ett radioaktivt ämne som kan minska tillväxten av metastaser i skelettet.

Strålningen har en kort räckvidd. Det betyder att strålningen inte påverkar kroppen så mycket i övrigt. Läkemedlet får du som en spruta i blodet en gång i månaden.

Behandling som lindrar

Du får behandling som lindrar de besvär du kan ha, om sjukdomen inte längre kan bromsas. Det kallas palliativ vård.

Att välja behandling

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som är möjliga för dig. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling.

På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Ta tid på dig att fatta beslut

Det kan verka bäst att få behandling så att du blir av med sjukdomen genast, om du har möjlighet att välja det. Men sådan behandling har risk för biverkningar som kan vara mer eller mindre bestående. Du kan till exempel få nedsatt sexlust, nedsatt förmåga att få stånd och få besvär med att det läcker urin.

Ibland går det att vänta med behandlingen, läs mer i kapitlet Behandling kan vänta – aktiv monitorering.

Det är vanligt att det finns gott om tid att bestämma sig. Prostatacancer utvecklas ofta långsamt. Prata flera gånger med din läkare om dina tankar och känslor.

Prata med din partner eller annan viktig närstående, om du har det. De kan vara ditt stöd, och ditt beslut kan påverka även deras liv.

Du bestämmer över vårdplanen

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Att delta i studier

Du kan bli tillfrågad om du vill delta i forskningsprojekt för att öka kunskapen om prostatacancer. Det är frivilligt att delta. Din vård påverkas inte om du säger nej.

Hur kan livet påverkas av prostatacancer?

Du kan leva som vanligt om du har prostatacancer som inte behöver behandlas. En del påverkas ibland känslomässigt av att veta att sjukdomen finns i kroppen.

Det är vanligt att livet blir annorlunda om du har fått behandling, även om behandlingen har gått bra och du inte har så stora besvär.

Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig. Det kan kännas jobbigt periodvis men oftast blir det bättre. Ibland tar det tid.

En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Behandlingen kan påverka sexlivet

Förmågan att få stånd påverkas både av operation, strålbehandling och hormonbehandling. Ibland är det svårt att undvika skador på de nerver som styr ståndet eftersom nerverna sitter på prostatan.

Efter en operation försämras förmågan till stånd direkt. Det kan successivt blir bättre under många år, även om det inte blir som före behandlingen.

Efter strålbehandling kan förmågan försämras gradvis under några år så att du till sist behöver hjälpmedel för att kunna få stånd.

Försök få stånd ofta

Det är bra om du kan försöka få stånd ofta och så snart som möjligt efter en operation. Det minskar risken för att blodflödet försämras. När du får stånd fylls svällkropparna i penisen med blod.

Du kan börja med läkemedel som hjälper ståndet så snart urinkatetern har tagits bort efter en till två veckor. Säg till läkaren om du vill börja med läkemedel.

Undvik samlag de första tre veckorna efter operationen, för sårläkningens skull.

Du kan fortfarande få orgasm även om den kan kännas annorlunda om du inte längre har någon sädesvätska. Sädesvätskan försvinner för alla som opereras och för en del som har fått strålbehandling.

Det kan komma lite urin när du får utlösning de första månaderna efter en operation. Det är oskadligt både för dig och en eventuell partner.

Penisen blir kortare i slakt tillstånd efter en operation.

Sexlusten minskar av hormonbehandling. Lusten kommer ofta tillbaka av sig själv efter ett halvår till ett år efter att behandlingen är avslutad, om du bara behöver behandlingen under en begränsad tid.

Hjälp att få stånd

Det finns olika läkemedel och hjälpmedel för att förbättra förmågan att få stånd. Läs mer i texten Svårt att få stånd. 

Det kan ta tid innan du hittar en behandling som fungerar för dig. Se till att du får träffa läkaren eller kontaktsjuksköterskan någon månad efter att du har börjat med en ny behandling. Ring kontaktsjuksköterskan om du behöver råd eller vill fråga om något under tiden.

Det är ofta bra om du som har partner låter hen vara så delaktig som möjligt i behandlingen.

