LÄRANDE, FÖRSTÅELSE OCH MINNE

Lätt att glömma tandvård vid demens

Innehållet gäller Västra Götaland

Vi blir allt äldre och har allt fler egna tänder kvar i munnen än tidigare. Har man en demenssjukdom ställs det höga krav på tandvård, något som ofta glöms bort. Och dålig munhälsa påverkar hela människan. Men det finns bra möjligheter att förebygga problem innan de uppkommer.

Munnen på en äldre person och en tandborste
Vid demenssjukdom kan det vara svårt att koordinera sina handrörelser och muskulatur, något som försvårar tandborstningen.

Friska tänder kan betyda mycket för självkänslan även hos en person som håller på att bli dement. Bra munhälsa ger dessutom en bra kroppsuppfattning, något som underlättar livet vid demenssjukdom. Tänderna är ett slags känselspröt som hjälper oss att analysera och förstå, inte minst mat och dryck.

Inger Stenberg är övertandläkare vid Specialkliniken för sjukhustandvård/oral medicin och centrum för äldretandvård, Folktandvården Göteborg. Hon menar att man som tandläkare med lätthet kan se om en människa är demenssjuk genom att titta i munhålan.

Demenssjukdom gör att tungans, kindernas och läpparnas muskulatur inte fungerar som tidigare. Munnens självrengörande effekt kan försämras kraftigt. Ofta har man också en minskad salivproduktion på grund av biverkningar från mediciner. Har man en demenssjukdom är det därför en stor risk att man får karies och problem med tandlossning och blödningar i tandköttet.

Tandvärk kan leda till viktminskning

Viktminskning, oro eller aggressivitet kan vara ett tecken på dålig munhälsa och värk.
– En demenssjuk person kan ha svårt att uttrycka smärta. Man kanske istället reagerar genom att äta mindre eller vägra tandborstning. Därför är det viktigt att undersöka om det finns en skada i munhålan, förklarar Inger Stenberg.

Inger Stenberg tycker att munvården ofta glöms bort av såväl personal som anhöriga. Man inser inte vikten av bra tandhälsa för det allmänna välbefinnandet. Och man ska kunna kräva förebyggande munvård, såväl inom hemtjänsten som på ett särskilt boende.

Glömskan ställer till problem

Det finns en stor orsak till att demenssjuka personer får försämrad munhygien: Glömska.
Man glömmer bort att borsta tänderna, gå till tandläkaren och att man nyligen har ätit. Mycket småätande mellan måltiderna innebär att tänderna aldrig får vila från syraattacker.
Glömskan ställer krav på anhöriga eller personal att hela tiden påminna om tandborstning, tandläkartider och att hålla regelbundna måltider utan småätande under dagens lopp.

När demenssjukdomen tilltar ökar också svårigheterna till att koordinera sina handrörelser och muskulatur, något som även försvårar tandborstning rent motoriskt. Den sjuke får ännu större behov av stöd och hjälp från utomstående.

Får karies på grund av kärlek

Felaktiga kostvanor ställer till problem, inte minst ätande mellan måltiderna. Sedan finns det något som Inger Stenberg kallar för "kärlekskaries". I all välmening förser maken eller makan sin respektive med karameller, choklad, saft, juice, sportdryck, nyponsoppa, krämer och andra socker- eller stärkelserika produkter. Då ökar också risken för karies kraftigt.
Ibland vill den anhöriga minska en viktnedgång hos den demente. Inger Stenberg tycker det i dessa fall är bättre att använda sig av kaloririka livsmedel än kakor, godis och söta drycker. Apoteken har också bra energidrycker som dietist eller läkare kan skriva recept på.

Individuella behov av tandvård

Inger Stenberg rekommenderar att en demenssjuk person besöker tandhygienist eller tandläkare ungefär fyra gånger per år för undersökning och rengöring. Då finns det en möjlighet att upptäcka och förhindra att sjukdomar och skador utvecklar sig i munhålan. Det är dock högst individuellt hur mycket förebyggande tandvård man behöver. Den styrs av faktorer som kost, kostvanor, salivens funktion och kvalitet, daglig medicinering och antal kvarvarande fungerande tänder.

Viktigt att vara van vid tandvård

Inte minst under den tidiga demensfasen är det viktigt att grundlägga en bra tandhälsa och vänja personen vid tandläkarbesöken. Inger Stenbergs erfarenhet är att många som gått regelbundet hos tandläkare hanterar situationen mycket bra. Man känner igen tandvårdssituationen, dess ljud, lukter och smaker. Regelbundna tandläkarbesök gör att även den dagliga munvården kan underlättas.

I vissa fall är den demenssjuka personen så aggressiv eller orolig att tandläkarbesök omöjliggörs. Ofta fungerar det dock bra med lugnande medicin innan besöket. Tandläkaren kan även ge lugnande medicin under själva tandläkarbesöket.

Eltandborste och fuktersättning

Munvård kan upplevas som kränkande.
– Det är väldigt bra om närstående kan hjälpa till och här är eltandborsten till stor hjälp för att underlätta tandborstningen. Även fluortillskott är bra för att stärka tänderna, tipsar Inger Stenberg.

Andra bra råd är att ofta skölja munnen med vatten (eller dricka) och använda sig av saliversättningsmedel som finns på apoteken.

Bevara är ledordet

Inger Stenberg tycker att man ska berätta för tandläkaren i förväg att sin anhörig håller på att utveckla en demenssjukdom. På så sätt kan man planera tandvården bättre.
– Man ska inte utsätta en demenssjuk person för mer vård än nödvändigt. Bevara ska vara ledordet, säger Inger Stenberg.

Syftet med tandvården är att den demenssjuka ska kunna äta utan problem. Smärta och obehag ska minska och sjukliga förändringar i munnen förhindras.

Reparera gamla proteser

Inger Stenberg tycker att tänder inte ska dras ut i onödan och gamla proteser, bryggor och övriga konstruktioner ska repareras istället för att bytas ut. Vid demenssjukdom kan det vara svårt att vänja sig vid en helt ny protes eller brygga i munnen.

– Om en protes fungerar dåligt har det sällan med protesen att göra utan mer med muntorrhet och försämrad koordination i munhålan, framförallt underkäkens. Det kan vara bättre att ta bort protesen helt och hållet än att tillverka en ny, menar Inger Stenberg.

Mycket av förebyggande tandvård ska göras innan demenssjukdomen har fördjupats. Implantat och stora broar är några exempel på behandlingar som ska göras i ett tidigt skede. Annars finns det ingen åldersgräns för den typen av konstruktioner. Det är käkbenets kvalitet som avgör.

Demenssjuka kan få särskilt tandvårdsstöd

Rädslan för höga kostnader kan ibland hindra anhöriga från att kontakta tandläkare eller tandhygienist. Men det finns ett särskilt tandvårdsstöd som en demenssjuk person kan få. Då får personen nödvändig tandvård till samma avgift som gäller inom den öppna hälso- och sjukvården och med samma högkostnadsskydd.

Till toppen av sidan