PERSONLIGA BERÄTTELSER

Reportage: Efter en hjärtinfarkt ser Björn träning som en livräddare

Innehållet gäller Västra Götaland

En kort tid efter att 67-årige Björn Samuelsson fått hjärtinfarkt var det inte lugn och ro han först och främst tänkte på utan träning. – Om jag inte hade tränat hade jag hamnat på sjukhuset igen, det har kompisar gjort som inte tränat efter hjärtinfarkt. Jag tycker att man egentligen inte har något att välja på, antingen träna eller att bli sämre, säger han.

Träning bromsar den inflammatoriska process som en hjärtinfarkt innebär.

Björn Samuelsson morsar till höger och vänster, framförallt på halvsvettiga män i hans egen ålder. Björn är ett välkänt ansikte på Slottsskogsvallens idrottscentrum. Han kallar stället lite skämtsamt för gubbdagiset, även om det där tränar såväl kvinnor som män, unga som gamla. Den regelbundna sociala samvaron är nog så viktig för välbefinnandet.

Flera hjärtingrepp

På grund av förträngda kranskärl i hjärtat gick då den 52-årige Björn Samuelsson igenom en bypass-operation 2002. Fyra år senare fick han kärlkramp och kunde inte ens gå tio meter. Efter en operation fungerade hjärtat utmärkt i tio år till den 23 nov 2016. Björn fick en hjärtinfarkt. Då inopererades fyra så kallade stentar, tunna metallrör som läggs in i blodkärlen.

Att Björn skulle bli hjärtsjuk och plötsligt känna sig totalt orkeslös, hade han ingen tanke på. Han levde ett aktivt liv och var en flitig motionär. Jobbet som snickare var också mycket fysiskt.

Har aldrig varit rädd

Redan efter 1-2 veckor kan man sätta igång med träning på sjukhuset med hjälp av anpassad träning och goda råd från en fysioterapeut. Björn Samuelsson ville börja med egen träning på en gång men vårdpersonalen rekommenderade honom att först delta i träningen på sjukhuset. Två månader efter hjärtinfarkten satt han i gymmet.
Det är inte farligt att träna så länge man tar hänsyn till kroppens signaler som till exempel bröstsmärta, yrsel eller illamående.
Rädsla har aldrig utgjort ett hinder för Björn att träna. Han tycker inte att man ska oroa sig och därmed få en skadlig stress. Det är inte bra för hjärtat. Björn tycker i så fall att hans fru är betydligt mer orolig än vad han själv är.

Har minskat sin medicinering

I början tyckte Björn att det var svårt med fysisk ansträngning. Anledningen var hans medicin mot högt blodtryck, så kallade betablockerade, gjorde att kraften plötsligt försvann.
– Men om man långsamt segar igång kroppen och förbi tröskeln funkar det utmärkt. Motståndet försvinner sedan successivt, påpekar han.
Tack vare träningen har Björn kunnat minska på sin medicinering. Därmed har han också färre läkemedelsbiverkningar.

Björn lever inte asketiskt men tänker på vad han stoppar i sig, att han inte får i sig onödiga och tomma kalorier. Portionerna har han också dragit ned på. Livsstilen syns på kroppen – ingen gubbmage här inte.

Björn tränar i roddmaskinen
Träning bromsar den inflammatoriska process som en hjärtinfarkt innebär.

Måste träna för att må bra

Slottskogsvallens motionsanläggning har flera olika gruppass. Det finns oftast något som passar beroende på ens egen nivå. Björn tränar tre gånger i veckan, fyra timmar åt gången. Han börjar med en 35 minuter lång uppvärmning på motionscykel. Sedan blir det ofta gruppträning och ett avslut i gymmet.
– Jag tror att man ska alternera så att man får röra olika delar av kroppen, säger han.
Björn jämför kroppen med målarfärg i en vattenflaska. Färgen klumpar ihop sig i botten om inte flaskan då och då skakas om rejält.  Han är säker på träningens undergörande kraft. Han har märkt en otrolig skillnad på styrka och kondition under den tid han tränat.

Björn känner sig i lika bra form som när han var frisk för tio år sedan.
– Om jag inte har tränar mår jag sämre, blir tröttare och framförallt stelare i kroppen. Frugan tränar också på samma ställe. Hon ser att jag mår mycket bättre men tycker kanske att jag tränar för mycket, ler Björn.

Anpassa din träning

Helen Sundberg, fysioterapeut på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, arbetar bland annat med att motivera hjärtpatienter till träning både under och efter avslutad träningsperiod på hjärtrehab. Ofta får patienterna Fysisk aktivitet på Recept, FaR, som är en skriftlig ordination på träning anpassad utifrån behov, förutsättningar och motivation och som någon inom vården sedan följer upp. Detta är ett sätt att öka förutsättningarna att få patienter att fortsätta träna.  

Helen Sundberg menar att det räcker med att träna kondition 20-60 min per gång, 3-5 gånger per vecka. Träningen anpassas efter personens ålder och fysik. För 80-åringen kanske det räcker med att gå runt kvarteret i ett raskt tempo för att få upp puls och andning medan andra med bättre fysisk kapacitet kanske behöver jogga för en effektiv konditionsträning. Helst ska man också träna styrka men de passen kan man lägga ihop med konditionsträningen. 

Träning minskar risker

De patienter som tränar efter sin hjärtinfarkt minskar risken för förtidig död med 26 procent jämfört med de patienter som inte tränar. Träning innebär att blodcirkulationen ökar, blodtryck, blodfetter och blodsocker går ned. Många patienter upplever också att de kan sänka sin medicindos eller till och med ta bort vissa läkemedel.
Trots träningens alla fördelar är det många patienter som avstår.
– I början kan det vara rädslan som utgör det största hindret. Därefter handlar det mer om hur vi prioriterar vår fritid. Vi inser inte att vi borde träna för att må bra, poängterar Helen Sundberg.

Depression kan utgöra hinder

Rädslan efter en hjärtinfarkt är en naturlig reaktion men träning som är måttligt ansträngande har mycket få risker.
– Depression efter hjärtinfarkt är vanligt och kan också hindra motivationen till träning, därför rekommenderar vi att man efter hjärtinfarkten tränar på hjärtrehabiliteringen på sjukhuset en period. Det kan minska initiativlösheten och rädslan. Det är dessutom bra med fasta träningstider för att få upp en rutin. Många uppskattar också den sociala samhörigheten med andra, säger Helen Sundberg.

Till toppen av sidan