ANHÖRIG – NÄRSTÅENDE

Mat och dryck i slutet av livet – till dig som är närstående

När en person blir allvarligt sjuk är det vanligt att matlusten påverkas eller att det blir svårare att äta. Först går det mesta bra att äta men med tiden kan portionerna bli allt mindre. I slutet av livet behöver maten ofta anpassas till vad den som är sjuk vill och kan äta. Som närstående finns det flera saker du kan göra för att underlätta.

Varför blir det svårare att äta?

Den som är allvarligt sjuk kan ha svårt att äta och har ofta sämre matlust.

Orsaker till det kan till exempel vara:

  • dålig aptit
  • illamående
  • trötthet
  • besvär i munnen
  • svårigheter att tugga eller svälja
  • problem med mage och tarm
  • smärta
  • att maten smakar annorlunda
  • att maten inte luktar som den brukar

Det finns läkemedel som kan hjälpa mot några av besvären. Det kan också hjälpa att välja mjuk mat, till exempel gröt eller kräm, eller se till att maten har en temperatur som känns bra.

Dålig aptit

Det är vanligt att den som är sjuk inte känner sig hungrig eller längtar efter något att äta. Det kan vara svårt att komma igång att äta. Hen kan också sluta att äta efter några tuggor.

Du som närstående kan hjälpa till med att:

  • Ta initiativ till måltider, handla, laga och servera mat.
  • Låta personen själv välja om och vad hen vill äta.
  • Servera maten i små portioner.

Illamående

Illamående kan bero på många saker. Det kan till exempel bero på förstoppning eller på behandlingar och läkemedel. Vissa sjukdomar och ämnen som bildas i kroppen när vävnad bryts ned kan också göra att den som är sjuk mår illa.

Det kan vara bra att äta lite men ofta om man mår illa. Då spänns inte magsäcken ut för mycket men blodsockret hålls jämnt. Livsmedel som innehåller mycket kolhydrater brukar fungera bäst.

Några exempel på sådana livsmedel är:

  • gröt
  • välling
  • soppa
  • kräm
  • pannkakor
  • potatismos
  • söta drycker.

Det kan också hjälpa att få ett medel mot illamående, tarmstimulerande medel eller kortison. Kortison kan motverka svullnader i tarmarna, göra så att maten passerar lättare och dämpa illamåendet. Kortison kan också förbättra matlusten.

Besvär i munnen

Svamp i munnen är vanligt och kan till exempel bero på muntorrhet, läkemedel eller dålig tandhygien. Svamp syns som en vit beläggning på tungan. Det kan även finnas skarpt rodnade områden vid svamp. Svamp kan göra så att maten smakar annorlunda. Det kan också svida och göra så att det blir svårt att svälja.

Muntorrhet kan göra det svårt att tugga och att känna smak. Det blir jobbigt att tugga om det är torrt i munnen.

Det kan vara bra att servera mycket sås till maten och att välja mjuk mat om den som är sjuk är torr i munnen. Du kan till exempel servera potatismos istället för kokt potatis och grönsakspuré istället för råkost. Det finns också läkemedel som kan hjälpa mot både muntorrhet och munsvamp.

Problem med mage och tarm

Förstoppning eller diarré är vanligt hos personer som är allvarligt sjuka och påverkar ofta aptiten. Problem med mage och tarm kan ge illamående och trötthet. Det är viktigt att den som är förstoppad eller har diarré får läkemedel så att avföringen blir regelbunden.

Förändringar i smaksinnet och luktsinnet

Smak- och luktsinne kan förändras i samband med en cytostatikabehandling eller på grund av svamp i munnen. Vissa beskriver det som att ingenting smakar någonting, medan andra kan uppleva att en del smaker är för kraftiga. Smak och lukt fungerar olika för olika personer så det bästa är att fråga hur den som är sjuk upplever det och vilka livsmedel som hen tycker det går bäst att äta.

Som närstående kan du tänka på de här sakerna:

  • Låt den som är sjuk vila och gärna få frisk luft under tiden det lagas mat och finns matos i hemmet.
  • Kall mat kan passa bra eftersom den luktar mindre.
  • Mat som inte har så kraftig smak brukar fungera bättre än mat som smakar mycket. Det kan till exempel vara pannkaka, gröt, potatis, ris och pasta.
  • Efterrätter och söta mellanmål brukar ofta gå bra att äta.

Drycker kan ge energi och näring

Det kan fungera bättre med frukostliknande mat om det är svårt att äta lagad mat. Det kan till exempel vara gröt, äggrätter, kräm och annan mjuk eller flytande mat.

Att dricka kan gå bra även om personen inte kan äta. I vissa fall kan det vara bra med en näringsdryck som innehåller extra mycket energi och näring.

Du kan prata med en dietist om vilka alternativ som finns och vilken sort som kan vara lämplig. Fråga den som är sjuk vad hen tycker om och vill ha.

Den sista tiden

I slutet av livet får kroppen allt svårare att ta upp och tillgodogöra sig energi. Den som får i sig all näring genom att äta själv brukar automatiskt äta mindre under den sista tiden. Så länge en person kan och vill äta och dricka är det bra att fortsätta erbjuda små portioner av mat och dryck av det som personen vill ha. En sked eller en klunk kan vara tillräckligt.

Läkare brukar ordinera att antingen minska mängden eller att helt ta bort näringen om den som är sjuk har sondmat, dropp eller någon annan form av konstgjord näring. Det minskar risken för olika obehag som till exempel svullnad, rosslighet och andnöd.

I slutet av livet känner den som är sjuk inget obehag av hunger eller törst eftersom kroppen inte kan ta hand om näring och vätska på samma sätt som tidigare. Kroppen förbereder sig på att dö. För en person som inte längre kan äta eller dricka kan det kännas bra att få munnen rengjord och fuktad med vatten. Smörj gärna personens läppar.

Som närstående kan du känna dig maktlös när den som är sjuk inte längre vill eller kan äta. Det finns hjälp och stöd att få.

Till toppen av sidan