Hjälp mot nedsatt sexuell lust

Behandling med testosteron kan göra att lusten kommer tillbaka. Du kan få sådan behandling om cancern är borta och risken är liten att den kommer tillbaka. Testosteronet är en gel som du smörjer in på huden, eller en spruta i en muskel som du behöver få ungefär fyra gånger om året.

Viktigt med samtal och närhet

Sexualiteten är olika stark hos olika människor men viktig för de flesta för att må bra med andra och med sig själv. Sex är en del av sexualiteten.

Att prata om sina tankar och känslor kan stärka sexualiteten, oavsett om du har partner eller inte.

Kroppskontakt och närhet utan sex kan stärka relationen med en partner, och göra att lusten kommer tillbaka.

Läs mer om vad du kan göra själv och vilken hjälp som finns att få i texten Cancer och sexualitet.

Andra orsaker till minskad lust

Sexlusten kan påverkas om cancerbehandlingen gör att du känner dig orolig eller nedstämd. Även läkemedel mot nedstämdhet kan minska sexlusten och förmågan att ha sex.

Försök att skingra tankarna. Gör något du tycker om och rör på dig.

Undvik att vila länge åt gången på dagen om du är trött. Vila hellre flera korta stunder.

Andra biverkningar

Operation och strålbehandling kan göra att du blir kissnödig ofta och har svårt att hålla tätt. Strålbehandling påverkar även ändtarmen. De flesta har med tiden inte så stora besvär.

Biverkningar som du kan få av hormonbehandling försvinner oftast när behandlingen är avslutad men behandlingen behöver pågå länge.

Ofta finns hjälp som lindrar biverkningarna. Prata med din läkare. Det kan gå att byta till en annan behandling som passar dig bättre.

Det kan också underlätta att prata med någon som har fått samma behandling.

Rör på dig så mycket du kan. Det lindrar många besvär och gör att du orkar mer. En fysioterapeut eller sjukgymnast kan hjälpa dig att utforma träningen efter dina förutsättningar.

Vem får prostatacancer?

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år får närmare 10 000 personer i Sverige prostatacancer.

Det är vanligt att prostatacancern upptäcks i 70-årsåldern, eller tidigare om den är ärftlig. Det är ovanligt att få prostatacancer innan man har fyllt 50 år, oavsett orsak.

Det är okänt vad som kan orsaka prostatacancer, förutom ärftlighet.

Prostatacancer kan vara ärftlig

Ärftlighet är orsaken hos ungefär var tjugonde person som får prostatacancer. Ärftligheten finns i vissa arvsanlag, som också kallas gener. Men alla som ärver sådana gener får inte prostatacancer.

Risken kan utredas

Det är okänt exakt vilka arvsanlag som orsakar prostatacancer. Därför finns inget test som kan visa om du har en ökad risk att bli sjuk.

Men risken för att du ska få prostatacancer kan ändå utredas. Du kan få hjälp med det på en cancergenetisk mottagning om du har två eller fler genetiska släktingar med prostatacancer.

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du har rätt att förstå

Du kan be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan få hjälp på flera håll

Kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator kan hjälpa dig om du behöver prata mer eller har frågor.

Du kan kontakta till exempel Cancerrådgivningen eller Cancerfonden. Patientföreningar kan ge stöd på olika sätt. De finns i hela Sverige för personer med prostatacancer.

Här hittar du kontaktuppgifter till Cancerrådgivningen, Cancerfonden, patientföreningar och andra som också ger råd och stöd vid cancer.

Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp och stöd vid cancer.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Barn behöver veta

Ett barn under 18 år har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en nära vuxen blir sjuk. Det är vårdens ansvar. Du kan få hjälp med vad du ska säga, om du vill berätta själv.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt. Här kan du läsa mer om att prata med barn när en förälder är allvarligt sjuk.

Stöd om du är närstående

Ibland kan det vara svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk. Kanske vill du ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt. Det är mycket vanligt att det är så.

På sidan Närstående vid cancer får du tips om hur du kan hantera situationen och vilken hjälp du kan få.

Till toppen av sidan